Kriminalvården

Brottsoffer

Du som varit utsatt för brott kan behöva veta vart du ska vända dig med dina frågor. Du kan också behöva någon form av skydd eller stöd. På den här sidan hittar du information om vilka myndigheter och organisationer du kan vända dig till, samt en kortare beskrivning av hur Kriminalvården arbetar för att öka din säkerhet.

Ett brottsofferperspektiv inom Kriminalvården handlar om att vidta åtgärder så att du och andra sårbara personer runt den dömda inte utsätts för hot, våld eller annan otillåten eller olämplig påverkan under den tid då en person är häktad eller verkställer en påföljd i fängelse eller frivård.

Om du är utsatt för nya brott bör du i första hand kontakta Polisen.

Skydd

I vissa fall kan det vara nödvändigt med skydd för dig som brottsoffer. Det finns olika skydd, dels de som skyddar dig fysiskt, dels de som skyddar dina personuppgifter.

Om du har frågor som rör skydd eller upplever att du är i behov av skydd ska du kontakta polisen. Du kan antingen göra det genom att besöka en polisstation eller genom att ringa 114 14. Om du är akut hotad ska du ringa 112. Vill du veta mer om skyddsåtgärder och få tips om hur du kan skydda dig själv kan du också läsa mer på Polisens hemsida - Skydd för hotade personer

En form av skydd är kontaktförbud som innebär att någon som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka och kontakta dig. Om du vill ansöka om kontaktförbud ska du vända dig till din lokala polis eller Åklagarmyndighet. Det är en åklagare eller en domstol som beslutar om kontaktförbud. Du kan läsa mer om kontaktförbud på Åklagarmyndighetens webbplats. Att överträda ett kontaktförbud är brottsligt och kan leda till böter eller fängelse upp till ett år. Kontaktförbudet är tidsbegränsat.

Vill du ansöka om att skydda dina personuppgifter kontaktar du Skatteverket.

Stöd till dig som brottsoffer

Om du varit utsatt för brott kan du behöva olika former av stöd och hjälp. Det är socialtjänstens uppdrag att se till att du som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp (5 kap. 11 § socialtjänstlagen). Om du är eller har varit utsatt för våld, sexuellt våld eller hot i en relation, eller är anhörig, kan du även kontakta Kvinnofridslinjen som är en nationell stödtelefon 020-505050.

Kriminalvårdens arbete

Kriminalvården ansvarar för personer som är häktade, väntar på sin dom eller som har blivit dömda till ett fängelsestraff eller en frivårdspåföljd. Frivård är kriminalvård som äger rum ute i samhället. I Kriminalvårdens uppdrag ligger att utifrån myndighetens serviceskyldighet, vara behjälplig med att, i så stor uträckning som möjligt, hänvisa dig som brottsoffer till rätt myndighet.

Till brottsoffer räknar Kriminalvården den som har:

  • utsatts för brott av en klient, om brottet har riktats mot offrets liv, hälsa, frihet eller frid och den klienten avtjänar straff för brottet,
  • ett barn som är närstående till en klient och som har bevittnat när klienten utövat våld eller begått andra övergrepp, och
  • ett barn som har bevittnat när en klient har utövat våld eller begått andra övergrepp mot en person som är närstående till barnet.

Frivård

Ett straff i frivård innebär både kontroll och stöd för de dömda. Frivården övervakar klienter som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan (kontraktsvård), samhällstjänst eller övervakas med hjälp av elektronisk intensivövervakning (IÖV), så kallad fotboja. Merparten av de som döms till kriminalvård finns i frivården.

Klienter kan även dömas till kontraktsvård på institution, i öppenvården eller till att delta i något av Kriminalvårdens behandlingsprogram på frivården. Vid allvarlig eller upprepad misskötsamhet av behandlingsplanen kan klientens kontraktsvård avbrytas och hen får avtjäna sitt straff i fängelse i stället.

Fotboja innebär att ett fängelsestraff avtjänas i hemmet. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om detta. Det finns olika skäl till att inte bevilja fotboja. Exempel på detta är om klienten delar bostad med dig som brottsoffer eller om det kan antas att barn som bor i bostaden kan påverkas negativt av detta. Om klienten missköter sig exempelvis genom att använda droger kan hen få avtjäna tiden i fängelse istället.

Frivården ansvarar också för att genomföra en personutredning och lämna ett yttrande till domstolen. I yttrandet ska frivården ge förslag till påföljd om klienten bedöms skyldig till brottet hen är misstänkt för. I personutredningen ska frivården i vissa fall ta hänsyn till brottsoffer, särskilt i de fall då det gäller sexualbrott, relationsbrott eller om det finns kopplingar till kriminella gäng.  Utredningen bör i dessa fall klarlägga vem eller vilka den aktuella brottsmisstanken riktar sig mot, vilka risker som eventuellt kan finnas för dessa personer samt om och i så fall hur dessa risker kan hanteras vid en eventuell frivårdspåföljd. Brottsoffer ska inte namnges och uppgifterna ska hanteras varsamt. 

Här kan du läsa mer om frivården.

