Läs vanliga och ovanliga frågor från allmänheten och våra svar.
Vilken är din fråga?

# 1

Nej, det finns inget wifi-nät för intagna på grund av säkerhetsbestämmelser. Man får inte ha mobil, dator, iPad eller andra elektroniska saker som kan användas för att kommunicera med. Anledningen till det är att datorer kan användas för att begå nya brott eller för att ta kontakt med brottsoffer. 

# 2

Ja, men mycket sällan och då handlar det nästan alltid om att personen ifråga har en dödlig sjukdom. Det är regeringen som beslutar om en som sitter i fängelse ska benådas. Sjuka människor kan också genom nåd få fängelsestraffet omvandlat till skyddstillsyn, det vill säga att de får avtjäna sitt straff ute i samhället men har övervakning.

# 3

Nej. Hundar eller andra husdjur får inte följa med i fängelset eller häktet. Det finns flera anledningar till det, till exempel att lokalerna inte är anpassade för det, att andra som sitter i fängelse eller personal kan vara allergiska – och av säkerhetsskäl. Den som sitter i fängelse ansvarar för att någon på utsidan tar hand om husdjuren.

# 4

Det finns faktiskt ingen lag som säger att det är förbjudet att rymma från ett fängelse! Däremot leder rymning oftast till en varning och att personen, när hen är tillbaka i fängelset, släpps fri senare än planerat. Dessutom brukar den som rymt placeras på ett fängelse som är svårare att rymma ifrån. Och om de som rymmer begår brott i samband med själva rymningen, till exempel hotar någon eller använder våld, så kan de förstås dömas för det.

# 5

I vissa fall, ja. De som sitter i fängelse måste ha någon form av sysselsättning och de får 13 kronor i timmen när de jobbar, går i behandling, pluggar eller deltar i det som kallas ”strukturerad verksamhet”. Att spela till exempel Monopol kan för vissa vara bra social träning där man får öva på att ta hänsyn till andra, vänta på sin tur och så vidare. Om spelandet genomförs som strukturerad verksamhet så får de sin timpenning. Däremot får de inte betalt när de spelar spel på sin fritid.

# 6

Ja, man kan få hälsa på sin partner på ett annat fängelse, men alla besök måste godkännas, så det är inte säkert att man får träffas.

Ändrade rutiner för besök 

Rutinerna för besök på anstalter och häkten ser annorlunda ut än normalt på grund av risken för smitta.

Infomation om besök och permissioner under sommaren 

# 7

Ibland, men det är ovanligt. Efter tio år i fängelse kan man ansöka om att få ett tidsbestämt straff, det vill säga att livstid omvandlas till ett bestämt antal år. Det är Örebro tingsrätt som fattar det beslutet. Inför beslutet ger Kriminalvården sin åsikt om hur den som sitter i fängelse har skött sig och vilket socialt nätverk hen har på utsidan. Rättsmedicinalverket ger sin syn på hur stor risken är för återfall i brottslighet. Om tingsrätten säger nej till att tidsbestämma straffet kan den som sitter i fängelse lämna in en ny ansökan efter ett år igen.

 

# 8

Det är dyrare att driva ett fängelse med högre säkerhet eftersom det kräver mer personal än ett fängelse med lägre säkerhet, men Kriminalvården brukar räkna med att kostnaden för att sitta i fängelse är ungefär 3 200 kronor per person och dygn. Att sitta i häkte kostar också ungefär 3 200 kronor per person och dygn. För en dömd som avtjänar sitt straff i frivården, det vill säga ute i samhället istället för i fängelse, är kostnaden ungefär 320 kronor per dygn.

# 9

Nej. På fängelser med högst säkerhet (säkerhetsklass 1 och 2) får man vara inlåst max 12 timmar om dygnet: från klockan 19 – 20 på kvällen till 07 – 08 på morgonen. På öppna anstalter utan mur och stängsel (säkerhetsklass 3) får man vara inlåst max tio timmar per dygn, mellan 21.00 – 08.00. På dagarna måste de som sitter i fängelse, oavsett säkerhetsklass, jobba, plugga, delta i behandling eller vara med i någon annan form av ordnad verksamhet.

# 10

Nej. Det visas inga filmer som kan påverka de som sitter i fängelse negativt och som försvårar arbetet att förbereda dem för livet utanför anstalten. 

# 11

Ibland, men det vanligaste är att allas mat lagas i ett stort kök av personal tillsammans med några av de som sitter i fängelset. Eller att maten köps in från ett stort kök utanför fängelset. Men på en del avdelningar får de intagna ansvar för en summa pengar och i uppgift att planera en mat­sedel, köpa in och laga mat, diska och tvätta. Det är ett sätt att träna för livet utanför murarna och räknas som sysselsättning precis som att plugga eller jobba i fängelsets verkstad.

 

# 12

Ja, en del fängelser och häkten samarbetar med bibliotek och har egna bibliotekarier. På andra ställen finns det inget bibliotek utan en bokvagn. Så alla har möjlighet att låna böcker om de vill.

# 13

Ja. Det finns en kiosk som säljer tidningar, godis, fikabröd, cigaretter och annat. Men den är inte öppen lika ofta som en vanlig kiosk ute på stan. På vissa fängelser får man själv gå och handla. På andra ställen får man beställa och så levereras det man har köpt till avdelningen. Man handlar för de pengar – 13 kronor i timmen – som man får när man jobbar eller pluggar i fängelset.

