Villkorlig frigivning

När du avtjänat två tredjedelar av ditt fängelsestraff ska du bli villkorligt frigiven, om det inte finns synnerliga skäl. Efter frigivningen har du en prövotid som motsvarar det som återstår av straffet, men minst ett år.

Det finns vissa undantag från villkorlig frigivning:

  • Om straffet är kortare än en månad.
  • Om du har dömts till ett fängelsestraff enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, det vill säga i kombination med skyddstillsyn.
  • Om fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter.

Övervakning

När du ska friges villkorligt beslutar frivården om du ska ha övervakning. En övervakare är en person från ditt frivårdskontor som ska hjälpa och stödja dig när du ska återanpassa dig till samhället. Under övervakningstiden bor du hemma men måste ha regelbunden kontakt med frivården.

Du kommer att ha samtal med din frivårdsinspektör under hela övervakningsperioden. Samtalen kommer att fokusera på de områden i ditt liv som har ett samband med återfall i brott. Det kan även bli aktuellt att vi samarbetar med andra myndigheter om du har behov av detta.

Övervakningstiden är lika lång som prövotiden men det kan beslutas om att övervakningen ska upphöra i förtid om syftet med övervakningen uppnåtts tidigare.

Särskilda regler

Frivården kan bestämma att du ska följa särskilda regler, även kallade föreskrifter, under din villkorliga frigivning. Det kan de göra om de anser att reglerna hjälper dig i din anpassning till samhället och hjälper dig att inte återfalla i brottslighet.

Frivården kan bestämma var du ska bo, vad du ska göra under dagarna och om du ska genomgå en behandling.

Inför frigivning

Planeringen för din frigivning börjar redan vid ankomsten till anstalt, i samband med att din verkställighetsplan skapas. I din planering står det vilken dag frigivningen ska ske. Du ansvarar själv för att ta dig från anstalten, eller att du blir hämtad efter frigivning. I vissa fall kan du få hjälp av frivilligorganisationer.

Anstalten bestämmer vilken tidpunkt på dygnet frigivningen äger rum och meddelar dig personligen.

I första hand ska frigivningskontot användas till utgifter i samband med frigivningen, men saknar du ändå pengar kan du få ett bidrag av Kriminalvården för resa till hemorten.

 

 

Uppskjuten villkorlig frigivning

Från och med 1 maj 2021 ändras lagen om villkorlig frigivning för dig som avtjänar fängelsestraff i anstalt och häkte. Den innebär i praktiken att den villkorliga frigivningen kan komma att skjutas upp om du inte deltar i vissa åtgärder eller om du inte sköter dig.

Frågor och svar om uppskjuten villkorlig frigivning

När får du villkorlig frigivning?

I vanliga fall sker villkorlig frigivning när två tredjedelar av strafftiden har avtjänats, dock tidigast efter en månad av den tiden.

I vilka fall skjuts den villkorliga frigivningen upp?

Din villkorliga frigivning kan komma att skjutas upp om du inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa dig att anpassa dig i samhället.

Den kan också skjutas upp om du på ett allvarligt sätt bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller och får en varning. Om du missköter dig under vistelse utanför anstalt eller när du avtjänar ditt fängelsestraff i häkte tas det också med i bedömningen.

Om du inte sköter dig efter ett beslut om uppskjuten villkorlig frigivning, kan det leda till ett nytt beslut om uppskjuten villkorlig frigivning.

I 26 kap. 6 a och 7 §§ brottsbalken (BrB) finns de bestämmelser som reglerar uppskjuten villkorlig frigivning.

Vilka är orsakerna till att villkorlig frigivning kan skjutas upp?

Du måste delta i åtgärder som är återfallsförebyggande och som kan hjälpa dig att anpassa dig i samhället. Dessa åtgärder planeras i din verkställighetsplan (VSP). Du kommer antingen att delta i olika program, studera, jobba eller placeras i annan strukturerad verksamhet. Planerna kan vara olika för olika intagna. Kriminalvården bestämmer vilka åtgärder som passar bäst genom att titta noggrannare på vilka som är
dina risker, behov och förutsättningar.

Om du inte deltar i åtgärderna eller om du missköter dem kan den villkorliga frigivningen skjutas upp. Då meddelas ett beslut om uppskjuten villkorlig frigivning samt ett nytt strafftidsbeslut med nytt datum för villkorlig frigivning.

När du avtjänar ditt fängelsestraff måste du följa lagar och Kriminalvårdens regler. Om du bryter mot dessa kan du få en varning enligt 12 kap. 1 § fängelselagen (FäL).

