Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Projekt Unga

Kriminalvården har fått i uppdrag av regeringen att intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet med unga människor i kriminalvård. Åsa Wallengren är nationell samordnare inom projektet Unga.

De unga ska efter verkställigheten vara bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och missbruk. Satsningen ska omfatta ett aktivt motivationsarbete för att förmå den unge att ändra livsstil, men också insatser inom arbete / försörjning och samverkan. Åsa Wallengren menar att arbetet med unga ställer särskilt höga krav på oss.

– Varje klients problematik är unik. Men unga som hamnar hos oss är ofta väldigt belastade. De har hunnit begå flera brott och har varit föremål för insatser tidsdfgfsigare. De har inte hunnit upptäcka de negativa sidorna med en brottslig bana, utan kan ha en romantisk bild av vad ett kriminellt liv innebär.

– Samtidigt besparar vi både individen och samhället mycket lidande och stora kostnader varje gång det återfallsförebyggande arbetet fungerar. Definitionen om vilka som ska räknas som unga i kriminalvården har vidgats. Skrivs någon in innan den fyller 21 räknas denne som ung under hela verkställigheten. Dock längst till 24-årsdagen. Förut var man ung tills man var 21. Efter 21 skulle man flytta från ungdomsavdelning och räknas som vuxen, vilket ofta upplevs som orimligt. Nu räknas man som ung tills verkställigheten är klar.

Före satsningen fanns 72 platser på ungdomsavdelningar på anstalt. Åsa Wallengren räknar med att det måste öka till ungefär 100. Även inom frivården blir de unga klienterna fler. Och ungdomshandläggarna ska få mer tid att lägga på varje klient, vilket innebär färre klienter per handläggare och mer personal.

Vilken utmaning ser du som störst i projektet?

– Att få fler klienter i behandlingsprogram. Traditionellt har vi inom Kriminalvården haft lättare att prata med klienter om missbruk, men kanske tyckt att våld och kriminalitet på något sätt är deras ensak. Men kriminella värderingar går att påverka.

Vad i projektet går lättare än du trodde?

– Det känns mycket lätt att arbeta med de flesta ungdomsavdelningar på anstalterna. De som jobbar där är väldigt glada. De har länge haft idéer om hur de har velat jobba, och nu får de både tydligare mål och mer resurser för att utveckla det de vill. Det känns som att många tänker: "Äntligen!"

 

Så ska färre unga återfalla

1. Alla dagar räknas

Häktestiden bra för påverkan

– Unga döms till kortare straff just eftersom de är unga, så det gäller att bättre utnyttja hela tiden vi har dem hos oss. Vi prövar nu att både sätta igång utredningar och mer verksamhet redan på häkte. Det handlar om studie- vägledning, studier och mer isoleringsbrytande åtgärder. Häktestiden är en bra tid för påverkan. Många människor är skakade av situationens allvar och redo att göra en förändring.
– Vi vill också använda tiden efter villkorlig frigivning, med behandlings- program och andra insatser. Övervakningsnämnderna är viktiga att ha med på tåget.

2. Att nå fram

Fler motiverande insatser

– Vi har varit dåliga på att prata om just kriminalitet. Det har varit lättare att jobba med missbruk och tro att om vi bara får bukt med det så löser sig kriminaliteten. Men de kriminogena faktorerna är fler. Vi har satsat stenhårt på att utbilda programledare i programmet Puls. Förra året fanns åtta program- ledare, nu är vi nästan hundra!
– För att fler ska kunna ta till sig verksamheten behöver vi också jobba med andra motiverande insatser. Vi ska dessutom göra fler ADHD-utredningar, för får man behandling för sin ADHD kan det vara oerhört mycket lättare att delta i annan verksamhet.

3. Goda förebilder

Kloka vuxna sluter upp

– Det finns ingen quick fix för att hjälpa unga med kriminellt beteende. Men att vi i personalen finns som goda förebilder är en bra början. Tätare bemanning på fängelsernas ungdomsavdelningar är beslutat och på flera ställen har de börjat bemanna upp. Inom frivården ska vi ha särskilda ungdomshandläggare som ska ha färre ärenden per person. Vi vill se max 20 ärenden per handläggare.
– Vi efterlyser speciella utslussåtgärder, till exempel programverksamhet och en personlig coach. De som utses som lekmannaövervakare för unga ska vara bra rustade och utbildade av oss.

4. Samverkan

Fler behöver sluta upp

– Eftersom klienterna är hos oss kort tid hinner vi inte med allt, och mycket ligger inte inom vårt område. Fler myndigheter behöver sluta upp - det kan gälla arbete, studier, bostad, skuldsättning, relationsstöd, beroendevård, sjukvård. Vårt samarbete med Arbetsförmedlingen fungerar bra. Det skulle kunna fungera ungefär likadant med andra myndigheter.
– Vi behöver också samverka i början av klientens tid i Kriminalvården. Om en person kommer från Sis - Statens institutionsstyrelse - vad är då redan utrett om personens bakgrund? Vi ska inte dubbeljobba.

5. Uppföljning

Nationell och regelbunden

– För att klienterna ska få likvärdiga insatser, oavsett var i landet de hamnar, ska vi göra en nationell likriktning. Då blir det också enklare att följa upp vårt arbete. Varje insats vi beslutar om ska följas upp. Vi börjar med att göra en nulägesbeskrivning kring åtta faktorer som har betydelse på återfall på gruppnivå. Det behövs för våra uppföljningar framöver.
– Vissa saker vet vi att vi behöver följa upp ofta, för att se hur arbetet fortskrider. När det gäller isoleringsbrytande åtgärder för unga i häkte ska vi ha sju mätpunkter i år.