 

# 15

# 16

Man ska ha fyllt 15 år. Den som är under 15 år är inte straffmyndig och kan inte dömas till brott. Men även om det går att döma ungdomar till fängelse är det mycket ovanligt att någon mellan 15 och 17 år döms till fängelse. De får istället ungdomstjänst, ungdomsvård eller sluten ungdomsvård. Nästan alla som sitter i fängelse är alltså över 18 år.

# 17

Den som är under 15 år är inte straffmyndig och kan inte dömas för brott. Hen kan däremot tas om hand av socialtjänsten om hen begår brott. Den som är över 15 kan anhållas och häktas precis som en vuxen. Men det är ovanligt att så unga hamnar i fängelse. Vanligast är att de hamnar på ett på ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Att sitta där kallas sluten ungdomsvård.

# 18

# 19

Det beror på hur man ser det. Ungefär 30 procent av de som avtjänat någon form av straff inom Kriminalvården återkommer till Kriminalvården inom tre år. Jämfört med andra länder är det en låg siffra och det är också en siffra som minskat från över 40 procent för 15 år sen.

# 20

# 21

Ja, det kan finnas. Genom åren har ett fåtal krigsförbrytare som begått brott på Balkan eller i Rwanda suttit i svenska fängelser. Exempel på krigsbrott är att döda, skada eller våldta civila under ett krig.

# 22

Ja, de har samma rätt att rösta som alla andra som bor i Sverige. På en del fängelser ordnas det så att man kan rösta i fängelset, annars får man poströsta eller rösta i samband med en permission.

# 23

Ja, på kvällar och helger. På vardagarna har de som sitter inne sysselsätt­ningsplikt. Det betyder att de måste jobba, studera, delta i behandling eller vara med i någon annan form av ordnad verksamhet.

# 24

Ja. Alla som sitter i fängelse eller häkte får vara utomhus minst en timme om dagen. Antingen för sig själva på en rastgård eller tillsammans med andra på en större gård – det är olika beroende på om man sitter i häkte eller i fängelse (och hur hög säkerhet fängelset har).

# 25

I häktet får man ha egna kläder – om kläderna har godkänts av Kriminalvården. I fängelset får man inte ha egna kläder utan måste ha Kriminalvårdens kläder. Det finns flera olika sorters kläder att välja på, till exempel mjukisbyxor, collegetröjor, byxor, kjol och skjorta. Det finns också inomhustofflor och gympaskor. Kläderna är gjorda för att vara slitstarka, bekväma, praktiska och miljövänliga.

# 26

Nej, enligt lagen får män och kvinnor inte sitta tillsammans. Nackdelarna är fler än fördelarna. Risken är stor att kvinnor utnyttjas av män. Dessutom arbetar Kriminalvården annorlunda med kvinnor än med män eftersom kvinnliga dömda i regel mår sämre än män och ofta har varit både brotts­offer och förövare.

# 27

Ja, det kan gå för vissa brott. Efter ett tag avskrivs (preskriberas) brottet och den dömda kan inte längre straffas för det. Men det gäller inte alla brott – för mord finns till exempel ingen preskriptionstid. Det är också ovanligt att folk lyckas gömma sig, det handlar om några få personer om året som oftast är dömda för lindrigare brott. Den som är dömd till ett straff mer än några månader och gömmer sig blir efterlyst av polisen både i Sverige och utomlands.

# 28

Man döms i det land där brottet begåtts. Men det behöver inte betyda att man sätts i fängelse i det landet. I de flesta fall ansöker dömda svenskar om att bli överförda till Sverige. Om de blir det eller inte beror på vilket land de dömts i. Vissa länder har avtal med Sverige, i andra länder kan det vara krångligare.

# 29

Nej, de får det allra nödvändigaste som tandborste, tandkräm, tvål, schampo, kam eller borste, deodorant, rakgrejer, bindor och tamponger. Om de vill ha något utöver detta får de själva köpa det i fängelsets kiosk med de pengar – 13 kronor i timmen – som de får när de jobbar eller pluggar.

# 30

Kriminalvården kan inte tvinga en anställd att göra en polisanmälan utan det är precis som i övriga samhället upp till varje enskild person. Men Kriminalvårdens inställning är att det bör anmälas.

# 31

Inga. Fängelser är helt kontantfria för att förhindra utpressning, stölder och liknande. Pengarna – 13 kronor i timmen – som de intagna tjänar när de jobbar eller pluggar sätts in på ett personligt konto. När de handlar i fängelsets kiosk så använder de ett kort som är kopplat till kontot.

# 32

Nej. Mobiltelefoner är förbjudna eftersom de kan användas för att planera nya brott eller kontakta brottsoffer. De som sitter inne får bara använda fängelsets särskilda telefoner och den som ska bli uppringd måste först godkännas av Kriminalvården.

# 33

Nej, det finns redan möbler och man får bara ta med sig enstaka person­liga saker. Vissa värdesaker och en del småsaker kan Kriminalvården ta hand om under tiden någon sitter i fängelse. De sakerna lämnas tillbaka vid frigivningen. Möbler och annat får man själv ta hand om innan man börjar avtjäna sitt fängelsestraff.

