Villkorlig frigivning

När en intagen har avtjänat två tredjedelar av fängelsestraffet ska personen bli villkorligt frigiven, om det inte finns särskilda skäl som talar emot det. Efter frigivningen har den dömde en prövotid som motsvarar det som återstår av straffet, men minst ett år.

Det är frivården som beslutar om det är aktuellt med övervakning vid villkorlig frigivning. Beslutet om övervakning beror bland annat på klientens risker och behov och hur livssituationen ser ut. Under övervakningstiden bor klienten hemma men måste ha regelbunden kontakt med frivården. Övervakningstiden är densamma som prövotiden.

Övervakningen kan i vissa fall upphöra i förtid, till exempel om syftet med övervakningen är uppnått.

Vid misskötsamhet kan frivården besluta om varning eller särskild föreskrift. Vid allvarlig misskötsamhet kan frivården anmäla ärendet till övervakningsnämnden som kan besluta om att förverka dagar av den villkorligt medgivna friheten, upp till 90 dagar åt gången. Detta innebär att klienten får avtjäna denna tid i fängelse.

Tillfällen då klienten inte kan bli villkorligt frigiven:

  • Om straffet är kortare än en månad.
  • Om klienten har dömts till ett fängelsestraff enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, det vill säga i kombination med skyddstillsyn.
  • Om fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter.

Uppskjuten villkorlig frigivning

Den 1 maj 2021 ändrades lagen om villkorlig frigivning för den som avtjänar fängelsestraff i anstalt och häkte. Den innebär i praktiken att den villkorliga frigivningen kan komma att skjutas upp om en intagen inte deltar i vissa åtgärder eller inte sköter sig.

Frågor och svar om uppskjuten villkorlig frigivning

När får en intagen villkorlig frigivning?

I vanliga fall sker villkorlig frigivning när två tredjedelar av strafftiden har avtjänats, dock tidigast efter en månad av den tiden.

I vilka fall skjuts den villkorliga frigivningen upp?

Den villkorliga frigivning kan komma att skjutas upp om den intagne inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa hen att anpassa sig i samhället.

Den kan också skjutas upp om den intagne på ett allvarligt sätt bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller och får en varning. Om den intagne missköter sig under vistelse utanför anstalt eller när hen avtjänar sitt fängelsestraff i häkte tas det också med i bedömningen.

Om en intagen inte sköter sig efter ett beslut om uppskjuten villkorlig frigivning, kan det leda till ett nytt beslut om uppskjuten villkorlig frigivning.

I 26 kap. 6 a och 7 §§ brottsbalken (BrB) finns de bestämmelser som reglerar uppskjuten villkorlig frigivning.

Vilka är orsakerna till att villkorlig frigivning kan skjutas upp?

Den intagne måste delta i åtgärder som är återfallsförebyggande och som kan hjälpa hen att anpassa sig i samhället. Dessa åtgärder planeras i verkställighetsplanen (VSP). Den intagne kommer antingen att delta i olika program, studera, jobba eller placeras i annan strukturerad verksamhet. Planerna kan vara olika för olika intagna. Kriminalvården bestämmer vilka åtgärder som passar bäst genom att titta noggrannare på risker, behov och förutsättningar för den intagne.

Om en intagen inte deltar i åtgärderna eller om hen missköter dem kan den villkorliga frigivningen skjutas upp. Då meddelas ett beslut om uppskjuten villkorlig frigivning samt ett nytt strafftidsbeslut med nytt datum för villkorlig frigivning.

När en intagen avtjänar sitt fängelsestraff måste hen följa lagar och Kriminalvårdens regler. Om den intagne bryter mot dessa kan hen få en varning enligt 12 kap. 1 § fängelselagen (FäL).

Hur lång tid kan den villkorliga frigivningen skjutas upp?

Den villkorliga frigivningen kan som mest skjutas upp med 180 dagar åt gången, tills hela den utdömda strafftiden har avtjänats.

Hur påverkas utslussningen?

För att underlätta övergången från livet i anstalt till livet i frihet, kan en intagen placeras i olika åtgärder. Det kan exempelvis vara att den intagne får behandling på ett behandlingshem (vårdvistelse) eller deltar aktiviteter utanför anstalten (frigång). Dessa kallas särskilda utslussningsåtgärder.

