Kriminalvården

Ungdomsövervakning

Ungdomsövervakning är en ny påföljd för unga från 15 års ålder som begår brott. Den 1 januari 2021 trädde den nya lagen i kraft och Kriminalvården är ansvarig myndighet. På den här sidan hittar du information om hur lagen ser ut och ska tillämpas.

Ungdomsövervakning ska pågå under som lägst sex månader och som högst ett år, beroende på brottets allvar, brottets art eller tidigare brottslighet och det är domstolen som bestämmer tiden. Lagstiftarens syfte med påföljden är att den ska vara kännbar och genomgripande för den som döms. Den som döms till ungdomsövervakning ska medverka i en verkställighetsplanering och följa det som Kriminalvården bestämmer i en verkställighetsplan.

Vem kan dömas till ungdomsövervakning?

De som kan dömas till ungdomsövervakning är unga, i huvudsak personer mellan 15 och 17 år, som har begått ett allvarligt brott eller som har upprepad brottslighet.

Ungdomsövervakning ska tillämpas när ungdomsvård eller ungdomstjänst inte bedöms vara tillräckligt ingripande med hänsyn till brottets straffvärde och art eller tidigare brottslighet, men det heller inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning är tänkt att fylla luckan mellan ungdomsvård/ungdomstjänst och sluten ungdomsvård.

Verkställighetsplan

Ungdomsövervakning innebär en nära samverkan mellan frivården och socialtjänsten i den dömdes hemkommun. När domen fått laga kraft påbörjas en verkställighetsplanering, som ska ta hänsyn till riskfaktorer, skyddsfaktorer och den dömdes sociala situation och personliga förhållanden.

Verkställighetsplaneringen sker i samråd med den dömde, med vårdnadshavare när det är möjligt, med socialtjänsten och eventuellt andra myndigheter som den dömde har kontakt med. Samverkan kan också ske med andra personer runt den dömde, till exempel en familjehemsförälder eller en god man.

Eventuell vård, utredning eller andra insatser som socialtjänsten har planerat, ska kunna genomföras under övervakningstiden.

Planeringen ska senast inom fyra veckor resultera i en verkställighetsplan som den dömde är skyldig att följa. Planen revideras i samarbete med socialtjänsten minst var åttonde vecka.

Verkställighetsplanen innehåller tre obligatoriska föreskrifter:

  • En skyldighet att regelbundet (som huvudregel två gånger i veckan) träffa en särskild koordinator inom frivården.
  • Förbud mot att använda alkohol, narkotika och vissa andra hälsofarliga medel. 
  • Förbud att lämna bostaden på helgkvällar och helgnätter, så kallad helghemarrest. Istället för hemhelgarrest kan det bli andra begränsningar i hur den unge får röra sig i samhället, till exempel en skyldighet att vara på en viss plats eller ett förbud att vara på en viss plats. Förbudet övervakas normalt med fotboja.

Dessutom kan verkställighetsplanen innehålla föreskrifter om bland annat boende, skolgång, fritid och vård, i syfte att förebygga återfall i brott eller annan negativ utveckling hos den dömde. Föreskrifterna kan också innebära att den dömde ska ta del av de återfallsförebyggande insatser som frivården har att erbjuda. 

Kriminalvårdens beslut enligt lagen om ungdomsövervakning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Besluten gäller omedelbart även om de överklagas.

Misskötsamhet

Om klienten inte medverkar i verkställighetsplaneringen eller bryter mot verkställighetsplanen kan det bedömas som misskötsamhet. Kriminalvården ska då i första hand öka på eller minska ner omfattningen av föreskrifterna, till exempel genom att öka antalet möten med koordinator. Om misskötsamheten är allvarlig underrättas Åklagarmyndigheten, som kan ge klienten en varning eller föreslå för domstol att påföljden ersätts med en annan.

Kriminalvården kan begära hjälp av polisen för att hämta den dömde till obligatoriska möten. Polis eller frivården kan i vissa fall omhänderta den dömde.

Om den dömde bryter mot en föreskrift om helghemarrest eller annan begränsning av rörelsefriheten, kan frivården också begära hjälp av polisen.

Regeringsuppdrag

Införandet av den nya påföljden ungdomsövervakning utgör en del av regeringens 34-punktsprogram mot organiserad brottslighet. Programmet ger förslag på åtgärder för att bekämpa grovt våld och nyrekrytering till gäng- och nätverksmiljöer.

Läs mer om regeringens 34-punktsprogram

 

Relaterade länkar

Nyheter om ungdomsövervakning