# 35

De allra flesta får inte ha blommor på rummet. Vad man får ha i sitt rum beror på vad man är dömd för, hur hög säkerhet fängelset har och på hur den intagna är som person. Men ingen får till exempel ha något som kan användas som vapen eller något som försvårar behandlingen eller gör det svårare att anpassa sig till livet ute i samhället. Man får inte heller ha sådant som är värt mycket pengar eftersom det är stöldbegärligt eller kan användas som betalning.

# 36

Ja. På alla fängelser och häkten finns tv-kanalerna Svt, TV3, TV4, Kanal 5, TV6, TV10, Al Jazeera, Discovery, Sportkanalen, Viasat sport och Yle. Vissa personer är häktade med restriktioner och det kan betyda att de inte får se på tv, lyssna på radio, eller läsa tidningar. Det beror på att brottsutredningen inte ska störas. På slutna anstalter, det vill säga de fängelser med högst säkerhet (säkerhetsklass 1 och 2), finns tv i alla bostadsrum.

# 38

Att ta ifrån någon friheten innebär en stor begränsning för en människa. Att inte själv kunna bestämma över vad man ska göra på dagarna, vilka man ska umgås med, när man får gå ut eller när man får äta, att vara tvungen att vara inlåst – detta är det hårdaste straff vi har i samhället. Kriminalvården ska inte ytterligare straffa en person under fängelsetiden utan använda tiden till att förbereda personen på ett liv i frihet. Kriminalvården arbetar för ett tryggare samhälle genom att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för dem som sitter i fängelse att bryta den onda cirkeln så att de inte begår nya brott när de kommer ut.

# 39

En person som väljer att begå brott under lång tid kan kosta samhället många miljoner kronor. Men alla kostnader kan inte mätas i pengar, brott kan också betyda stort mänskligt lidande för dem som utsätts och för deras anhöriga. Nya brott betyder nya kostnader och mer lidande – det är därför vi inom Kriminalvården arbetar för att bryta den onda cirkeln, att få människor att sluta att begå nya brott.

# 40

Det finns ingen garanti för att någon inte ska begå nya brott. Kriminalvården arbetar på olika sätt med att minska risken för återfall, till exempel genom att erbjuda behandling, att motivera till förändring och att bidra till att den som är dömd för våldtäkt kommer till insikt om sitt brott. Sexualbrottslingar har generellt en låg risk att återfalla i brott, mycket lägre än många andra typer av brottslingar – även om risken för återfall förstås varierar från person till person.

# 41

Nej, Kriminalvården kan inte tvinga någon att ta sin medicin, utan det är upp till varje person att bestämma. Kriminalvården försöker däremot motivera de som sitter i fängelse att ta den medicin som läkarna skrivit ut.

# 42

En permission innebär att en intagen under ett visst antal timmar får läm­na fängelset för att till exempel gå till Arbetsförmedlingen, gå på möte hos Anonyma Alkoholister (AA) eller hälsa på familjen. Permissioner är en del i arbetet att förbereda den som sitter i fängelse på att återvända till samhället. Att ha permission är ingen rättighet och den som har permission måste ofta ringa till fängelset vid vissa tidpunkter eller anmäla sig på till exempel ett häkte, en polisstation eller ett frivårdskontor.

Ändrade rutiner för besök 

Rutinerna för besök på anstalter och häkten ser annorlunda ut än normalt på grund av risken för smitta.

Infomation om besök och permissioner under sommaren 

# 43

Personen blir efterlyst hos polisen. När hen sen kommer tillbaka till fängelset (antingen själv eller med hjälp av polisen) fortsätter den intagna att avtjäna de dagar som återstår av straffet. Den intagna får oftast sitta i ett fängelse med högre säkerhet och det kan dröja innan hen får en ny ansökan om permission godkänd.

# 44

Nej. Alla som sitter i fängelse har sysselsättningsplikt. Det betyder att de måste jobba, plugga, delta i behandling eller vara med i någon annan form av ordnad verksamhet, som exempelvis att tvätta, laga sin egen mat, träna på sociala färdigheter, delta i friskvård eller städa. Sysselsättningsplikten finns för att skapa en struktur i livet, precis som de flesta människor i samhället har. Forskning visar att sysselsättning är bra för att förebygga fortsatt brottslighet.

# 45

Det finns ett dussin olika behandlingsprogram, till exempel mot miss­bruk, sexuell problematik, aggression, våld i nära relationer och allmän kriminalitet. Behandlingsprogrammen är ackrediterade, vilket betyder att de har klarat en vetenskaplig prövning och att det finns forskning som visar att programmen minskar risken för återfall i brott och missbruk.

# 47

Nej, men de måste vara sysselsatta. Alla som sitter i fängelse har sysselsättningsplikt, vilket betyder att de måste jobba, plugga, delta i behandling eller annan ordnad verksamhet (till exempel att städa). Eftersom det är frivilligt att plugga, delta i behandling eller annan ordnad verksamhet betyder det att den som inte vill göra det måste jobba. Annars kan det leda till en varning. Vilket i sin tur kan leda till att den intagna släpps fri senare än planerat.

# 48

Nej, för den som är över 65 år och har gått i pension gäller inte den sysselsättningsplikt som innebär att den som sitter i fängelse måste jobba, plugga, delta i behandling eller vara med i någon annan form av ordnad verksamhet. Pensionärer behöver alltså inte jobba, plugga eller gå i behandling – om de inte vill.

# 49

Ja, man kan säga att det finns ett slags fabriker i flera fängelser. Där kan man till exempel sy, montera möbler eller tillverka olika träföremål. Alla som sitter i fängelse har sysselsättningsplikt. Det betyder att de måste jobba, plugga, delta i behandling eller annan ordnad verksamhet.

Andra exempel på jobb, beroende på vilken säkerhetsnivå fängelset har, är trädgårdsarbete eller att jobba i tvätteri.

Det som tillverkas i fängelset säljs till olika företag. I fängelserna tillverkas också sånt som används inom Kriminalvården, som inredning till fängelserna och möbler.

# 50

Ja. Alla som sitter i fängelse tjänar 13 kronor i timmen oavsett om de jobbar, går i behandling eller studerar. Det är för att ingen ska välja bort studier eller behandling på grund av pengar. Ofta kombineras skola och jobb, man studerar halva dagen och jobbar andra halvan.

# 51

Oftast på morgonen, men man kan egentligen släppas fri när som helst på dygnet. Tiden bestäms av Kriminalvården, men den som ska släppas fri får komma med önskemål. En vanlig önskan är att bli frisläppt en minut över tolv på natten (men det är sällan det blir så).

# 52

Nej, det finns inget bidrag från Kriminalvården som delas ut till alla som släpps fria. Meningen är att man själv ska ha sparat ihop pengar för att kunna åka hem och klara sig under en tid. Har man inga pengar kan Kriminalvården betala till exempel en tågbiljett hem, men sen får den som suttit i fängelse – precis som alla andra i samhället – vända sig till socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och så vidare för att få hjälp.

# 53

Nej. Varje år görs många stickprovskontroller på fängelserna. Bara mellan en och två procent av alla som sitter i fängelse testar positivt för droger. Kriminalvården har nollvision mot narkotika. På de slutna anstalterna, det vill säga de fängelser med högst säkerhet, letar personalen regelbundet igenom lokalerna efter knark, de intagna visiteras och får lämna urinprov.

# 54

Ja. Kriminalvården har drygt 20 knarkhundar som åker runt till olika fängelser och häkten. När hunden inte jobbar så bor den hemma hos sin hundförare som sköter om hunden.

# 55

Nej. Det har hänt, men det är extremt ovanligt och idag förekommer det inte vad Kriminalvården vet. Sedan flera år tillbaka måste alla som hälsar på eller jobbar på ett fängelse med högre säkerhet gå igenom hårda säkerhetskontroller med röntgenmaskiner precis som på en flygplats.

# 56

Ungefär 52 kronor per person och dygn kostar maten för frukost, lunch, middag och fika/mellanmål. Men kostnaden varierar lite mellan olika fängelser beroende på vem som köper in, levererar, lagar och serverar maten.

# 57

Precis som ute i samhället måste de som sitter inne betala när de går till tandläkaren, men är det ett akut besök så kan de få besöket betalt. Sjukvården är gratis i fängelse eller häkte, de som sitter där betalar ingen patientavgift och betalar inget för mediciner.

# 58

Ja. Alla som sitter i fängelse får 13 kronor i timmen när de jobbar, går i behandling, pluggar eller deltar i annan ordnad verksamhet. Från de pengarna dras tio procent som ska kunna användas på permission eller för att betala resan hem när straffet är avtjänat. Resten av pengarna sätts in på ett konto.

# 59

Ja, alla som sitter i fängelse eller häkte får röka – men bara under den tid (ofta en timme om dagen) som de får vara utomhus. Inomhus är det rökförbud av brand-, hälso- och miljöskäl.

# 60

Ungefär 155 stycken. Bara några få av dem är kvinnor. De allra flesta som är dömda till livstids fängelse är dömda för mord. Eller för det som i lagen kallas medhjälp till, försök till eller anstiftan till mord.

# 61

Oftast den andra föräldern eller någon släkting. Men om det inte finns någon annan som kan vara det som kallas vårdnadshavare så tar samhället över ansvaret för ett barn. Då kan barnet till exempel bo i ett familjehem. Är det fråga om en bebis så kan en mamma eller pappa i undantagsfall få ha bebisen med sig i fängelset.

Läs mer på vår sajt Insidan för barn med familjemedlem i häkte, fängelse eller inom frivård. 

# 62

Om den som är dömd för brottet sitter häktad så körs hen från häktet till ett fängelse för att börja sitta av sitt straff. Om den som är dömd är fri i väntan på att domen inte längre kan överklagas och vinner laga kraft så kommer det ett brev på posten där det står till vilket fängelse personen ska åka och när. Det är domstolen som bestämmer om en person måste stanna kvar i häktet i väntan på att sitta i fängelse.

# 63

Mer än hälften av alla som sitter i fängelse har någon typ av psykiatrisk problematik. Ångest och sömnproblem är vanliga, men även ADHD och andra diagnoser. En del har också psykiska problem på grund av tidigare missbruk. Och det kanske låter konstigt, men många mår faktiskt bättre när de sitter i fängelse. Där får de en chans att skaffa sig en struktur i sina liv, äta rätt och gå i behandling.

 

# 64

Ja. I fängelser finns särskilda besöksrum och besökslägenheter där de intagna kan vara ifred med den som hälsar på. I fängelse, precis som i övriga samhället, ska ingen tvingas till att ha sex mot sin vilja.

Under den pågående pandemin gäller dock förändrade villkor för besök, vilket kan påverka hur besöket kan genomföras.

# 65

I ett häkte sitter framförallt de som är misstänkta för ett brott eller de som har dömts och väntar på att få komma till ett fängelse. Det är domstolen som bestämmer vem som ska häktas och hur länge.

Läs mer om häkten här eller om hur en dag i häktet kan se ut.

# 66

Det betyder att den som är häktad har begränsad kontakt med andra häktade och världen utanför häktet. Det kan betyda att man inte får läsa tidningar, lyssna på radio eller titta på tv. Den som sitter i häkte är misstänkt för ett brott och restriktionerna finns till för att den häktade till exempel inte ska kunna läsa i tidningen om vad vittnen säger om brottet de misstänks för så att polisens utredning förstörs eller försvåras. Ungefär 70 procent av alla häktade har någon form av restriktion i början av häktningen.

# 67

Det finns ingen gräns. Många sitter upp till tre – fyra månader, ungdomar normalt kortare. Det är väldigt ovanligt att någon sitter häktad mer än ett år. En princip är att en person aldrig ska sitta häktad längre än vad den skulle ha suttit i fängelse om den döms för brottet.

Läs om häktestider på vår statistiksida

# 68

Man kan bli inlåst i en arrest om man gripits av polis eller anhållits av åklagare. Efter fyra dygn måste personen friges om inte domstolen beslutar om häktning. Om personen blir häktad flyttas den till ett häkte. De allra flesta arrester drivs av polisen, men några få drivs av Kriminal­vården på uppdrag av polisen.

# 69

Ja. Det är Justitiekanslern som beslutar om skadestånd. Hur mycket pengar man får beror framförallt på hur länge man suttit i häkte eller fängelse. Summans storlek kan också påverkas av om det till exempel stått mycket i tidningarna om brottet och personen så att hen fått svårt att skaffa ett jobb.

# 70

Det beror på. Sverige har avtal med många länder om att en dömd svensk ska kunna få sitta i fängelse i Sverige. Inom Norden och EU finns ett utbrett samarbete. Men ibland finns det inget avtal och inte heller någon möjlighet att bli överförd till ett svenskt fängelse.

# 71

Det gör Kriminalvården. Flera saker påverkar beslutet, till exempel vilket brott personen är dömd för, om hen har suttit i fängelse tidigare eller om hen är med i något kriminellt gäng eller har missbruksproblem. Fängelsets utbud av sysselsättning ska också passa personens behov.

# 72

Nej. Man kan bli häktad av flera skäl. Om brottet man misstänks för ger mer än ett års fängelse till exempel. Eller om det finns risk för att personen rymmer, förstör bevis eller fortsätter att begå brott. Den som misstänks för ett brott kan också häktas om utredningen av brottet försvåras av att personen är fri.

# 73

Mycket ovanligt. Från de fängelser som har allra högst säkerhet (säker­hetsklass 1) förekommer i princip inga rymningar alls. Från fängelser med säkerhetsklass 2 handlar det om något enstaka fall varje år. Från fängelser som inte har mur eller stängsel (säkerhetsklass 3) är det lättare att avvika, men de intagna där har ofta elektronisk fotboja (som är en slags elektronisk sändare.)

Oavsett säkerhetsklass så är Kriminalvårdens mål att skapa en miljö där de intagna inte ska vilja rymma. En miljö präglad av lugn och ro och meningsfull sysselsättning är grunden för att Kriminalvården ska kunna förbereda människor för att komma tillbaka till samhället och ett liv utan nya brott.

# 74

Det är en säkerhetsavdelning på fängelset Kumla. En säkerhetsavdelning har extra hög säkerhet – som ett fängelse i fängelset. Det finns säkerhetsavdelningar på tre platser i Sverige: Kumla, Hall och Saltvik. På en säkerhetsavdelning hamnar man om det finns hög risk för rymning, fritagning eller fortsatt grov brottslighet inne på fängelset. På en säkerhetsavdelning jobbar mer personal än på en vanlig avdelning. Personalen är också särskilt utvald och har särskild utbildning.

# 75

Säkerheten är extra hög och de som sitter där får i princip aldrig lämna säkerhetsavdelningen. Därför är bostadsrummen lite större än de genom­snittliga 10 kvadratmeterna. På avdelningen finns ett kök där de intagna kan laga mat, ett gym och en arbetslokal. Och en rastgård.

# 76

Varje dag sitter i genomsnitt ungefär 4 800 personer i fängelse. Siffran ändras hela tiden i takt med att en del släpps fria och nya kommer in. Varje år skrivs 8 000 –10 000 personer in i fängelse.

# 77

Nej. En del har höga murar och taggtråd, andra bara ett staket och en del har varken murar eller stängsel. Det beror på att fängelserna är indelade i tre olika säkerhetsklasser. I de fängelserna med högst säkerhet (säkerhetsklass 1) sitter de som har dömts till allvarligast brott.

# 78

Ja. Inspirerade av de vårdhundar som finns på till exempel äldreboenden har Kriminalvården börjat med att på försök ha terapihundar som sällskap till klienterna på ett av landets fängelser. Målet med satsningen är att få ännu ett verktyg i arbetet med isoleringsbrytande åtgärder.

Läs mer om terapihundarna i Kriminalvårdens blogg.

# 79

Ja. På några av de fängelser som har lägst säkerhet (säkerhetsklass 3) finns jordbruk med kor och odlingar. Själva fängelsebyggnaden, där de intagna bor, är dock ingen bondgård.

# 80

Ibland. I fängelser och häkten råder religionsfrihet precis som i övriga samhället. Det innebär att Kriminalvården erbjuder gudstjänster eller bönestunder och att de som sitter i fängelse kan få besök av företrädare för olika religioner.

# 81

Ja, i undantagsfall kan faktiskt en mamma eller pappa få ha sin bebis eller ett litet barn med sig. Men det är ovanligt och Kriminalvården utgår alltid från vad som är bäst för barnet – och det är nästan alltid att inte bo i fängelset.

Läs mer på vår sajt Insidan för barn med familjemedlem i häkte, fängelse eller inom frivård. 

# 82

När en person sitter häktad är man misstänkt för ett allvarligt brott, det är domstolen som bestämmer detta. Personen är alltså inte dömd och ska betraktas som oskyldig fram tills dess att domen fallit.

När en person döms till fängelse avtjänas straffet på en anstalt. Ett fängelsestraff kan vara allt ifrån 14 dagar till livstid.

# 83

Nej, du kan inte ringa – men den som sitter i fängelse kan ringa till dig om du har gett ditt tillstånd till det. Och när Kriminalvården har gjort en säkerhetskontroll av dig och ditt telefonnummer. Ett annat sätt att hålla kontakten är att skicka vanliga brev (den som sitter i fängelse kan inte maila).

# 84

Den som sitter i fängelse måste ansöka om att få ta emot besök och en kontroll görs i förväg av den som vill hälsa på. Alla besök godkänns inte, det kan till exempel vara så att besöket inte är bra för arbetet att förbereda den intagna för ett liv utan kriminalitet. Om Kriminal­vården godkänner besöket så bestäms en dag och tid för besöket. Alla som hälsar på i ett fängelse med högre säkerhet måste gå igenom hårda säkerhetskontroller med röntgenmaskiner precis som på en flygplats.

Ändrade rutiner för besök 

Rutinerna för besök på anstalter och häkten ser annorlunda ut än normalt på grund av risken för smitta.

Infomation om besök och permissioner under sommaren 

# 85

Det kan variera från en gång i veckan till några gånger om året. Hur ofta nån får komma och hälsa på beror bland annat på vilket fängelse det handlar om, hur mycket personal som behövs vid besöket och vilka risker som Kriminalvården bedömer finns med besöket.

Ändrade rutiner för besök 

Rutinerna för besök på anstalter och häkten ser annorlunda ut än normalt på grund av risken för smitta.

Infomation om besök och permissioner under sommaren 

# 86

Det beror på hur den som sitter inne sköter sig och vilka behov av behandling eller utbildning som hen har. Det vanligaste är att man flyttas från ett fängelse med högre säkerhet till ett med lägre säkerhet när frigivningen närmar sig. Men om någon inte sköter sig och till exempel försöker rymma kan hen istället få flytta till en anstalt med högre säkerhet. Man kan också själv vilja flytta till ett annat fängelse eller tvingas flytta till exempel på grund av hot från andra.

# 87

En särskild sorts bostadsrum där man är ensam och inte får träffa andra. Det finns olika anledningar till att en intagen lämnar sin avdelning och isoleras. En intagen kan själv ha begärt det för att få lugn och ro. Eller så har hen till exempel varit våldsam på sin avdelning eller hotat andra. Kriminalvårdens mål är att den som sitter i fängelse i möjligaste mån ska kunna vara tillsammans med andra.

# 88

Nej. De flesta som jobbar nära de intagna i ett fängelse eller ett häkte är kriminalvårdare. Det är till exempel kriminalvårdarna som låser och låser upp inne på avdelningarna. Men det finns många andra olika jobb inom Kriminalvården: sjuksköterskor, jurister, psykologer, behandlingsledare, kökspersonal, fastighetspersonal och lärare till exempel. Totalt jobbar cirka 12 000 personer inom Kriminalvården.

# 89

Några få har pepparspray och batong, men de flesta har inga vapen alls. Alla kriminalvårdare har dock ett larm de kan trycka på om de skulle behöva det. Om det skulle bli upplopp eller ett stort bråk kan personalen kalla på en särskild insatsstyrka som är speciellt tränade för att ta hand om sådana situationer. Insatsstyrkan är utrustade med bland annat kravallsköld, batong och hjälm med visir. När insatsstyrkan kallas in lugnar det i regel ner sig mycket snart.

# 90

Ja. Ungefär hälften av alla dömda har ett narkotikamissbruk. Om man också räknar dem som missbrukar alkohol är det ungefär sju av tio dömda som har någon form av drogproblematik.

# 91

Det är en fråga med många svar. Vi inom Kriminalvården gör allt för att de som sitter i fängelse ska kunna komma tillbaka till samhället – istället för till ny brottslighet. En del kriminella slutar för att de under tiden i fängelse har deltagit i våra behandlingsprogram och fått verktyg att bearbeta missbruk, kriminella värderingar eller beteenden. En del skaffar sig en utbildning, tar chansen att lära sig ett yrke och får ett jobb på utsidan. Någon kanske får en ADHD-diagnos och läkemedelsbehandling och terapi vilket i sin tur ger en ny struktur i livet. Någon blir frälst, träffar sitt livs kärlek eller orkar helt enkelt inte fortsätta att åka in och ut ur fängelse. En del slutar efter att de har fått kontakt med KRIS eller X-CONS, frivilligorganisationer med tidigare kriminella som stödjer dem som kommer tillbaka ut i samhället.

