På Kriminalvårdens webbplats används cookies. De behövs för att webbplatsen ska fungera på bästa möjliga sätt och kommer att sparas på din dator. 

Kriminalvårdens klienter

Den genomsnittlige klienten i svensk kriminalvård 2013 är en trettiosexårig man. Han har ingen gymnasieutbildning och inget arbete. På den här sidan ger vi en statistisk bild av de klienter som Kriminalvården möter varje dag. 

Hitta rätt statistik

Vilka är klienterna?

Statistiken på den här sidan omfattar klienter i fängelse, som har fotboja, som är villkorligt frigivna med övervakning och de med skyddstillsyn. Kriminalvården handlägger även dömda till villkorlig dom med samhällstjänst, men de är exkluderade i statistiken på grund av att Kriminalvården enbart förmedlar arbetsplatser till den gruppen och har i övrigt begränsad kunskap om dem.

Klienternas ålder

Ungefär hälften av de som finns hos Kriminalvården är mellan 30 och 55 år.

Klienterna i Kriminalvården är ofta unga när de får sin första dom till kriminalvård. Något mer än hälften av klienterna var yngre än 24 år när de dömdes till kriminalvård, i fängelse eller i frivård.

Medelålder: 36,5 år

Medianålder: 34 år

Klienternas könsfördelning

Klienternas medborgarskap

En övervägande majoritet av klienterna, 81 procent, är svenska medborgare. Cirka två procent av samtliga klienter har utvisning i domen och cirka sju procent anger att de är i behov av tolk.

Kriminalvården har uppgifter om antalet utländska medborgare som finns i fängelse och frivård varje år, vilka länder de kommer från och om de ska utvisas efter sitt fängelsestraff. Kriminalvården är förbjuden enligt lag att registrera etniskt ursprung. 

Klienternas strafftid

Klienter som avtjänade fängelsestraff 2013 var i genomsnitt dömda till ett straff på 23 månader.

Närmare 43 procent, avtjänade ett straff som var 6 månader eller kortare.

Ungefär 4 procent avtjänade ett straff som var 10 år eller längre.

Klienternas bostadssituation före straffet

Boendesituationen för klienterna ser olika ut beroende på vilket straff de avtjänar. Den grupp som har den bäst ordnade boendesituationen är klienterna med fotboja/IÖV (Intensivövervakning). I den gruppen har 97 procent egen bostad, är sammanboende eller bor i andra hand. Men det är också en förutsättning för att få fotboja/IÖV.

Tittar vi på samma boendealternativ hos de andra grupperna har 82 procent av skyddstillsynsklienterna, 79 procent av de villkorligt frigivna och 71 procent av de intagna någon typ av eget boende.

Bostadslösheten är störst bland de som är intagna i anstalt, drygt 20 procent, men de flesta har löst det med någon form av tillfällig bostad. Cirka två procent av dem i anstalt är bostadslösa i den meningen att de är uteliggare.

Klienternas sysselsättning före straffet

Drygt en fjärdedel av klienterna hade en direktanknytning till arbetsmarknaden innan de hamnade inom Kriminalvården. Anknytningen till arbetsmarknaden är svag i jämförelse med befolkningen i stort. 2011 hade 67 procent av befolkningen sin huvudsakliga inkomstkälla från förvärvsarbete, enligt statistiska centralbyrån. Det kan jämföras med cirka 26 procent inom Kriminalvården.

Klienternas utbildningsnivå

Lägger vi samman andelen klienter som inte har någon fullföljd utbildning alls med dem som högst har en grundskole- och folkskoleutbildning, är det nästan hälften av Kriminalvårdens klienter. Motsvarande siffra för riket är en femtedel. I Sverige i helhet har en tredjedel av befolkningen en eftergymnasial utbildning, motsvarande siffra hos klienterna är sex procent.

Det kan noteras att cirka 0,5 procent har gått i särskola, det utgör ungefär 200 personer varje år.