Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Mer forskning behövs om hedersvåld

21 januari 2016

- Det behövs mer forskning om riskfaktorerna bakom hedersrelaterade brott och en checklista som identifierar dessa klienter. Det säger Jenny Yourstone vid Kriminalvården som gjort en kunskapsöversikt om hedersrelaterat våld med fokus på förövare.

Att identifiera personer som dömts för hedersrelaterade brott är komplicerat eftersom det inte finns någon särskild brottsrubricering för den här typen av gärningar. Dessa brott förses heller inte med någon specifik markering hos polis eller åklagare. Detta till skillnad mot exempelvis partnervåld som ”flaggas” genom hela utredningskedjan, vilket möjliggör kunskaps- och statistikinsamling. Kring hedersvåld är kunskapsluckorna stora, inte bara i Sverige utan även internationellt, konstaterar Jenny Yourstone, forskningsledare på Kriminalvården där man gjort en kunskapsöversikt om hedersrelaterat våld och förtryck med inriktning på förövarna. 

-      Samhället har länge fokuserat på offren och vi vet ganska lite om förövarna. Det finns enskilda organisationer som har stor kompetens och driver de här frågorna jättebra. Men kunskapen är utspridd och vad vi har försökt göra här är att samla ihop den.

I en undersökning som gjordes 2014 vid Kriminalvårdens samtliga anstalter, frivårdskontor och häkten identifierades 73 fall där klienten dömts för brott relaterat till hedersvåld. Men mörkertalet antas vara högt, mycket talar för ett stort antal förövare som aldrig kommer till polisens kännedom.

Fakta utifrån förövare av hedersvåld visar att gruppen är väldigt blandad. Här återfinns olika åldrar, samhällsklasser, religioner och etniciteter. Den övervägande majoriteten är män men det finns också kvinnor bakom de här brotten.

-      Det är en heterogen grupp, vilket särskilt komplicerar frågan kring eventuella insatser i Kriminalvården. Här finns inget quick fix som passar alla.

Kriminalvården ska nu ta fram en checklista för att kunna identifiera klienter med hedersvåldsproblematik. Checklistan baseras på Åklagarmyndighetens definition av hedersvåld.

-      Det här är ett jätteviktigt arbete och syftet är förstås att Kriminalvården bättre ska kunna möta dessa klienter.

Det finns dock få bra exempel, varken i Sverige eller internationellt, på återfallsförebyggande arbete för hedersrelaterad brottslighet som utvärderats och som man vet verkligen fungerar. Framför allt saknas kunskap om vilka krafter som ligger bakom den här typen av våld och förtryck. Vissa faktorer är kända - som att brotten i regel är kollektivt sanktionerade, gärningspersonerna ofta är bärare av djupt rotade normer och värderingar som också utgör själva drivkraften till brotten. Det finns också vissa likheter mellan hedersrelaterad och organiserad brottslighet.

Studier visar att det är möjligt att förändra dessa attityder och värderingar genom exempelvis utbildningsprogram. Men det behövs mer forskning, understryker Jenny Yourstone.  Ett viktigt steg för att öka kunskapen om hedersvåld skulle vara att införa ett så kallat flaggningssystem för dessa brott hos polis och åklagare.

-      Det skulle göra det möjligt att ta reda på hur utbrett hedersrelaterat våld är, identifiera förövarna, följa utveckling och undersöka om det finns återkommande och utmärkande mönster bakom de här brotten.