Kriminalvården logotyp

Kriminalvården växer

Kriminalvårdens uppdrag är att verkställa straff och minska återfall i brott. För att vi ska kunna genomföra vårt uppdrag behöver vi ha lokaler som ger oss rätt förutsättningar att bedriva vår verksamhet, samtidigt som vår platskapacitet måste kunna möta det ökande platsbehovet.

Ett utökat platsbehov

Kriminalvård pågår året runt och våra lokaler används dygnet runt. Våra anläggningar underhålls kontinuerligt med allt från enklare underhåll och moderniseringar till större renoveringar och utbyggnader. Behovet av platser påverkas både av renoveringar och av antalet klienter. Idag är beläggningen i våra anstalter och häkten väldigt hög. 

Kriminalvården befinner sig mitt i ett intensivt arbete med att möta det höga beläggningstrycket på landets anstalter och häkten. För att hantera platsbristen utökar vi på olika sätt och skapar platser både långsiktigt med nya ordinarie platser och kortsiktigt med tillfälliga platser. Vi bygger bland annat till befintliga lokaler, etablerar helt nya anläggningar, uppför tillfälliga modulhus och förtätar befintliga anläggningar med så kallade beredskapsplatser.

Idag finns cirka 2 200 ordinarie häktesplatser och cirka 4 500 anstaltsplatser plus ett antal tillfälliga så kallade beredskapsplatser. 

Inom en tioårsperiod planerar vi för att utöka antalet ordinarie platser till cirka 10 100, att jämföra med dagens cirka 7 000, en utökning om totalt cirka 3 100 ordinarie platser, varav cirka 2 300 i anstalt och 800 i häkte. Samtidigt ska ett stort antal beredskapsplatser och tidsbegränsade platser tas fram.

Kriminalvårdens platskapacitet 2021-2030 (pdf)

Här utökar vi med ordinarie platser

Var i Sverige de nya ordinarie platserna är planerade, hur många platser som är planerade och i vilken del av byggprocessen bygget befinner sig i, kan du se på kartan och i tabellerna nedanför.

Platser i anstalt

Anstalt

Nya platser År

Hall, Södertälje

216

2023/25

Härnösand

87

2022

Kalmar

350

2026

Kumla

64

2023

Norrtälje

128

2024

Rödjan, Mariestad, klass 3

192

2022, 23, 24

Rödjan, Mariestad, klass 2

144  

2025

Sagsjön

77

2024

Skenäs, Norrköping

138

2021, 22

Skogome

320

2025, 26, 27

Skänninge

96

2023

Sörbyn

96

2024

Tidaholm            

290

2022, 23, 24

Trelleborg

300

2027

Västervik

206

2022, 23, 24

Österåker

144

2026

Platser i häkte

Anstalt Nya platser År

Borås

60

2025

Gävle

100

2025

Halmstad

55

2025

Kalmar

65

2026

Helsingborg / Berga

48

2023

Kristianstad

100

2024

Salberga

44

2022

Trelleborg

150

2027

Västerås

100

2025

Växjö

10

2021

Så ser byggprocessen ut

Kriminalvården följer en fastställd process när det kommer till renoveringar, tillbyggnationer och nybyggnationer. Processen består av tre olika delar; förstudie, planering och produktion.

Förstudie – en förstudie görs av Kriminalvården för att ta fram förutsättningarna för byggprojektet. Hur ser behovet ut? Vilken verksamhet ska bedrivas? Vad behöver byggas eller renoveras? Förstudien ger också svar på frågor kring resurser, tid och ekonomi. När förstudien är klar beslutas det om projektet ska tas vidare eller avslutas.

Planering – om Kriminalvården beslutar att gå vidare med projektet så påbörjas planeringen. Här tar fastighetsägaren över ansvar och planering för projektet, med förstudien som underlag. I planeringsfasen kan mycket hända. Bygglov och upphandlingar kan överklagas och det kan behövas arkeologiska utgrävningar. När planeringsfasen är färdig tas ett beslut om projektet kan genomföras eller inte.

Produktion – Produktionsfasen är den sista delen. Det är först nu man säkert kan säga att bygget blir av. Nu finns en realistisk tidplan och fastighetsägaren tar fram bygghandlingar och genomför entreprenaden. Nu tar fastigheten form innan det blir dags att inreda och flytta in. Kriminalvården hyr fastigheten av fastighetsägaren. 

Kriminalvårdens typhus

Kriminalvården har tillsammans med Specialfastigheter utvecklat en standardiserad byggnadstyp, så kallat typhus, som ska fungera som modell för kommande anstaltshus inom Kriminalvården. Det första i sitt slag finns i Skenäs utanför Norrköping och invigdes i maj 2020.

Genom att använda samma ritningar och dra nytta av tidigare erfarenheter i byggprocessen blir det kostnadseffektivt och produktionstiden kommer att kunna kortas för varje hus som uppförs runt om i landet. Inredningen i huset är till stora delar producerad av intagna i Kriminalvården.

Följ med på en rundtur på Kriminalvårdens första typhus. Videon är cirka 1,40 minuter lång. Transkribering av Rundvandring i typhus (pdf).

Nya anstalter i Trelleborg och Kalmar

I juni 2020 tecknade Kriminalvården ett samverkansavtal med Trelleborgs kommun om etablering av en större anläggning.

Läs mer om den nya anläggningen i Trelleborg

I december 2020 skrevs ett avtal under av Kriminalvården och Kalmar kommun för att bygga en anstalt med minst 300 nya platser samt ett häkte med plats för upp till 80 intagna.

Läs mer om den nya anläggningen i Kalmar

Kortsiktig utökning med tillfälliga platser

Det kommer att ta lång tid att möta platsbehovet med ordinarie platser. Istället krävs – parallellt med de stora byggprojekten – de närmaste åren ett stort antal beredskapsplatser och tidsbegränsade platser för att kortsiktigt kunna möta den höga beläggningen. Beredskapsplatser i anstalt innebär att två intagna delar rum, eller att andra utrymmen görs om till bostadsrum. De tidsbegränsade platserna består av tillfälliga byggnader, så kallade modulhus, på anstaltsområdet med bygglov för en begränsad tid.

Kriminalvårdens modulhus

Tillsammans med Specialfastigheter sätter Kriminalvården upp moduler på en rad klass 3-anstalter, bland andra anstalten Tillberga utanför Västerås, Rödjan utanför Mariestad och Asptuna och Svartsjö på Ekerö utanför Stockholm.

Modulhuset är ett enklare hus med en livslängd på 10-15 år. Modulerna kommer i första hand att användas som bostadsrum med två rum i varje i modul, alltså plats för fyra klienter. Men det går också enkelt att konvertera husen till lokaler för sysselsättning, lärcentrum eller personalutrymmen.

Frågor och svar om våra byggprojekt

Varför behövs det nya anstalter och häkten?

Kriminalvården har ett stort behov av att öka platskapaciteten då våra anstalter och häkten idag är fullbelagda. Läget är ansträngt och antalet klienter förväntas öka ytterligare under kommande år. Förutom att bygga helt nya anstalter och häkten bygger vi även ut befintliga byggnader i de fall det är lämpligt.

Vad är det som avgör i vilken kommun en ny anstalt ska byggas?

Vilken kommun vi etablerar oss i beror på många olika faktorer, bland annat kommunens intresse, tillgång till lämplig mark, tillgång till infrastruktur som vatten och avlopp och vägar i området. Men också närhet till flygplatser, stora europavägar och kollektivtrafik. Annat som spelar in är till exempel rekryteringsunderlag och avstånd till andra kriminalvårdsanläggningar.

Varför öppnar ni inte upp gamla avvecklade anläggningar, som idag inte används?

Det går både snabbare och är mer ekonomiskt att förtäta på redan befintliga fastigheter genom att bygga typhus eller modulhus. Då har vi redan en befintlig verksamhet och det finns kunskap om att bedriva kriminalvård hos personalen vilket gör det lättare att rekrytera. Vi har tittat på möjligheten att öppna upp avvecklade anläggningar. En del av dessa anläggningar kan vi inte längre tillgå eftersom de har fått andra fastighetsägare. Andra fastigheter som vi har lämnat är inte i tillräckligt bra skick och håller inte tillräckligt hög nivå gällande säkerhet och brandskydd. Att rusta upp en sådan avvecklad enhet skulle ta lång tid och vara mycket kostsamt.

Vad är det för skillnad mellan modulhus och typhus?

Modulhus är tillfälliga hus som ska lösa den akuta platsbristen på kort sikt. Man kan likna modulhus vid baracker. Modulhus går relativt snabbt att bygga och att montera ner när platsbristen är mindre akut.

Typhus är permanenta hus som är standardiserade. Det innebär att vi kan återanvända ritningar och dra nytta av tidigare erfarenheter i byggprocessen. Det blir kostnadseffektivt och gör också så att tiden det tar att bygga husen förkortas för varje hus som byggs. 

Hur många sitter i fängelse i Sverige?

Varje dag sitter i genomsnitt ungefär 4 000 personer i fängelse. Siffran ändras hela tiden i takt med att en del släpps fria och nya kommer in. Varje år skrivs 8 000 -10 000 personer in i fängelse.

Vad är skillnaden mellan häkte och anstalt?

När en person sitter häktad är man misstänkt för ett allvarligt brott, det är domstolen som bestämmer detta. Personen är alltså inte dömd och ska betraktas som oskyldig fram tills dess att domen fallit.

När en person döms till fängelse avtjänas straffet på en anstalt. Ett fängelsestraff kan vara allt ifrån 14 dagar till livstid.

Vem äger alla fängelser?

De flesta ägs av Specialfastigheter, ett fastighetsbolag som ägs av svenska staten. Men det finns också andra fastighetsägare som Kriminalvården hyr fängelser av.