# 92

Ja. Man kan träna i grupp med en instruktör eller själv om det finns möjlighet att se instruktioner på tv. Kriminalvården har forskat på effek­terna av yoga och resultaten visar att yoga ger positiva effekter i form av bättre sömn och koncentrationsförmåga och minskad aggressivitet.

# 93

Nej. De flesta som döms avtjänar faktiskt sitt straff inom frivården, det vill säga en form av kriminalvård utanför fängelset. De som är dömda övervakas och kontrolleras – men får också stöd för att kunna leva ett liv utan ny brottslighet efter straffet. Inom frivården övervakas villkorligt frigivna och de som har skyddstillsyn, samhällstjänst eller fotboja.

# 94

När någon blir dömd till samhällstjänst blir hen dömd att på sin fritid göra ett samhällsnyttigt arbete utan att få lön för det. Det kan till exempel handla om att arbeta för ideella föreningar, hjälporganisationer, kommuner och kyrkor. En domstol kan döma till mellan 40 och 240 timmars sam­hällstjänst. De som döms till skyddstillsyn eller villkorlig dom kan dömas till samhällstjänst.

# 95

Skyddstillsyn är ett straff som avtjänas utanför fängelset, ute i samhället. Den som dömts till skyddstillsyn kan bo kvar hemma men övervakas av Kriminalvården. Hen ska ha regelbunden kontakt med en frivårdshandläggare som ger stöd att kunna leva ett liv utan ny brottslighet efter straffet. Den som har skydds­tillsyn har en prövotid på tre år. Om hen inte sköter sig under prövotiden kan det bli fråga om längre övervakning eller ett annat straff.

# 96

Alla som har dömts till max sex månaders fängelse och inte är häktade kan ansöka om att få avtjäna hela straffet med fotboja. Den som är dömd till längre straff kan ansöka om att få ha fotboja mot slutet av straffet som en del i förberedelserna för frigivningen.

För att få fotboja måste man leva upp till vissa krav: det får inte finnas hög risk för återfall i brottslighet och man måste ha ett eget boende och daglig sysselsättning i form av studier, arbete eller praktikplats.

# 97

Fotbojorna används framförallt av dem som inte sitter i fängelse utan avtjänar sitt straff ute i samhället. Fotbojan är en sändare som sätts ovanför ankeln. Den kopplas elektroniskt ihop med en enhet i bostaden. Det betyder att dömda personer kan bo kvar hemma, men får bara gå ut vissa tider – för att gå till jobbet eller skolan till exempel. Om personen går ut när den inte får så går ett larm till Kriminalvården. Den som har fotboja får inte dricka alkohol eller använda droger och måste lämna urinprov med jämna mellanrum.

# 98

Enligt lagen ska alla som sitter i fängelse i mer än en månad släppas fria efter två tredjedelar av tiden. Det kallas villkorlig frigivning och betyder att de avtjänar den sista tredjedelen av strafftiden ute i samhället. Om de begår brott under den tiden kan de få åka tillbaka till fängelset och sitta av resten av straffet där.

# 99

De flesta ägs av Specialfastigheter, ett fastighetsbolag som ägs av svenska staten. Men det finns också andra fastighetsägare som Kriminalvården hyr fängelser av.

# 100

För att vi på olika sätt vårdar alla som dömts till brott. Vi inom Kriminalvården gör allt för att de ska kunna komma tillbaka till samhället – istället för till ny brottslighet. Om vi lyckas bryta den onda cirkeln blir samhället tryggare och säkrare för alla.

# 101

Våldtäktsmän och andra sexualbrottslingar kan själva begära att få ta läkemedel som minskar sexdriften. Men det är frivilligt och inget straff.

# 102

Nej, men det förekommer att de på olika sätt försöker påverka andra intagna och personalen på fängelset. Men Kriminalvården har bra koll på gängen och ser till att placera gängmedlemmar som sitter i fängelse så att gänget splittras. Kriminalvården ser också till att gäng som är fiender inte hamnar tillsammans. Kriminalvården kan erbjuda särskild hjälp för dem som vill hoppa av ett gäng.

# 103

Det finns risker med att jobba på ett fängelse eller ett häkte eftersom en del av de intagna har lätt för att använda våld. Men allvarliga hot eller allvarligt våld mot dem som jobbar är ovanligt. Personalen är dessutom särskilt utbildad i att hantera konflikter, bedöma risker och att följa Kriminalvårdens säkerhetsrutiner.

# 104

Nej, kompis kan man inte vara – däremot kan man vara ett stöd och en hjälp för att börja leva ett liv utan ny brottslighet. Personalen ska vara professionell och följa Kriminalvårdens värdegrund som bland annat bygger på allas likas värde och respekt för medmänniskor.

# 105

Ja, om läkare har skrivit ut medicin så får man ta den. Kriminalvården har forskat om adhd och har i uppdrag att utreda och påbörja behandling av adhd. Allt fler som sitter i fängelse får diagnosen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (som adhd). De med diagnos får behandling med medicin och terapi och aktiviteterna på fängelset anpassas för dem som har sämre impulskontroll och koncentrationssvårigheter. Behandlingen gör att de intagna kan fungera bättre, det blir till exempel möjligt för fler att plugga eller lära sig ett yrke. Vilket i sin tur ökar chansen att bryta den onda cirkel som ett kriminellt liv innebär – att de kan återvända till samhället utan att begå nya brott.