Hur lång tid kan den villkorliga frigivningen skjutas upp?

Den villkorliga frigivningen kan som mest skjutas upp med 180 dagar åt gången, tills hela den utdömda strafftiden har avtjänats.

Hur påverkas utslussningen?

För att underlätta övergången från livet i anstalt till livet i frihet, kan du placeras i olika åtgärder. Det kan exempelvis vara att du får behandling på ett behandlingshem (vårdvistelse) eller deltar aktiviteter utanför anstalten (frigång). Dessa kallas särskilda utslussningsåtgärder.

Anstalten eller häktet ska bestämma om uppskjuten villkorlig frigivning ska prövas innan de tar beslut om särskild utslussningsåtgärd. Det sker oftast innan halva strafftiden har passerat.

Om särskilda utslussningsåtgärder inte är aktuella ska villkorlig frigivning prövas först i slutet av strafftiden. Detta för att Kriminalvården ska kunna göra en bedömning av en så lång tid som möjligt.

Vilken lag gäller och för vem?

Reglerna gäller alla som avtjänar fängelsestraff i anstalt och häkte och som kan komma i fråga för villkorlig frigivning.

Lagen ändras den 1 maj 2021. Det innebär att det under en tid finns två olika lagar som kan gälla samtidigt.

För händelser som inträffat fram till den 30 april 2021 gäller den tidigare lagen. Det kan bli aktuellt med uppskjuten villkorlig frigivning om du på ett allvarligt sätt brutit mot reglerna och fått en varning. Det ska finnas synnerliga skäl mot villkorlig frigivning.

Om du missköter dig från och med den 1 maj 2021 gäller den ändrade lagen. Din villkorliga frigivning kan skjutas upp om du inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller missköter dem. Samma sak gäller andra åtgärder som kan hjälpa dig att anpassa dig i samhället. Din villkorliga frigivning kan också skjutas upp om du på ett allvarligt sätt brutit mot föreskrifter och villkor och fått en varning. I dessa fall ska det finnas särskilda skäl mot villkorlig frigivning.

Hur gör Kriminalvården bedömningen?

Vid prövning av uppskjuten villkorlig frigivning ska Kriminalvården göra en helhetsbedömning och ta hänsyn till allt som har hänt under verkställigheten. Det betyder att Kriminalvården också tittar på de saker som är positiva för dig.

Resultatet av ditt deltagande i de återfallsförebyggande åtgärderna som planerats i din VSP avgör om din villkorliga frigivning ska skjutas upp eller inte. Om du inte har deltagit i eller har misskött åtgärderna kan den villkorliga frigivningen skjutas upp.

Din villkorliga frigivning kan också skjutas upp om du har fått en varning för misskötsamhet. Misskötsamhet i häkte när du avtjänar fängelsestraff tas också med i bedömningen, även om beslut om varning inte kan meddelas där.

Din villkorliga frigivning kan även skjutas upp vid en kombination av misskötta anvisade åtgärder i VSP och misskötsamhet som har lett till varning.

Du kan själv påverka din situation genom att förändra ditt beteende. Kriminalvården kan låta bli att skjuta upp den villkorliga frigivningen om du har visat en positiv utveckling under en längre tid.

Så bedöms du som är livstidsdömd

Om du är dömd till livstids fängelse måste du ha skött dig för att kunna få ett tidsbestämt straff. När ett livstidsstraff har omvandlats till ett tidsbestämt straff är det bara det som har inträffat efter det beslutet som tas med i prövningen av uppskjuten villkorlig frigivning.

Så går det till när uppskjuten villkorlig frigivning prövas

  1. Om anstalten eller häktet där du är placerad bedömer att uppskjuten villkorlig frigivning kan bli aktuell, lämnar de över frågan till Kriminalvårdens huvudkontor. De lämnar också över ett underlag som visar vad som har lett fram till den bedömningen.
  2. När anstalten eller häktet har lämnat över ärendet till huvudkontoret får du ett offentligt biträde (vanligen en advokat eller en biträdande jurist på advokatbyrå). Undantaget är om det är tydligt att det inte behövs något biträde, om det är uppenbart att den villkorliga frigivningen inte ska skjutas upp. Det offentliga biträdet bekostas av staten.
  3. Det offentliga biträdet skriver ett yttrande åt dig. Du har också möjlighet att lämna egna synpunkter på underlaget.
  4. Det är sektionen för internationella och andra särskilda klientärenden (SIK) som beslutar om den villkorliga frigivningen ska skjutas upp, och i så fall hur lång tid den ska skjuts upp. Det går att överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol.