Kriminalvården logotyp

KOS – Kriminalvård och statistik

Utdrag från KOS-rapportens förstasida. Illustration med siffror.

KOS står för Kriminalvård och Statistik och innehåller Kriminalvårdens egen statistik över klienter i anstalt, häkte och frivård. KOS 2020 publiceras i juni 2021 och visar utvecklingen av klientverksamheten inom bland annat beläggning, strafftider och klientsammansättning.

 

Namnändringar på mått för fängelseverkställigheter 

I januari 2021 gjorde Kriminalvården namnändringar på mått för fängelseverkställigheter. Ändringarna innebär följande:

  • Nyintagna på anstalt byter namn till påbörjade fängelseverkställigheter
  • Avgångar från anstalt byter namn till avslutade fängelseverkställigheter
  • Inskrivna på anstalt byter namn till pågående fängelseverkställigheter

Därför överensstämmer inte begreppen ovan med begreppen som används i nuvarande publikation av Kriminalvård och statistik (KOS). 

 

Årets fokusområden i KOS är unga klienter, kvinnor och strafftider, områden som Kriminalvården tycker är extra intressanta att följa utvecklingen inom. Det innebär att man i KOS 2019 hittar mer fördjupad statistik och jämförelser mot tidigare år inom dessa områden. Nytt i årets KOS är också ett kapitel med jämförande klientstatistik från våra nordiska grannländer.

Unga klienter

Till unga klienter hör alla upp till 21 år. Under 2019 kom 1 753 unga klienter till Kriminal­vården, av dessa var endast en procent 17 år eller yngre. De vanligaste huvudbrotten var rån, våldsbrott och narkotikabrott/smuggling. Sexualbrott är det huvudbrott som ökat mest till antal bland påbörjade fängelseverkställigheter av unga klienter jämfört med föregående år, från 29 till 47 klienter.

Under 2019 påbörjades 525 fängelseverkställigheter av unga klienter, vilket är drygt 20 fler än året innan.  De flesta var män, bara 16 var kvinnor. Hälften av de unga hade strafftider kortare än sex månader. Några få hade en strafftid som var fyra år eller längre.

910 unga män och 90 unga kvinnor påbörjade en skyddstillsyn, vilket är den vanligaste påföljden för unga under 21 år. Det beror till viss del på att skyddstillsyn används som ett alternativ till fängelsestraff när det finns förmildrande omständigheter, som till exempel låg ålder. Att avtjäna sitt straff inom frivården anses då vara mer lämpligt än att sitta i fängelse. Mer än hälften av de som fick avtjäna sitt straff inom frivården var dömda för narkotikabrott/smuggling eller våldsbrott.

Barn i Kriminalvården

Ett fåtal barn, alltså klienter under 18 år, förekommer inom Kriminalvården varje år.

176 barn i åldrarna 15–17 år avslutade en häktning under 2019. Drygt 60 procent av häktningarna varade kortare tid än en månad och knappt 90 procent avslutades inom tre månader.

De flesta barn hade någon form av restriktioner under tiden i häkte. Det kan innebära att man inte får ta emot besök från anhöriga, ringa till någon annan än sin advokat, läsa tidningar eller se på TV. Orsaken till att barn ofta har restriktioner är att det ska finnas starka skäl för att häkta ett barn, som miss­tanke om mycket allvarlig brottslighet, vilket i sin tur ofta leder till restriktioner.

Kvinnor

Under 2019 påbörjade 2 344 kvinnor  en verkställighet inom Kriminal­vården vilket motsvarar 12 procent av alla påbörjade verkställigheter. Den åldersmässiga fördelningen bland dessa kvinnor är relativt jämn mellan 20 till 54 år. Få var under 20 år. Skyddstillsyn är den vanligaste verkställighetsformen bland kvinnor. 963 kvinnor påbörjade skyddstillsyn under 2019 och 727 fängelseverkställigheter påbörjades av kvinnor.

Bland kvinnor som påbörjade fängelseverkställighet under året saknade 14% svenskt medborgarskap. Det är en lägre andel än motsvarande siffra för män.

Narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet bland kvinnor som påbörjade fängelseverkställighet eller skyddstillsyn.

Den genomsnittliga strafftiden för påbörjade fängelseverkställigheter bland kvinnor var något lägre jämfört med totalen. Den vanligaste strafftiden bland kvinnor var två månader eller kortare.

Strafftider

Med strafftid menas den tid som någon blivit dömd till. Det är den tiden som redovisas i statistiken och inte den faktiskt avtjänade strafftiden. Ofta avtjänar klienten två tredjedelar av sitt straff och blir sedan villkor­ligt frigiven.

Strafftiden för fängelseverkställigheterna som påbörjades under 2019 var i 90 procent av fallen två år eller kortare. Av de som hade en strafftid kortare än två månader var en tredjedel dömda för narkotikabrott/smugg­ling. Därefter var tillgreppsbrott (till exempel olika former av stöld) och rattfylleri vanligast.

Fotboja

En del klienter verkställer sin fängelsedom genom  elektronisk intensivövervakning (fotboja). Det är bara klienter dömda till ett fängelsestraff kortare än sex månader som kan verkställa med fotboja. Andelen som verkställer med fotboja har ökat för första gången på elva år.