Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Hunden Sol lyser upp tillvaron för intagna i Luleå

10 mars 2017

Vem skulle inte bli glad av att få krama en hund, som dessutom kramar en tillbaka? Rottweilern Sol som jobbar som vårdhund på anstalten Luleå kan inte bara kramas på kommando, hon kan också tända och släcka lampor, hämta pinnar, spåra, söka och – viktigast av allt – vara en god lyssnare och vän.

"Vill du leka med mig?" undrar Sol, som jobbar som vårdhund på ungdomsanstalten i Luleå.

– Hon är en riktig glädjespridare, säger kriminalvårdaren och hundföraren Susanne Söderström, som också är den som äger Sol.

Sol. Vilket fint namn!

Susann Söderström, kriminalvårdare och hundförare, med hunden Sol.

– Ja, uppfödaren tyckte att jag behövde en sol i min tillvaro, och det behöver nog många av de intagna också, säger Susanne Söderström.

Kanske har du hört talas om vårdhundar inom äldreomsorgen och psykiatrin? Hundar som aktiverar, tröstar och dämpar oro och ångest hos gamla människor eller personer med olika funktionsnedsättningar. I vissa fall ersätter de till och med medicin. På anstalten Luleå pågår just nu det första pilotförsöket i Kriminalvården med en vårdhund som ska förbättra tillvaron för de intagna, som är unga killar mellan 18 och 24 år.

Ett lugnande element

Sols jobb är att vara med där det behövs. I klassrummet och i tvättstugan. Vid samtal med klienter och vid inskrivningar av nya klienter. Som en motivationsfaktor, pausunderhållning och ett lugnande element. En kompis att klappa på och prata med. Många blir lugnare och tryggare när Sol är med. De kan sitta och stryka henne på huvudet medan de pratar.

– Hon behövs mest med de ledsna killarna som mår dåligt och upplevs som slutna. Det är jättejobbigt för dem att prata om saker som de har varit med om, men med Sol är de ute på gården och skrattar och hoppar i vattenpölar. Hon får dem att göra saker som ingen människa skulle få dem att göra, säger Katarina Alström, psykolog på anstalten, häktet och frivården i Luleå.

– Vi funderar hela tiden på nya användningsområden för Sol. Jag skulle till exempel vilja prova att använda henne som läshund i skolan, alltså en hund som de intagna kan läsa högt för. En del tycker att det är jobbigt att läsa högt för andra människor, men en hund lyssnar gärna, avbryter inte och dömer inte, säger Susanne.

När det gäller rasen rottweiler, som många kanske har en negativ bild av, säger Susanne:

– Rottweilern är i grund och botten en boskapshund som vaktar boskap och är gjord för att samarbeta med människor. De vill arbeta och ha en sysselsättning. Klienterna är bullriga och stökiga och då passar det med en robust hund som är samarbetsvillig och som man inte behöver vara rädd för.

Ett eget rum

Sol jobbar halvtid, oftast halva förmiddagen och halva eftermiddagen. Mer än så orkar inte en hund jobba eftersom de behöver mycket mer vila än vi människor, förklarar Susanne. Att hitta en plats på anstalten där Sol kan vara när hon inte är i tjänst har minst sagt varit en utmaning. Lösningen fick till sist bli ett litet förrådsrum innanför personalens fikarum, bredvid ett kylskåp och en skrivare. Här har Sol en egen låda, där hon ligger och vilar så fort hon inte jobbar.

Susanne jobbar heltid som kriminalvårdare och har med sig Sol i nästan allt hon gör.

– Det går att pussla ihop för att jag har intresset och för att jag kan göra mina vanliga arbetsuppgifter när Sol är med. För att kunna ha en vårdhund krävs en person som vill göra det och som har tillräckligt med kunskap, och så måste alla andra på anstalten, både personal och intagna, tycka att det är okej. Sen får ingen vara allergisk heller, då kan det bli problem, säger Susanne.

Leka, spåra, söka

En stor del av Sols arbete är att göra saker med de intagna. Leka, spåra, söka efter grejer, gå ut på gården och busa.

– Flera av klienterna älskar att leka med Sol. En av killarna, Viktor, var väldigt stel och inbunden när han kom hit och visade inga känsloyttringar åt något håll, men vi märkte snabbt att han tyckte om att vara med Sol. En dag tog jag med mig honom och hunden ut och de fick prova leka dragkamp. Både pojken och hunden lös upp och de lekte ivrigt med varandra, men utan att det blev för hetsigt. Sen gick de och stampade sönder is på vattenpölarna på gården tillsammans och hade jättekul, berättar Susanne.

Full av kramar

– Kram, Sol!

