Kriminalvårdens sätt att arbeta med upphandlingar och projektering av större byggprojekt följer branschen i övrigt och projekteringskostnaderna är inte onormala. Det visar den oberoende granskning av Kriminalvårdens lokalförsörjning som regeringen beställt.
Revisionsfirman Pricewaterhouse Coopers har nu lämnat över sin rapport om Kriminalvårdens lokalförsörjning till regeringen. Regeringen beställde rapporten i november och uppdraget till revisionsfirman var att granska bland annat upphandlingsförfaranden och kostnadseffektivitet kring Kriminalvårdens byggprojekt.
Frågor som revisionen skulle ge svar på var om Kriminalvårdens upphandling av hyreskontrakt skett korrekt och affärsmässigt, om Kriminalvården har en effektiv organisation för lokalförsörjningen och om arbetssättet är kostnadseffektivt.
– Svaret på de frågorna är i princip ja, säger generaldirektör Lars Nylén. På ett övergripande plan är deras bedömning att vi arbetar ungefär som branschen i övrigt, utifrån de speciella förutsättningar vi har. Vi hyr alla våra fastigheter och bedriver ingen egen nyproduktion. Det innebär att en stor del av ansvaret för byggnationen ligger på respektive fastighetsägare och deras effektivitet och kompetens att erbjuda lokaler till optimal kostnad, påpekar revisorerna.
– Revisionsrapporten ger oss ett mycket bra stöd i vårt fortsatta arbete med den strategiskt viktiga lokalförsörjningen, säger Lars Nylén.
Pricewaterhouse Coopers konstaterar i sin rapport att Kriminalvårdens upphandlingar genomförts på ett sätt som kan motiveras.
När det gäller organisationen kring lokalförsörjningsfrågorna, kommer revisorerna fram till att Kriminalvården beaktat de mål som regeringen ställt upp såväl 2003 som 2007 om större och färre enheter, ökad flexibilitet och samlokalisering. I rapporten slås också fast att fastighetsorganisationens effektivitet har förbättrats väsentligt de senaste fem åren. Slutsatsen är att projektering genomförs, och upphandlingsunderlag tas fram, på ett sätt som motsvarar normalt förfarande i branschen. Att jämföra kostnader för gamla och nya platser, menar revisionsfirman är missvisande. Nya anläggningar har högre standard och större ytor, vilket också leder till högre hyror.
När det gäller frågan om Kriminalvårdens arbetssätt är kostnadseffektivt, är revisionens bedömning att de större projekt som genomförts inte visar några extremvärden som tyder på onormala kostnader.
På några punkter riktar dock rapportförfattarna kritik mot Kriminalvårdens arbete med lokalförsörjningen. Två avtal har exempelvis tecknats utan regeringens formella godkännande. Samtidigt slår revisionen fast att Kriminalvården fortlöpande redovisat sin lokalförsörjningsplan till regeringen och att det varit en omfattande och fortlöpande dialog mellan myndigheten och regeringskansliet.
Eftersom byggen av fängelser och häkten är så speciella projekt, där det inte finns någon marknad att jämföra med, bör Kriminalvården, enligt revisorerna, sätta upp särskilda målvärden att styra verksamheten efter. På det sättet skulle man kunna säkerställa effektiviteten. Det skulle också behövas en bättre metod för uppföljning av projekten.
– Vi tar till oss av slutsatserna i rapporten, säger Lars Nylén. Det finns saker vi tänker arbeta vidare med för att vässa vår fastighetsorganisation. Vi har en ny organisation från den 1 januari och kommer att använda rapporten för att utveckla den ytterligare.
– Det vi kan se när det gäller lokalförsörjningsfrågorna är att mycket av strukturer och rutiner är sprunget ur den gamla Byggnadsstyrelsen som tidigare ägde våra fastigheter. Vår ambition är öka konkurrenssituationen och därmed incitamenten för att hålla kostnaderna nere.