Häkte

När en person är häktad har hen vanligtvis rätt att meddela närstående var hen befinner sig. Hänsyn till målsägande eller ett kontaktförbud kan göra att den intagne nekas att meddela en viss närstående. Den häktade kan få sina kontakter med omvärlden begränsade under utredningen av det misstänkta brottet. Det kallas för restriktioner. Den häktade får inte ha kontakt med andra personer under häktestiden om åklagaren misstänker att bevis kan förstöras eller att utredningen förhindras.

Restriktionerna kan innebära att du som är anhörig eller vän inte får träffa den häktade eller tala med den i telefon. Läs mer om restriktioner här.

Anstalt

Målsägandeinformation

Av sekretesskäl får Kriminalvården oftast inte lämna någon information om de personer som avtjänar straff. Det finns dock undantag från denna regel, nämligen målsägandeinformation.  Om du har utsatts för brott mot liv, hälsa, frihet eller frid, har Kriminalvården en skyldighet att tillfråga dig om du önskar så kallad målsägandeinformation. Kriminalvården skickar ut en blankett som du fyller i och skickar tillbaka till oss. Målsägandeinformation gäller för klienter som är dömda till ett fängelsestraff eller avtjänar sitt straff genom elektronisk fotboja (IÖV).

Målsägandeinformation skickas aldrig ut om personen dömts till skyddstillsyn eller villkorlig dom. Information skickas heller inte vid exempelvis bevakad permission, bevakad transport eller om informationen befaras medföra fara för klientens liv eller hälsa.  Målsägandeinformation skickas ut både från häkte och anstalt, under förutsättning att personen har blivit dömd och börjat avtjäna sitt straff. Vanligtvis lämnas önskad information via brev.

 

Målsägandeinformation kan till exempel omfatta information om:

  • i vilken anstalt den dömde är placerad
  • den dömde beviljas permission eller annan utevistelse
  • om den dömde beviljas särskild utslussningsåtgärd i slutet av sin verkställighet
  • om den dömde flyttas till en annan anstalt
  • om den dömde rymmer, fritas eller uteblir från utevistelse
  • när den dömde ska friges  

 

Om du har tackat ja till målsägandeinformation är det viktigt att du informerar Kriminalvården om dina kontaktuppgifter ändras eller om du inte längre vill ha information.

Brottsoffersluss

På anstalter med särskilt uppdrag att omhänderta klienter dömda för relationsvåld och/eller sexualbrott finns så kallade brottsofferslussar. Uppdraget för verksamheten brottsoffersluss är att säkerställa att hänsynen till brottsoffer beaktas vid utredning inför beslut om besöks- och telefontillstånd, vid planering och genomförande av besök samt vid uppföljning av beviljade tillstånd. Brottsoffren till dessa klienter är många gånger nära anhöriga och kan därför vara särskild utsatta och i behov av särskilt stöd.

Vid anstalter som har brottsoffersluss finns extra kompetens hos personalen och där finns också möjlighet för dig som är brottsoffer och anhörig att under kontrollerade former träffa eller ha kontakt med personen (efter ansökan från klienten) som utsatt dig för brott. Ett möte kan endast ske om Kriminalvården bedömer det som lämpligt d.v.s. att det inte kan vara till skada för dig och om du själv vill.

För dig som är utsatt för våld i nära relation kontakta Kvinnofridslinjen som kan ge upplysningar om verksamheter där du kan få stöd, skydd och vård. När du kontaktar Kvinnofridslinjen kan du vara anonym.

Barn som brottsoffer

Kriminalvården måste ta ansvar för de barn som behöver skyddas från sina vårdnadshavare och tillse att kontakt inte upprätthålls om det kan vara till skada för barnet. I frågor som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. När klienten ansöker om kontakt med barn som är brottsoffer är socialtjänsten en viktig samverkanspart för att vid behov rådgöra med socialtjänsten som med fördel kan yttra sig i ärenden som rör utsatta barn. 

Kriminalvården har en särskild webbplats för barn med familjemedlem i häkte, fängelse eller inom frivård som heter Insidan

Mer information och länkar

Om du är i akut fara ring 112. 

Om du är utsatt för nya brott, har frågor om skydd eller är i behov av skydd ska du i första hand kontakta polisen, antingen per telefon 114 14 eller polisen.se.

Mer information för dig som varit utsatt för ett brott finns på Brottsoffermyndigheten. Här hittar du också Brottsofferguiden. Där finns information och stöd som är anpassat efter olika typer av brott, ålder och vilket steg i rättsprocessen som är aktuellt.

Som brottsutsatt, vittne eller anhörig kan du också vända dig till Brottsofferjouren. Ring Brottsofferjourens nationella telefonnummer 0200-21 20 19. Rådgivare slussar dig vidare till ett vittnesstöd eller en stödperson på Brottsofferjouren i närheten av där du bor. 

Om du är eller har varit utsatt för våld, sexuellt våld eller hot i en relation, eller är anhörig, kan du kontakta Kvinnofridslinjen som är en nationell stödtelefon 020-505050.