Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Systematisk ADHD-screening hjälper fler

21 januari 2016

Det finns ett starkt samband mellan ADHD och missbruk. Det visar ett projekt där ett mobilt team erbjuder systematisk ADHD-screening av unga klienter och klienter dömda för våldsbrott. - Målet om jämlik vård kräver tydligare riktlinjer i arbetet med ADHD, säger Kriminalvårdens utvärderare Anna Simonsson.

ADHD är ungefär tio gånger vanligare bland klienter inom Kriminalvården jämfört med övriga befolkningen. Trots den kunskapen faller många intagna mellan stolarna, de varken utreds eller erbjuds behandling.

I projektet ADHD mobilt utredningsteam, (PAMUT) är syftet att bättre hitta dessa klienter, utreda och i förlängningen ge dem behandling. Forskning tyder på att det finns en koppling mellan behandlad ADHD och färre återfall i brott.

Projektet med mobilt utredningsteam genomfördes under 2014 på sju anstalter där unga klienter och klienter dömda för våldsbrott erbjöds ADHD-screening. Utredningarna genomfördes  av det mobila teamet tillsammans med psykiatriker och sjuksköterska samt en så kallad ADHD-ambassadör på respektive anstalt.

Totalt erbjöds 361 klienter screening, varav knappt hälften tackade ja. Av de som avstod var 19 procent redan utredda medan hela 12 procent tackade nej på grund av språkhinder.

-      Det här visar att Kriminalvården har en lång väg kvar till jämlik vård. Neuropsykiatriska utredningar med tolk och anpassat testmaterial är ett område som vi måste utveckla, säger psykolog Anna Simonsson vid Kriminalvårdens enhet för forskning och utvärdering som utvärderar projektet.

Av de som screenades visade 60 procent positivt resultat, det vill säga tecken på ADHD. ADHD-diagnos fastställdes för ungefär hälften av de 84 klienter som utreddes vidare.

Anna Simonsson konstaterar att mobila team och systematiska ADHD-screeningar har lett till ett ökat antal utredningar jämfört med ordinarie organisation. Dessutom synliggör projektet flera viktiga områden.

-      Nästan alla som screenades positivt har även andra diagnoser men det starkaste sambandet är tungt missbruk. Vi fann också en betydligt högre förekomst av positiv screening på anstalter med inriktning att behandla missbruk. Här finns en koppling som Kriminalvården tydligare måste beakta.

I projektet kommer det också fram att personalen önskar mer kunskap om metoder, hjälpmedel och förhållningssätt i arbetet med klienter med ADHD.

-      Många har utbildning om ADHD men saknar konkreta verktyg hur de kan jobba med klienterna i det dagliga arbetet. Det höga antalet redan utredda klienter visar också på ett behov av ett bra omhändertagande efter utredning.

I slutet av september 2015 presenteras slutrapporten av projektet. Under hösten ska Kriminalvården samla in goda exempel på insatser för klienter med ADHD samt se över vad som behöver utvecklas och förbättras kring behandling och insatser.  

Fram till december 2015 pågår ett systerprojekt med ADHD-screening av klienter på Stockholms häkten. De klienter som visar positiv screening placeras på en anstalt med ett stationärt utredningsteam, vilket finns på två anstalter. Också här är syftet att bättre fånga upp dessa klienter och i förlängningen minska risken för återfall i brott.