Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Villkorlig frigivning

När en intagen har avtjänat två tredjedelar av fängelsestraffet ska hen bli villkorligt frigiven, om det inte finns synnerliga skäl. Efter frigivningen har den dömda en prövotid som motsvarar det som återstår av straffet, minst ett år.

Det finns vissa undantag från villkorlig frigivning:

  • Om straffet är kortare än en månad.
  • Om personen har dömts till ett fängelsestraff enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, det vill säga i kombination med skyddstillsyn.
  • Eller om fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter.

Övervakas alla villkorligt frigivna personer?

Nej. Vid längre straff är det huvudregel med övervakning, vid kortare straff är det behovet av övervakning som avgör. Det är frivården som beslutar om detta.

Vem övervakar dem?

Det är frivården. Den villkorligt frigivna personen har samtal med sin frivårdsinspektör under hela övervakningsperioden. Samtalen fokuserar på de områden i personens liv som har ett samband med kriminalitet. Frivården och den villkorligt frigivna personen gör upp en plan om vad som ska göras under övervakningen. Planen kan bland annat innebära kontakt med andra myndigheter, olika behandlingsinsatser och regelbunden kontakt med en person från civilsamhället.

Var bor den villkorligt frigivna personen?

Under övervakningstiden bor den villkorligt frigivna hemma, men hen måste ha regelbunden kontakt med frivården.

Hur länge övervakas villkorligt frigivna?

Övervakningen upphör efter ett år om den villkorligt frigivna personen sköter sig väl. Men övervakningen kan även upphöra innan hela övervakningsåret har gått om det inte längre bedöms vara nödvändigt. Om personen missköter sig kan övervakningen förlängas, om det fortfarande är prövotid. 

Vad händer om personen inte sköter sig?

Frivården anmäler misskötsamhet till övervakningsnämnden som kan dela ut en varning eller beslut om att den villkorligt frigivna får sitta av ytterligare tid av sitt fängelsestraff, upp till 15 dagar åt gången.

Vad gör övervakningsnämnden?

Övervakningsnämnden kan bestämma att den dömda ska följa särskilda regler, även kallade föreskrifter, under den villkorliga frigivningen. Det kan de göra om de anser att reglerna hjälper personen att komma in i samhället, till ett liv utan mer brottslighet. 

Föreskrifterna kan exempelvis handla om var den villkorligt frigivna ska bo, vad hen ska göra under dagarna och om hen ska genomgå en behandling.

Hur planeras frigivningen?

Planeringen börjar redan vid ankomsten till fängelset, i samband med att verkställighetsplanen skapas. I planeringen står det vilken dag frigivningen ska ske. Frivården är också med i den här planeringen, om personen ska ställas under övervakning vid villkorlig frigivning.

Hur tar sig en villkorligt frigiven från fängelset?

Den villkorligt frigivna ansvarar själv för att ta sig från anstalten eller bli hämtad efter frigivning. I vissa fall kan hen få hjälp av frivilligorganisationer.

Vilken tid på dygnet släpps villkorligt frigivna?

Anstalten bestämmer vilken tidpunkt på dygnet frigivningen äger rum och meddelar den dömda personligen.

Får villkorligt frigivna pengar när de släpps?

Delar av pengarna som de intagna tjänar när de jobbar eller pluggar – 13 kronor i timmen – sätts in på ett särskilt konto som är till för bland annat frigivningen. I första hand ska kontot användas till utgifter i samband med frigivningen. Men saknar den villkorligt frigivna ändå pengar kan hen få ett bidrag av Kriminalvården för resa till hemorten.