# 106

Ja, när det kommer in många till fängelserna är det vanligare att två personer bor ihop. Och på vissa öppna anstalter som har lägre säkerhet kan det också förekomma.

# 107

# 108

Nej, det är inget vi på Kriminalvården svarar på. Men om du vet att någon sitter i fängelse, men inte var, så kan du skicka ett brev med den personens namn på till Kriminalvårdens huvudkontor så skickas brevet vidare.

# 109

Ja, det är en del av Kriminalvårdens vanliga verksamhet. Underrättelseverksamheten samlar in information för att bland annat kunna förebygga rymningar, fritagningar, våld och förhindra att droger och vapen smugglas in i fängelser och häkten.

# 110

Nej, men det händer. Den grupp människor som kommer till häkten och fängelser har redan ute i samhället en högre risk att begå självmord och vi arbetar därför på flera olika sätt för att förebygga självmord. Alla som till exempel skrivs in i ett häkte får frågor om saker vi på Kriminalvården vet utgör risk för självmord. Vid vissa tillfällen, som när en dom medde­las, ska också personalen vara särskilt uppmärksam. Om det behövs kan vi sätta in så kallad sekundbevakning. Då bevakas den intagne dygnet runt. Om vi bedömer att någon behöver psykiatrisk vård skickas den personen till närmsta psykiatriska klinik.

# 112

Ja. Du har rätt att få veta när personen som har dömts för brott mot dig släpps fri eller har permission, men du väljer själv om du vill få information om det eller inte. Du kan också få information om den som dömts byter anstalt, rymmer eller inte kommer tillbaka från en permission.

Ändrade rutiner för besök 

Rutinerna för besök på anstalter och häkten ser annorlunda ut än normalt på grund av risken för smitta.

Infomation om besök och permissioner under sommaren 

# 113

Att man har godkänt slutbetyg från gymnasiet. För att bli en bra kriminal­vårdare bör man dessutom vara empatisk och stabil och kunna hantera konflikter. Eftersom Kriminalvårdens jobb är att förbereda personer för ett liv utan kriminalitet efter avtjänat straff bör man tro på människors vilja och förmåga till utveckling och förändring.

Sen behöver man lära sig yrket. Arbetet ska utföras på ett korrekt sätt i enlighet med lagar, instruktioner, riktlinjer och Kriminalvårdens värde­grund. Under din betalda utbildning varvas perioder av teori med praktik.

# 114

Kriminalvårdare tjänar i genomsnitt cirka 27 000 kronor i månaden, men lönen anpassas efter utbildning och erfarenhet. De som jobbar på nätter och helger får extra tillägg på lönen.

# 115

Det är en fråga som har flera svar, men många tycker att det är ett viktigt arbete där man kan bidra till ett tryggare samhälle. Kriminalvårdare jobbar i team tillsammans med andra yrkesgrupper och får möjlighet att hjälpa människor att bryta den onda cirkeln och sluta begå brott.

# 116

Nästan alla som sitter i fängelse blir en dag fria och återvänder till samhället. Kriminalvården arbetar för att ge dem de bästa möjliga förutsättningarna att bryta den onda cirkeln så att de inte begår nya brott när de kommer ut. Utbildning skapar möjligheter till jobb och ett ”vanligt” liv utan kriminalitet. Därför har Kriminalvården en egen utbildningsorganisation, Lärcentrum, med utbildningschef, rektorer och lärare. De intagna kan gå en yrkesutbildning, till exempel svetsutbildning, truckutbildning, verkstadsmekanisk utbildning och trädgårdsutbildning. Det finns också många teoretiska kurser (vuxenutbildning) på grundskole- och gymnasienivå. Det syns inte i betyget att man har pluggat i fängelse.

# 120

Det är kriminal­vård som bedrivs ute i samhället. De flesta som döms avtjänar faktiskt sitt straff inom frivården. Frivården har kontakt med personer som har skyddstillsyn, som är villkorligt frigivna från fängelse eller som har fotboja. Frivården hjälper dem att leva ett liv utan mer brottslighet.

Frivården har också kontakt med personer som har villkorlig dom och samhällstjänst, och ser till att de arbetar alla timmar som de har dömts till.

Här kan du läsa mer om vara dömd till straff i frivården

# 121

Ja, man placerar inte intagna som har risk att använda våld i ett särskilt fängelse. Kriminalvården bedömer vilket fängelse eller avdelning som passar bäst utifrån den intagnas förutsättningar, till exempel om hen är dömd för upprepad våldsbrottslighet. Beslutet om var en intagen ska placeras kan ändras, beroende på hur hen sköter sig.

# 122

Att tillbringa en familjehögtid i fängelse kan kännas tufft. Anstalter och häkten pyntar och serverar julmat, beroende på vilka resurser som finns och hur det fungerar säkerhetsmässigt. Det kan också vara så att ideella organisationer besöker anstalterna och till exempel bjuder på julfika och julklappar till klienterna, sånt som är godkänt av fängelset i förväg. De som sitter i fängelse kan skicka och ta emot julklappar – det är samma regler som för andra brev och paket.

Ändrade rutiner för besök 

Rutinerna för besök på anstalter och häkten ser annorlunda ut än normalt på grund av risken för smitta.

Infomation om besök och permissioner under sommaren