Suicidprevention viktig

För att förhindra självmord i häkten och anstalter måste först de klienter som befinner sig i riskzonen identifieras. Vilket beteende ska man då reagera på och hur ska man agera när man har med självmordsbenägna klienter att göra?

Sedan 1980 har självmordsstatistiken i Sverige haft en stadigt nedåtgående kurva. I snitt tar fyra personer om dagen sitt liv. Under förra året begicks tolv självmord i svenska häkten – den högsta siffran någonsin. Men enligt Bo Runeson, docent i suicidologi vid Karolinska institutet, är det inte aktuellt att tala om ett trendbrott:
– Populationen är för liten för att resultatet ska bli statistiskt säkerställt, säger han, och förklarar att stora skiftningar är normala med en så liten urvalsgrupp.

Tidigare försök

Bo Runeson pekar på vissa faktorer som direkt kan kopplas till en förhöjd suicidrisk. Framförallt gäller det tidigare självmordsförsök, särskilt om försöken varit flera, allvarliga och svåra att upptäcka. Situationen ser lite olika ut för män och kvinnor:

– Det är två till tre gånger vanligare att män tar sitt liv än att kvinnor gör det, förklarar han. Män är mer impulsiva än kvinnor. För män som tidigare försökt ta sitt liv sträcker sig riskzonen ungefär ett år framåt, medan det för kvinnor kan handla om flera år.
Andra tillstånd som har samband med förhöjd suicidrisk är depression, personlighetsstörningar, schizofreni och alkoholmissbruk, men också sjukdomar som MS och cancer. Om klienten dessutom känner ångest eller lider av sömnproblem höjs varningsflaggan markant.

Restriktioner

Att bli häktad är en omvälvande upplevelse för många människor. Restriktioner, avbrott i relationer, depression, osäkerhet inför framtiden, negativa besked och känslor av skam kan enligt Bo Runeson innebära att tankar om självmord dyker upp hos den häktade.
– De klienter som tagit sitt liv i häktet har oftast gjort det under de första sju dagarna, konstaterar han.

Genom att eliminera de tekniskt praktiska möjligheterna kan man minska risken att den häktade tar sitt liv. Frekvent övervakning är ett annat konkret sätt att förebygga suicid.
– Ett självmord är oftast, till skillnad från vad många tror, en oöverlagd impulsmässig handling, berättar Bo Runeson. Det presuicidala lugnet förekommer så gott som aldrig utan tiden innan är snarare väldigt kaotisk. Det är ångesten som driver handlandet.

Subtila signaler

Enligt Runeson är en självmordshandling ofta ambivalent och det är inte ovanligt att en suicidal person skriver avskedsbrev och lämnar dem framme, eller på andra sätt signalerar till omgivningen. Personen kan försöka ta sitt liv och samtidigt ropa på hjälp. Men signalerna kan många gånger vara mycket mer subtila än så. Ofta upplever anhöriga först i efterhand att tecknen funnits där. Tecknen syns tydligare i backspegelsperspektivet. För att fånga upp signalerna är kommunikationen med alla dem som på något sätt har med klienten att göra mycket viktig. Bo Runeson understryker:
– Det dagliga förtroliga samtalet sänker klientens ångestnivå samtidigt som det gör det lättare för personalen att känna igen beteendeförändringar hos klienten som kan vara tecken på ett stundande suicidförsök.