Härnösand öppnar igen

Det gamla fängelset i Härnösand, byggt på 1800-talet, ska rustas upp och användas som anstalt igen. År 2022 ska 87 nya platser stå klara.

Fängelset i Härnösand togs i bruk redan 1861, och har genom åren anpassats och renoverats till en mer tidsenlig kriminalvård. År 2009 stängdes anstalten och ersattes av Saltvik strax norr om Härnösand. På grund av den rådande platsbristen har det återigen blivit aktuellt att öppna upp för anstaltsverksamhet i byggnaderna. Kriminalvården och Intea Fastigheter AB har därför ingått ett 15-årigt hyresavtal.

Fastigheten kommer att renoveras för att möta dagens krav på standard och säkerhet på en anstalt i säkerhetsklass 2. Bland annat behöver brandskyddet ses över, fasaden behöver renoveras och tak behöver bytas.

Snickeriet lever kvar

Parallellt med planering för lokalerna planeras sysselsättningen för klienterna på anstalten. Det kommer att påverka hur lokalerna utformas. Förr fick de intagna ägna sig åt skomakeri och snickeri på egen hand i cellen. Snickeriet ska nu finnas i gemensamma arbetslokaler tillsammans med tvätteri och sömnad. Produkter som tillverkas finns till försäljning genom KrimProd som är en viktig del av Kriminalvårdens återfallsförebyggande verksamhet. Vi undersöker även möjligheterna att anordna arbetsmarknadsutbildningar vid sidan av mer traditionella sysselsättningar.

Nya arbetstillfällen

Anstalten kommer att ha cirka 80 medarbetare. Förutom kriminalvårdare behövs chefer, sjuksköterska, produktionsledare till verkstaden, lärare med flera. Titta gärna på sidan lediga jobb, kanske finns det en ledig tjänst som skulle passa just dig?

Rundvandring

Följ med in på en rundvisning i den gamla anstalten för att se hur bostadsrum, motionssalar och promenadgård ser ut idag – innan renoveringen påbörjats. 

Följ med på en rundvandring i den gamla anstalten, som kommer att öppnas igen. Videon är 4:30 minuter. Transkribering av videon (pdf).

Anstalten Härnösand genom historien

Fängelset i Härnösand uppfördes 1859–1862 och byggdes T-format, likt många andra cellfängelser vid den här tiden.

Gemenskap ansågs vara orsaken till fortsatt brottslighet efter frigivningen, och isoleringen i ensamceller skulle gynna både disciplin, religionsundervisning och arbete.

För att förhindra att fångarna kände igen varandra var de tvungna att bära ansiktsmask. Dessa skulle bäras så fort de lämnade cellerna.

I början av 1900-talet gjordes en utbyggnad för att få plats för en sinnessjukavdelning. De 54 cellerna som fanns på fängelset räckte inte heller till, vilket resulterade i en länga med nya celler, en skola, en sjukavdelning och en ångpannebyggnad.

1945 togs cellstraffet bort och cellerna blev bostadsrum. Cellfönstren förstorades och kallades ”slöjterfönster”, namngivna efter justitieminister Karl Schlyter som ledde ett utredningsprogram för Kriminalvården.

 

Frågor och svar om ombyggnationen av anstalten Härnösand

Varför vill Kriminalvården utveckla verksamheten i Härnösand?

Det är en stor fördel att kunna ta tillvara på den mångåriga kompetens och erfarenhet som våra medarbetare har i Härnösand. Kriminalvården har, sedan anstalten Härnösand togs i bruk 1861, bedrivit anstaltsverksamhet i kommunen. Idag finns Saltvik i form av en anstalt med 120 platser och ett häkte med 55 platser. Att återöppna den gamla anstalten, efter en omfattande anpassning till dagens kriminalvård, ger ett välkommet tillskott till det höga beläggningstryck som råder på anstaltsplatser i Sverige.

Innebär den nya anläggningen fler jobb i kommunen?

Ja, Kriminalvården bedömer att behovet av personal till den nya kriminalvårdsanstalten kommer bli ungefär 80. Det kommer att innebära många nya jobb inom flera olika yrkeskategorier. De flesta arbetar som kriminalvårdare. Men för att anstalten ska fungera behövs också många andra kompetenser, till exempel arbetsledare, psykologer, sjuksköterska, lärare, och vaktmästeri. Kriminalvården erbjuder även sommarjobb som framför allt kriminalvårdare. Läs mer om kriminalvårdaryrket här Kriminalvårdare - Jobba hos oss | Kriminalvården (kriminalvarden.se)

Hur fungerar säkerheten runt en anstalt?

En hög nivå av säkerhet är nödvändig för att Kriminalvården ska kunna uppfylla kravet på att skydda samhället, ha god omvårdnad och kunna påverka klienterna till ett liv utan kriminalitet.

Säkerhet runt en anstalt innefattar murar, stängsel, larm och kameror. Men förutom de rent praktiska säkerhetsåtgärderna har Kriminalvården även regler och ett förhållningssätt för våra medarbetare som bygger på respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet. Bra säkerhet kräver också att medarbetare befinner sig nära klienterna varje dag. Vi kallar vårt arbetssätt för ett dynamiskt säkerhetsarbete och det bygger på en helhetssyn där Kriminalvårdens personal och deras utbildning, attityd och förhållningssätt är de viktigaste beståndsdelarna.

Hur vanligt är det att någon rymmer?

Att en intagen rymmer från en anstalt är mycket ovanligt. Du hittar statistik om rymningar här. 

Hur mycket biltrafik blir det runt en anstalt?

Med cirka 100 anstaltsplatser varav sju platser är för vår nationella transportenhet, kan man räkna cirka åtta transporter per dag. De sker i framförallt personbilar. Dagligvaror kommer i mindre lastbilar. Personalens resor till och från arbetsplatsen tillkommer. De åker oftast bil, cyklar eller åker kollektivt från andra orter.

Hur mycket stör ett fängelse?

Kriminalvårdens anläggningar bullrar, luktar eller ryker inte. Det förekommer ingen tung trafik till och från ett fängelse. De flesta som bor nära en anstalt märker den inte.

Lyser det starka strålkastare från ett fängelse?

All belysning är riktad inåt, nedåt mot marken inne på området. Inga strålkastare är riktade ut från anläggningen. Den enda belysning som finns utanför är den som lyser upp personalparkering, väg och cykelväg, alltså vanlig gatubelysning.