Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Samtal kring beteende kan minska återfall i brott

21 januari 2016

Kan återfall i brott minskas genom strukturerade samtalsmetoder i frivården? En pågående studie tyder på detta och nu utbildas 800 frivårdsinspektörer i att samtala om klienters kriminella beteende.

Att fokusera på det kriminella beteendet och bakomliggande värderingar, spegla dem och diskutera dem. Det är poängen med samtalsmetoden KRIMSTICS (Strategic Training Initiative in Community Supervision) som undersöks i ett pågående projekt inom Kriminalvårdens frivård. Metoden har utvecklats i Kanada där studier visar att återfall i brott minskat.

I Kriminalvårdens projekt har cirka 20 frivårdsinspektörer från hela landet utbildats i samtalsmetoden KRIMSTICS. Lika många inspektörer ingår i en kontrollgrupp och dessa har inte utbildats. Efter utbildningen har samtliga frivårdsinspektörer spelat in sina klientsamtal som därefter analyserats. Charlotte Jakobsson är projektledare på Kriminalvården och kan redan innan studien avslutats se tydliga resultat.

-      De utbildade inspektörerna riktar i mycket högre grad in samtalen på klientens kriminella beteende. Vad det i grunden handlar om är att återkoppla samtalen vill varför klienten befinner sig inom Kriminalvården – varför är de här? Vilka tankar styr deras beteende?

Forskning visar att effektiv rehabilitering av återfallsförövare bygger på principerna risk, behov och mottaglighet (RBM). Riskprincipen omfattar faktorer som bidrar till tendensen att begå kriminella handlingar men också att anpassa insatsen efter risk. Behov handlar om att rikta insatserna mot det som stödjer klientens kriminalitet. Mottaglighet innebär att individanpassa sitt agerande efter klienten genom att identifiera vilka områden och med vilka metoder där man har störst möjlighet att påverka klienten i positiv riktning.

-      För att kunna arbeta med RBM-principerna behövs också kunskap i samtalsmetodik. KRIMSTICS är ett därför ett viktigt verktyg för effektiv rehabilitering i praktiken, förklarar Charlotte Jakobsson.

Hittills har Kriminalvården inte haft några utarbetade metoder kring frivårdsinspektörernas arbete. Det betyder att samtalen mellan klient och frivårdsinspektörer kan handla om i princip vad som helst.

-      Risken är att vi inte når fram till de klienter som verkligen behöver den här typen av samtal, eftersom de gärna undviker att prata om sitt eget kriminella beteende.

KRIMSTICS har redan innan studien avslutats implementerats i Kriminalvården och 800 frivårdsinspektörer utbildas just nu i metoden. Friskvårdsinspektörernas inställning till projektet har varit positiv från start, konstaterar Charlotte Jakobsson.

-      Verkligen. KRIMSTICS skapar både struktur och kvalitet i deras arbete men framför allt stärker detta frivårdsinspektörernas yrkesroll. Vi hoppas att metoden kan avvärja den hopplöshet som frivårdsinspektörer ibland upplever när klienter inte går i något program.

Klienter som ingår i studien kontrolleras två år efter frigivning.  Slutrapport av studien väntas i januari 2017.