Fängelse är samhällets sätt att straffa den som begår ett allvarligt brott. Samtidigt är det en grundtanke i svensk kriminalpolitik att försöka undvika att låsa in människor, eftersom inlåsning har skadliga effekter på den enskilda individen.
Insatser mot återfall i brott
Den som ändå döms till fängelse berövas sin frihet. Under denna tid är det Kriminalvårdens ansvar att tillsammans med den intagne (i kriminalvård) främja dennes anpassning i samhället samt att motverka de skadliga följderna av inlåsningen.
Detta görs genom arbete, utbildning och behandling, bland annat olika former av samtal och program. Det är samtidigt åtgärder som ska påverka den dömde att inte återfalla i brott, vilket är ett av Kriminalvårdens viktigaste mål.
Ett fängelsestraff kan variera från 14 dagar till livstid. Den som dömts till livstid kan tidigast efter tio år få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Det sker i en domstolsprocess vid Örebro tingsrätt.
Narkotikabrott vanligt
Ungefär var femte fängelsedömd har begått ett narkotikabrott. Nästan lika många är dömda för våldsbrott. De som är dömda för mord eller dråp utgör bara några procent. 93 procent av alla intagna är män och 54 procent har suttit i fängelse tidigare.
Kriminalvårdens 52 fängelser har olika säkerhetsklassificering, från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta.
Kriminalvårdare och kontaktman
De som arbetar på en anstalt är kriminalvårdare, varav de flesta också är kontaktmän. Kontaktmannen har speciellt ansvar för en eller flera intagna. I kriminalvårdarens och kontaktmannens arbetsuppgifter ingår att
upprätthålla ordning och säkerhet på anstalten
genomföra visitationer av bostadsrum, intagna och besökande
tillsammans med den intagne planera för tiden i fängelset och för frigivningen
bevaka vid permissioner och sjukhusbesök.
En del kriminalvårdare arbetar med behandlingsprogram och kallas programledare. Andra kriminalvårdare arbetar speciellt med säkerhet. På anstalterna som har högst säkerhetsklasser finns dessutom speciella säkerhetsgrupper.