Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Positiva resultat av klosterliv innanför murarna

16 juni 2016

Hemlik miljö, informella relationer, men framför hög grad av motivation. Det är starka framgångsfaktorer i Kriminalvårdens klosterverksamhet för långtidsdömda.

Sedan år 2000 har 600 intagna deltagit i retreater inom Kriminalvårdens klosterverksamhet för långtidsdömda. Programmet är på många sätt unikt och utvärderingen ”Röster att gå i tystnaden – en beskrivning och analys av Kriminalvårdens klosterverksamhet” som nu presenteras, visar på genomgående positiva resultat.

- Det mest påfallande är hur mycket bättre de intagna säger att de mår efter en retreat, säger Lena Roxell, kriminolog vid Stockholms universitet som ansvarat för utvärderingen som baseras på intervjuer med 10 personal och 14 intagna som gått minst en 30-dagarsretreat.

Klostervägen som programmet heter, riktas till långtidsdömda från hela landet. Verksamheten består av korta eller 30-dagarsretreater på anstalten i Kumla. Den som önskar fortsätta sin andliga resa kan söka vidare till anstalten Skänninge där vägledning varvas med klosterarbete. Mariagården i Vadstena var fram till slutet av 2015 den sista anhalten på Klostervägen. Samarbetet med Mariagården är nu avslutat. Lena Roxell pekar på en rad faktorer som ligger bakom de positiva resultaten, en av de viktigaste är att de intagna själva söker till programmet. För att bli antagen krävs låg misskötsel och referenser från personal.

- De intagna i de allra flesta fall är motiverade. Många vittnar om att de är trötta på fängelsekulturen och söker en förändring. 

Vad både personal och intagna lyfter fram är de informella relationerna mellan intagna och personal inom klosterverksamheten. Små grupper om max sju intagna i varje tillsammans med den hemlika miljön med textilier och pynt bidrar till detta.

Flera klienter jämför med kulturen i fängelserna som präglas av hård jargong, starka hierarkier mellan intagna och distans till personalen. ”Man fikar inte med personalen”, som en intagen beskriver det. Den som bryter dessa normer riskerar att råka illa ut.

- Nykomlingar på klostret blir ofta konfunderade och vet först inte riktigt hur de ska förhålla sig till den kamratliga tonen och att intagna och personal kramar om varandra. Här spelar intagna som varit längre på klostren och som arbetar som klostervärdar en viktig roll genom att vägleda och visa att det är ok att sänka garden. 

Resultatet är en mänskligare tillvaro.

Kriminalvården beskriver klosterverksamheten som andlig utveckling med inslag av kristendom. Men det är ingen kurs i kristen tro, förtydligar Lena Roxell. I programmet ingår meditation, bön, andlig undervisning samt praktiskt arbete. De intagna har olika utgångspunkter, vissa har en mer utvecklad kristen tro, andra tror inte alls. Men gemensamt för de som väljer Klostervägen är en form av andlighet. Tillgången till präster och diakoner med kunskap om andliga och existentiella frågor poängteras i undersökningen.

- Närheten till personal gör att de intagna kan dryfta sina frågor och funderingar när de dyker upp. På anstalterna finns inte samma möjligheter. 

Kunskaperna och redskapen från klostertiden är något som de intagna tar med sig och har användning av när de återvänder till anstalten. Att kunna välja att gå undan istället för att agera i affekt om en konflikt blossar upp, är exempel på situationer när dessa kunskaper kommer till användning.

- Det finns förstås en tidsaspekt, många berättar att det är svårt att hålla kvar känslan och motivationen när de kommer tillbaka till fängelset.

Av de 600 som fram till årsskiftet 2015/2016 gått Klostervägen har cirka 170 gått en 30-dagarsretreat. Majoriteten av de 170 har även deltagit i minst en återsamlingsretreat och cirka 80 intagna har varit med på en fördjupningsretreat.

Huruvida klosterverksamhet har någon effekt på brottsåterfall, är oklart. Den frågeställningen ingår inte i den utvärdering som nu presenterats.

- Men det är onekligen en intressant fråga för vidare forskning, säger Lena Roxell.