Viktor böjer sig ner och Sol lägger sitt huvud på hans axel, tätt intill hans kind. Viktor slår armarna om hennes hals och så sitter de så en liten stund.

Susanne tar med sig Sol och Viktor ut på gården och de får träna på inkallning. Viktor är först lite osäker, men ju bättre Sol lyssnar på honom och ju mer självförtroende han får desto mindre lägger sig Susanne i. Till slut går det ganska bra och de kör en liten dragkamp som belöning. Efteråt förklarar Susanne att hon medvetet låter klienterna ta ledarrollen i största möjliga mån när de umgås med Sol för att hon ser att det får dem att växa.

– Jag försöker få dem att styra för att de ska få samarbetet med hunden. Det är viktigt att de själva arbetar med henne. Hon har alltid förarstöd av mig, men ofta håller jag mig på lite avstånd medan de går med henne i koppel, kramar henne eller sitter och klappar henne i rummet bredvid.

Sprider bra stämning

Viktor stryker Sol på huvudet medan han pratar.

– Att ha en hund här gör att man får uppleva lite av utsidan här inne. Min flickvän har hundar så det påminner mig mycket om det. Jag har aldrig sett en hund på en annan anstalt, men det här är en lugn miljö och en hund passar bra in här, säger han.

– Berätta om vad du ha lärt Sol, säger Susanne till Viktor.

– Jo, jag fick idén att lära henne att släcka lampan. Det gick på typ en timme. Nu behöver man bara säga ”släck lyset” eller ”tänd lyset” så gör hon det, säger han stolt.

I skolan är Sol ett roligt pausinslag. Hon läser av klienterna lätt som en plätt och ser när de börjar skruva på sig i stolarna. Då stoppar hon huvudet under armen på dem och vill bli kliad.

Läraren Ingvar Ededal är väldigt förtjust.

– Om någon mår dåligt eller är trött så sprider Sol bra stämning. Hon går runt här och visar uppskattning och ger mycket energi. Man behöver små pauser under studietiden, hjärnan behöver få slappna av. Sol ökar uthålligheten och bryter av enformigheten i studierna, säger han.

Närhet och kärlek

Katarina Alström, psykolog.

Katarina Alström, psykolog, är väldigt intresserad av Sols effekt på de intagna och har en tät dialog med hundföraren Susanne.

– Det bästa med ett djur är att det inte dömer. Många av killarna som är här har haft en problematisk uppväxt och blivit dömda av andra vuxna. En människa är en hotfull gestalt för många intagna, men ett djur ger villkorslös kärlek. Ett djur har inga dolda syften och kan inte föra vidare hemlig information.

– De intagna kanske har djur hemma som de saknar. Ett djur påverkar dem känslomässigt på ett positivt sätt. En hund är också ett bra pedagogiskt verktyg för att visa hur känslor och beteenden kan smitta av sig på andra. Det är lätt att förklara för en intagen att om jag är lugn så blir Sol lugn, och att det fungerar likadant med människor. Eller att förklara att det är viktigt för Sol att få bra motion och bra kost, och att samma sak gäller oss människor. Sol är någon att prata om för att förklara saker för klienterna. Men framför allt är hon närhet och kärlek. Hon är lätt att knyta an till.

Vad tror du om att börja använda vårdhundar mer i Kriminalvården?

– Jag tycker att alla anstalter och häkten borde ha en vårdhund. Man har börjat med vårdhundar i andra verksamheter och sett jättemycket positiva effekter. Nivåerna av må-bra-hormonet oxytocin höjs och stressnivåerna sänks bara av att titta en hund i ögonen.

Var i Kriminalvården tror du att vårdhundar behövs mest?

– Jag ser ett jättestort behov på restriktionsavdelningen på häktet, där de häktade blir isolerade från sina anknytningspersoner. De får en enorm brist på närhet och kärlek. Där hade en hund kunnat hjälpa till. Bara man löser allergifrågan så är Kriminalvården ett område där vårdhundar skulle kunna göra stora insatser.

Fakta: Vad krävs av en vårdhund?

För att få jobba som vårdhund, oavsett vilken verksamhet det gäller, måste hunden först genomgå ett lämplighetstest. Testerna görs bland annat av Scandinavian working dog institute, SWDI. Där bedöms hundens reaktioner och lämplighet att vara med människor i olika situationer. För att passa för jobbet som vårdhund ska hunden vara social, nyfiken och trygg även i främmande miljöer. Den ska ha lätt för att samarbeta och skapa god kontakt även med helt främmande människor. Hunden måste också vara trygg även i möten med andra hundar. I testerna ingår också olika skrämselmoment, där hunden inte ska visa några större reaktioner eller kvarstående rädsla. Hunden får inte vara rädd eller visa någon form av aggressivitet.