Härnösand öppnar igen

Det gamla fängelset i Härnösand, byggt på 1800-talet, ska rustas upp och användas som anstalt igen. År 2022 ska 87 nya platser stå klara.

Fängelset i Härnösand togs i bruk redan 1861, och har genom åren anpassats och renoverats till en mer tidsenlig kriminalvård. År 2009 stängdes anstalten och ersattes av Saltvik strax norr om Härnösand. På grund av den rådande platsbristen har det återigen blivit aktuellt att öppna upp för anstaltsverksamhet i byggnaderna. Kriminalvården och Intea Fastigheter AB har därför ingått ett 15-årigt hyresavtal.

Fastigheten kommer att renoveras för att möta dagens krav på standard och säkerhet på en anstalt i säkerhetsklass 2. Bland annat behöver brandskyddet ses över, fasaden behöver renoveras och tak behöver bytas.

Snickeriet lever kvar

Parallellt med planering för lokalerna planeras sysselsättningen för klienterna på anstalten. Det kommer att påverka hur lokalerna utformas. Förr fick de intagna ägna sig åt skomakeri och snickeri på egen hand i cellen. Snickeriet ska nu finnas i gemensamma arbetslokaler tillsammans med tvätteri och sömnad. Produkter som tillverkas finns till försäljning genom KrimProd som är en viktig del av Kriminalvårdens återfallsförebyggande verksamhet. Vi undersöker även möjligheterna att anordna arbetsmarknadsutbildningar vid sidan av mer traditionella sysselsättningar.

Nya arbetstillfällen

Anstalten kommer att ha cirka 80 medarbetare. Förutom kriminalvårdare behövs chefer, sjuksköterska, produktionsledare till verkstaden, lärare med flera. Titta gärna på sidan lediga jobb, kanske finns det en ledig tjänst som skulle passa just dig?

Rundvandring

Följ med in på en rundvisning i den gamla anstalten för att se hur bostadsrum, motionssalar och promenadgård ser ut idag – innan renoveringen påbörjats. 

Följ med på en rundvandring i den gamla anstalten, som kommer att öppnas igen. Videon är 4:30 minuter. Transkribering av videon (pdf).

Anstalten Härnösand genom historien

Fängelset i Härnösand uppfördes 1859–1862 och byggdes T-format, likt många andra cellfängelser vid den här tiden.

Gemenskap ansågs vara orsaken till fortsatt brottslighet efter frigivningen, och isoleringen i ensamceller skulle gynna både disciplin, religionsundervisning och arbete.

För att förhindra att fångarna kände igen varandra var de tvungna att bära ansiktsmask. Dessa skulle bäras så fort de lämnade cellerna.

I början av 1900-talet gjordes en utbyggnad för att få plats för en sinnessjukavdelning. De 54 cellerna som fanns på fängelset räckte inte heller till, vilket resulterade i en länga med nya celler, en skola, en sjukavdelning och en ångpannebyggnad.

1945 togs cellstraffet bort och cellerna blev bostadsrum. Cellfönstren förstorades och kallades ”slöjterfönster”, namngivna efter justitieminister Karl Schlyter som ledde ett utredningsprogram för Kriminalvården.