Gino (bilden) är en av 21 specialtränade narkotikahundar i Kriminalvården. De är placerade från Malmö i söder till Härnösand i norr och täcker in samtliga anstalter och häkten i landet. Också som besökare kan du stöta på Gino eller någon av hans hundkollegor.
"Färdig hund"
Kriminalvårdens tjänstehundar har klarat all träning och alla tester.
Hunden ägs av Kriminalvården, men sköts i arbetet och på fritiden av en hundförare. Hundföraren och hunden arbetar tillsammans som ett team.
- Hunden i sig räcker inte alls till. För att åstadkomma ett bra resultat krävs ett intimt samarbete mellan hund och hundförare. Vi använder hundarna också i ett preventivt syfte, som en del i en filterverksamhet.
Gör stor nytta
Här gör Gino och de andra hundarna stor nytta när det till exempel kommer besökare till anstalten eller häktet. Det händer att besökare vänder i dörren när de får se narkotikahunden vid inpasseringskontrollen.
Hundarna gör ofta fynd i en svår arbetsmiljö.
- Den vanligaste drogen vi hittar är hasch, men vi hittar också amfetamin, heroin, tabletter, anabola steroider och olika hjälpmedel för intag av narkotika, säger Pernilla Rask, samordnare för Kriminalvårdens hundekipage.
Smuggling med små mängder
De flesta beslag är på bara några få gram, eftersom insmuggling av narkotika till anstalter sker i mycket små mängder. Det är smugglarens eller användarens sätt att minimerar risken för upptäckt.
- Det är väldigt stora krav vi ställer på våra ekipage, men beslagen som vi gör på såväl intagna som besökare talar sitt tydliga språk: det fungerar, säger Pernilla Rask.
Labrador har tidigare varit den traditionella narkotikahundrasen, men är inte längre lika självklar. Springer spaniel är en lite mindre hund som lätt kan lyftas upp och sniffa på till exempel hyllor.
- Det är egentligen inte rasen som är det intressanta utan individen. Hundarna har olika fördelar i sitt kynne, konstaterar Christer Isaksson, Kriminalvårdens säkerhetschef.
