Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Beteendeterapi kan hjälpa män med antisocialt beteende

16 juni 2016

Dialektisk beteendeterapi kan hjälpa män med antisocialt beteende och borderline personlighetssyndrom. - Symptom som humörsvängningar och självskadebeteende minskade och deltagaren var positiva till behandlingen, säger psykolog Dan Wetterborg, som arbetat med studien.

Att kunna möta sina känslor, stå ut med dem utan att reflexmässigt agera på dem. Det är själva essensen av dialektisk beteendeterapi (dbt) som är en utvecklad variant av kognitiv beteendeterapi (kbt).

Att dbt skulle fungera på män med antisocialt beteende och borderline personlighetssyndrom var något som psykolog och doktorand Dan Wetterborg började fundera på för ett antal år sedan. På sin mottagning inom Stockholm psykiatrivård mötte han både kvinnor och män med destruktivt beteende, humörsvängningar, svårt att reglera känslor och självskadebeteende.

Vetenskapen har länge trott att dessa symptom är vanligare hos kvinnor.

- Men nyare studier visar att andelen män som lider av dessa besvär är högre än man tidigare trott. Kanske är det lika vanligt bland båda könen.

Dbt har visat sig vara en väl fungerande behandlingsmetod för kvinnor med dessa symptom. Terapiformen har länge används för patientgruppen både här i Sverige och internationellt.

- Jag blev nyfiken och ville undersöka om dbt skulle fungera lika bra på män.
Studien ”Män med antisocialt beteende och borderline personlighetssyndrom” har gjorts i samarbete mellan Karolinska institutet, två psykiatriska kliniker i Stockholm samt Kriminalvården. Den ingår även som en delstudie i Dan Wetterborgs avhandling vid Karolinska institutet som beräknas vara klar om ett par år.

I studien fick totalt fick 30 män med de här symptomen från frivården respektive psykiatrin erbjudande att delta i dbt-terapi två gånger i veckan under ett års tid. Terapin bestod både av individuella träffar och gruppterapi. 19 personer fullföljde behandlingen, ett i jämförelse normalt bortfall.

- På gruppterapin fick deltagarna lära sig olika sätt hur känslomässiga impulser kan hanteras. På de individuella träffarna pratade vi om hur dessa färdigheter konkret kan föras in det vardagliga livet.

I korthet handlar det om att bli medveten om vad som händer i såväl kropp som psyke när en stark känsla dyker upp och som man instinktivt vill agera på. Att där kunna göra ett val, stanna upp och acceptera känslan är själva grundbulten i dbt.

- För de här patienterna handlar det om att bemästra starka känslor. Det är färdigheter som måste praktiseras, förtydligar Dan Wetterborg.

Resultaten av studien är positiva. Såväl deltagare som anhöriga fick både före, under och efter behandlingen ett frågeformulär och svaren vittnar om minskad aggressivitet, samt minskade impulsiva, norm- och regelbrytande beteenden. Minskade borderlinesymptom och självskadebeteende. Men även viss typ av brottslighet minskade, särskilt egendomsbrott. Deltagarna också var nöjda med behandlingen.

- Det finns visserligen ingen kontrollgrupp att jämföra med men jag anser resultaten motiverar en större studie. Ett argument för detta är också att det i dagsläget inte finns några alternativa evidensbaserade behandlingar för den här gruppen.

Dan Wetterborg pekar vidare på behovet av ökad samverkan mellan psykiatrin och Kriminalvården. Verksamheterna träffar i mångt samma människor.

- Absolut, vi behöver varandras kunskaper.

Fotnot: Författarna till rapporten Studien ”Män med antisocialt beteende och borderline personlighetssyndrom” är Dan Wetterborg, Pia Enebrink, Niklas Långström och Gerhard Andersson.