Personutredningar
En person som åtalas för brott får ofta genomgå en personutredning hos frivården innan rättegången. Frivården gör personutredningarna på uppdrag av domstolen. Åklagare kan i vissa fall begära att en personutredning inhämtas innan åtal har väckts om den misstänkte har erkänt eller det finns sannolika skäl för misstanken. Personutredning görs i de flesta brottmål där fängelse kan bli aktuellt som påföljd.
Utredningens syfte
Syftet med personutredningen är att hjälpa domstolen att välja påföljd, om det blir en fällande dom. Vid en personutredning utreder frivården den åtalade personens sociala situation, risken för återfall i brott och om en frivårdspåföljd vore lämplig vid en fällande dom. Frivården ska alltid bedöma om klienten skulle klara av att utföra samhällstjänst och om förutsättningar finns för kontraktsvård.
Frivårdens personutredning leder till ett yttrande med en bedömning som skickas till domstolen. Detta yttrande läser man upp under rättegången. Hos domstolen blir yttrandet normalt en offentlig handling. Personutredningen utförs normalt av en frivårdsinspektör.
Utredningens innehåll
Personutredningen bygger på ett personligt möte med den brottsmisstänkte personen då denne intervjuas om bland annat sin sociala situation, missbruk och kriminalitet. I personutredningen ingår vanligtvis uppgifter från Kriminalvårdens personakt, belastningsregister, referensuppgifter, uppgifter från andra myndigheter såsom försäkringskassa och socialtjänst, samt i vissa fall förundersökningsprotokollet.
Från och med 1 december 2009 ska ett särskilt formulär för personutredning användas. Detta bygger på de faktorer som forskning visat är relevanta för bedömning av återfall i brott.
Vid behov används AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test), strukturerade hjälpmedel för att upptäcka riskabla alkohol- eller narkotikavanor eller den strukturerade intervjun ASI, Addiction Severity Index. Vid utredningar som gäller män som misstänkts/åtalats för att ha hotat eller varit våldsam mot en kvinna i nära relation används ofta riskbedömningsinstrumentet, SARA, Spousal Assault Risk Assessment. Vid sexualbrott kan VRS:SO, Violent Risk Scale for Sexual Offenders användas, men detta sker ännu i begränsad omfattning eftersom det krävs särskild utbildning och utredningen är tidskrävande.
Kallelse till personutredning
En kallelse till personutredning sänds ut via brev. Den som kallats till personutredning kan gärna ta med sig kontaktuppgifter till eventuella referenser. Det kan vara en arbetsgivare, nära släkting eller vän. Syftet med att kontakta referenser är att få uppgifter om den sociala situationen bekräftade. Finns kontakt med socialtjänst eller annan vårdgivare är det bra att ha med sig namn och telefonnummer till dem. Den som har ett eget förslag på lekmannaövervakare kan ta upp det redan vid personutredningen.
Yttranden vid övervakning
Om den misstänkte/åtalade personen redan står under övervakning vill domstolen ofta ha ett yttrande från frivården. Frivården ska då uttala sig om den dömdes aktuella situation, hur övervakningen fungerat och vilka förutsättningar som finns för fortsatt övervakning. Ett sådant yttrande kan också begäras in av exempelvis en åklagarmyndighet, en länsstyrelse eller en polisstyrelse.