Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Satsningar ska förbättra sysselsättningen

19 november 2015

Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar idag en kartläggning av intagnas sysselsättning. Den visar att arbetsuppgifterna inte alltid räcker för att fylla hela arbetstiden. Kriminalvården genomför just nu flera satsningar för att förbättra sysselsättningen.

I Brås studie om sysselsättning på svenska anstalter har bland annat intagna, personal och villkorligt frigivna intervjuats. 

Texten har korrigerats.

- Vi är mycket tacksamma över att ha fått en utvärdering av sysselsättningen som är en viktig del av vår verksamhet, säger Christina Källgren Pettersson, chef för enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll.

Kartläggningen omfattar all form av sysselsättning i anstalt; studier, behandling, arbetsdrift, arbetsmarknadsutbildningar och annan strukturerad verksamhet (ASV) som till exempel självhushållning eller kulturaktiviteter. Studien bygger bland annat på intervjuer med intagna, personal och villkorligt frigivna och är gjord på uppdrag av förra regeringen.

- Det är glädjande att intagna som intervjuats upplever att sysselsättningen hjälpt dem att få rutiner, stärkt deras självförtroende och gett dem kunskaper för att klara vardagen efter frigivning, det är precis vad vi vill, säger Christina Källgren Pettersson.

Kan bli bättre

Brås studie visar att anstalterna inte alltid lever upp till Kriminalvårdens mål om 30 timmars arbetsvecka och att arbetsuppgifterna inte alltid upplevs som meningsfulla. Montering och förpackning är exempel på sådant som de intagna tycker är meningslöst. Brå tar också upp att de som utför städning inte sällan har för lite att göra. Brå anger också att Kriminalvården kan bli bättre på att anpassa sysselsättningen till de intagnas behov.

- Rapportens slutsatser kommer inte som några överraskningar för Kriminalvården. Vi känner till det här och har därför vidtagit en rad åtgärder. Exempelvis pågår nationella utredningar och projekt inom både arbetsdriften och ASV-verksamheten, säger Christina Källgren Pettersson.

Satsning på studier

Över hälften av de frigivna som deltagit i behandlingsprogram och studier uppger att det gett dem förutsättningar för att inte återfalla i brott och att få arbete. Brå skriver dock att inte alla som vill studera eller gå i behandling får det. Till exempel, skriver Brå, har de som inte kan svenska svårt att delta i behandlingsprogrammen och alla som vill studera får inte plats.

- Var tredje nyintagen 2014 avtjänade bara två månaders fängelse eller mindre. Det gör det svårt att erbjuda dem all sysselsättning. En lösning är att vi planerar ett samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och kommunerna för att intagna ska kunna fortsätta komvux-studier efter frigivning. Ett sådant samarbete finns redan med Arbetsförmedlingen för dem som går arbetsmarknadsutbildning, säger Christina Källgren Pettersson.