Anstalten ska bestämma om uppskjuten villkorlig frigivning ska prövas innan de tar beslut om särskild utslussningsåtgärd. Det sker oftast innan halva strafftiden har passerat.

Om särskilda utslussningsåtgärder inte är aktuella ska villkorlig frigivning prövas först i slutet av strafftiden. Detta för att Kriminalvården ska kunna göra en bedömning av en så lång tid som möjligt.

Vilken lag gäller och för vem?

Reglerna gäller alla som avtjänar fängelsestraff i anstalt och häkte och som kan komma i fråga för villkorlig frigivning.

Lagen ändras den 1 maj 2021. Det innebär att det under en tid finns två olika lagar som kan gälla samtidigt.

För händelser som inträffat fram till den 30 april 2021 gäller den tidigare lagen. Det kan bli aktuellt med uppskjuten villkorlig frigivning om en intagen på ett allvarligt sätt brutit mot reglerna och fått en varning. Det ska finnas synnerliga skäl mot villkorlig frigivning.

Om en intagen missköter sig från och med den 1 maj 2021 gäller den ändrade lagen. Den villkorliga frigivning kan skjutas upp om en intagen inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller missköter dem. Samma sak gäller andra åtgärder som kan hjälpa den intagne att anpassa sig i samhället. Den villkorliga frigivning kan också skjutas upp om en intagen på ett allvarligt sätt brutit mot föreskrifter och villkor och fått en varning. I dessa fall ska det finnas särskilda skäl mot villkorlig frigivning.

Hur gör Kriminalvården bedömningen?

Vid prövning av uppskjuten villkorlig frigivning ska Kriminalvården göra en helhetsbedömning och ta hänsyn till allt som har hänt under verkställigheten. Det betyder att Kriminalvården också tittar på de saker som är positiva för den intagne. 

Resultatet av den intagnes deltagande i de återfallsförebyggande åtgärderna som planerats i den intagnes VSP avgör om din villkorliga frigivning ska skjutas upp eller inte. Om den intagne inte har deltagit i eller har misskött åtgärderna kan den villkorliga frigivningen skjutas upp.

Den villkorliga frigivning kan också skjutas upp om en intagen har fått en varning för misskötsamhet. Misskötsamhet i häkte när den intagne avtjänar fängelsestraff tas också med i bedömningen, även om beslut om varning inte kan meddelas där.

Den villkorliga frigivning kan även skjutas upp vid en kombination av misskötta anvisade åtgärder i VSP och misskötsamhet som har lett till varning.

Den intagne kan själv påverka sin situation genom att förändra sitt beteende. Kriminalvården kan låta bli att skjuta upp den villkorliga frigivningen om en intagen har visat en positiv utveckling under en längre tid.

Så bedöms livstidsdömda

Om en intagen är dömd till livstids fängelse måste hen ha skött sig för att kunna få ett tidsbestämt straff. När ett livstidsstraff har omvandlats till ett tidsbestämt straff är det bara det som har inträffat efter det beslutet som tas med i prövningen av uppskjuten villkorlig frigivning.

Så går det till när uppskjuten villkorlig frigivning prövas

  1. Om anstalten eller häktet där en intagen är placerad bedömer att uppskjuten villkorlig frigivning kan bli aktuell, lämnar de över frågan till Kriminalvårdens huvudkontor. De lämnar också över ett underlag som visar vad som har lett fram till den bedömningen.
  2. När anstalten eller häktet har lämnat över ärendet till huvudkontoret får den intagne ett offentligt biträde (vanligen en advokat eller en biträdande jurist på advokatbyrå). Undantaget är om det är tydligt att det inte behövs något biträde, om det är uppenbart att den villkorliga frigivningen inte ska skjutas upp. Det offentliga biträdet bekostas av staten.
  3. Det offentliga biträdet skriver ett yttrande åt den intagne. Den intagne har också möjlighet att lämna egna synpunkter på underlaget.
  4. Det är sektionen för internationella och andra särskilda klientärenden (SIK) som beslutar om den villkorliga frigivningen ska skjutas upp, och i så fall hur lång tid den ska skjuts upp. Det går att överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol.