Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Inga skillnader i brottsåterfall mellan svenska fängelser

16 juni 2016

Svenska anstalter är likvärdiga i sin brottsåterfallsstatistik. Det konstateras i en undersökning där 47 svenska fängelser jämförts.

Det går inte att se några skillnader mellan svenska anstalter vad gäller brottsåterfall. Det är ett både positivt och lite överraskande resultat, säger Yasmina Molero vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet som tillsammans med Kriminalvården har jämfört återfallsstatistiken vid svenska fängelser. Det huvudsakliga syftet med studien var att hitta särskilt framgångsrika anstalter och därmed metoder för att motverka brottsåterfall.

Att jämföra anstalter är ingen enkel uppgift, eftersom dömda inte placeras slumpmässigt. Sveriges anstalter är indelade i tre säkerhetsklasser, där klass ett är högsta säkerhetsklassen med slutna anstalter. Klass tre saknar direkta rymningshinder. Faktorer som brott, missbruk och misskötsel avgör var man som fängelsedömd hamnar. Vanligt är också att klienter avtjänar sina straff på två eller flera anstalter.

- Vi har tagit fram en analysmodell för att hantera den här selekteringen och förflyttningarna mellan anstalterna. Därmed har vi kunnat jämföra anstalterna med varandra på ett mer rättvisande sätt. Metoden är ny, det är första gången man på nationell nivå jämför skillnader bland fängelsedömda som frigivits från olika fängelser.

I studien ingår 47 anstalter och totalt 38 000 personer som frigivits under åren 2006 till 2013. Resultaten visar att det inte går att se några systematiska skillnader mellan anstalterna. Ingen är alltså bättre eller sämre på att arbeta med återfallsproblematik, förtydligar Yasmina Molero Samuelsson.

- Jag är nöjd med resultatet för det indikerar att vi lyckats konstruera en analysmodell som fångar upp selektionsfaktorerna. Men samtidigt lite förvånad, för kanske hade vi förväntat oss att hitta vissa skillnader mellan anstalterna.
En slutsats att dra är att svensk kriminalvård arbetar på ett likvärdigt och kunskapsbaserat sätt kring återfallsrisker, menar Yasmina Molero.