Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Kriminalvården fördjupar kunskapen om adhd

26 mars 2014

Kriminalvården presenterar en ny sammanfattning av förekomsten av adhd hos klienterna och framtida utmaningar kring adhd i kriminalvård.

Adhd bedöms vara en riskfaktor för att utveckla kriminalitet och 25-30 procent av de intagna uppskattas uppfylla kriterierna för diagnosen. Kriminalvården har därför sedan några år utvecklat ett omfattande arbete på området. Initiativet kom från personalen som såg att en grupp klienter återföll i missbruk och kriminalitet. Det ledde fram flera till studier inom Kriminalvårdens egen verksamhet, genom bland annat registerstudier och omfattande studier på anstalterna Norrtälje och Håga. Något som lagt grunden för det fortsatta arbetet med kunskapsinsamling parallellt med genomförande av behandlingsinsatser.

Idag erbjuds utredning och behandling i ökande omfattning. Vid Kriminalvårdens Forsknings- och Utvecklingsdagar presenteras en sammanfattning av kunskapen på området i rapporten Adhd i Kriminalvården.

– Kunskapen om att adhd är en central problematik bland många av våra klienter, och relaterad till kriminalitet och missbruk, är väldigt stor så vi bör nu överväga mer metodiska undersökningar och utredningar. Alla våra sex regioner kan nu ge de klienter som är intresserade en utredning, säger Lena Lundholm, forskare vid Kriminalvården.

Rapporten Adhd i Kriminalvården beskriver att brottsdömda ofta har en missbruksproblematik med sig och lider av annan psykisk ohälsa utöver sin adhd. Detta kan vara särskilt utmanande då symtomen för adhd kan vara svåra att skilja från andra symtom som kan bero på till exempel missbruk eller depression. Kriminalvårdens klienter behöver därför noggranna bedömningar.

– Vi vill göra det säkert och noggrant, då det är flera faktorer som vi måste vägas in. Det är också viktigt att en diagnos leder till rätt insatser som ligger i linje med risk, behov och mottaglighetsprinciperna vi arbetar med i Kriminalvården, säger Lena Lundholm.

Idag har Kriminalvården möjligheten att själva utreda och remittera klienter till landstingen. Detta gör att vårdgarantin, där man efter beslut om behandling ska erbjudas tid inom 90 dagar, kan tillämpas. Men det finns behov av en starkare vårdkedja än idag när klienterna lämnar Kriminalvården.

– Det finns försök och ambitioner till utökade samverkansformer inom vårdkedjan för att klienterna ska återanpassas till livet i frihet. Men det behöver göras mer för att det ska bli en bättre övergång från Kriminalvården till hälso- och sjukvården, säger Lena Lundholm och fortsätter.

– Vi har bidragit med forskning för att öka kuskapen om adhd bland våra klienter och det ska vi fortsätta med. Nu behöver vi utveckla vår behandling ytterligare och undersöka vilken effekt det ger på återfall i brott. Kriminalvårdens senaste satsning för att öka antalet utredningar är ett mobilt utredningsteam där psykolog, psykiater och sjuksköterskor genomför utredningen av adhd på plats där klienten är placerad.