Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Barn till intagna vill ha mer stöd

3 januari 2014

Barn till föräldrar i fängelse och häkte behöver, på olika sätt och av olika aktörer i samhället, mer stöd. Det framgår av Kriminalvårdens färska rapport "Barn med frihetsberövade föräldrar" som bygger på en tidigare EU-studie där flera länder ingår.

Kriminalvårdens rapport "Barn med frihetsberövade föräldrar", som bland andra Anne H Berman, docent i klinisk psykologi vid Karolinska institutet, står bakom, visar att barn i Sverige, som har en förälder i fängelse, är i behov av mer hjälp och stöd av olika aktörer i samhället, däribland Kriminalvården. Framför allt ger barnen uttryck för mer stöd på ett känslomässigt plan och därefter anger man behov av hjälp med skolrelaterade saker. Barnens omsorgsföräldrar har också intervjuats.

Lovisa Nygren, tillförordnad Kriminalvårdschef i verksamhetsområdet Göteborg Syd, är starkt engagerad i barnfrågor och kommenterar nedan rapporten och svarar på frågor om barnperspektivet i Kriminalvården.

Är du förvånad över några resultat?
- Nej, inte egentligen. Vi vet att barn drabbas hårt när en förälder häktas eller sitter i fängelse. Vi vet att barnen behöver ett gott bemötande av oss, och att det är viktigt för dem att få information om vad som händer.

- De behöver stöd av omsorgsföräldern, stöd i sin närmiljö, i skolan och förskolan. Barnen i den här undersökningen visar på stora behov, och ändå är en stor andel av barnen som intervjuats på sätt och vis en priviligierad grupp, eftersom de har kommit i kontakt med Bryggan och fått stöd genom dem.

Hur kan Kriminalvården bli bättre på att tillgodose barnens behov?
- Vi har gjort stora framsteg de senaste tio åren och fortsätter jobbet med ett barnanpassat bemötande och besökslokaler anpassade efter barn. Vi har kommit långt, men kan exempelvis bli bättre på att prata med den frihetsberövade föräldern om hur han eller hon kan prata med sina barn och överlag vara ett stöd. Vi kan även bli bättre på att informera andra myndigheter och allmänheten om de här frågorna.

Hur beroende är vi andra aktörer i samhället?
- Vi är absolut beroende av en god samverkan för att lyckas. Exempelvis behöver vi ett bra samarbete med socialtjänsten när vi ska ta ställning till besöks- och telefontillstånd. Socialtjänsten har oftast bättre kunskap om det enskilda barnets situation och den kunskapen behövs för att ta ställning till vad som är barnets bästa. Barnen behöver mycket stöd på hemmaplan och där har skola, socialtjänst och andra organisationer ett stort ansvar.

Hur kan samverkan med andra aktörer utvecklas?
- Vår generaldirektör Nils Öberg slog an tonen för det arbetet när han nyligen bjöd in ett flertal myndigheter till ett barnrättsmöte och det följer vi upp 2014. Under 2014 planerar vi även, att i samarbete med Barnombudsmannen (BO), genomföra en så kallad pejling. Det innebär att BO frågar barn som kommer i kontakt med oss hur de upplever mötet med Kriminalvården. Det kan ge oss värdefull information om barns upplevelser och önskemål.

Vad är det största utmaningen att i vardagen jobba med detta?
- Att i vardagen göra rätt bedömningar kring vad som är till barns bästa. Vi ställs inför svåra individuella bedömningar, där vi inte kan generalisera på ett sätt som vi i Kriminalvården är vana att göra på en del andra områden. Vi har också många ärenden där vi behöver beakta barnets behov av skydd, till exempel när barnet självt är brottsoffer. Här gör barnombud och personal i brottsofferslussar ett viktigt arbete varje dag.