Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

De bäddar för mjuklandning

15 april 2016

Sedan årsskiftet har Kriminalvården ett nytt regeringsuppdrag. Det handlar om att förstärka arbetet med utslussning. Med utslussning menas att klienterna får större frihet före frigivning med stöd och kontroll från Kriminalvården.

Projektledarna Christian Karlberg och Mia Smith.

Utslussningen kan idag se väldigt olika ut från klient till klient. Regeringen vill att Kriminalvården tar ett bredare grepp och att myndigheten planerar det frigivningsförberedande arbetet bättre. Myndigheten bör redan i ett tidigt skede planera för hur utslussningen ska se ut.

Christian Karlberg är tillsammans med Mia Smith projektledare för uppdraget utslussning som ska slutredovisas i mars 2018. De har två år på sig att genomföra de åtgärder som ska till för att klienterna ska landa så mjukt som möjligt när de lämnar Kriminalvården.

Hur ska Kriminalvården förenkla övergången till frihet?

– Vi måste bredda vår syn på vad utsluss är. Uppdraget berör samtliga klienter, inte bara de som kommer direkt från fängelse utan även frivårdsklienterna, säger Christian Karlberg.

– Vi behöver bli duktigare på att få in utslussningsplaner tidigt för att minska risken återfall. Att börja planera två månader innan muck är ofta för sent, säger Mia Smith.

Kritisk tidpunkt för återfall

Uppdraget handlar inte enbart om att Kriminalvården i högre grad ska utnyttja de fyra särskilda utslussåtgärder som finns - utan regeringen vill att den generella utslussningen för samtliga klienter på väg ut i samhället ska stärkas.

Det är väl känt att övergången från anstalt till frihet är en kritisk tidpunkt när det gäller risken för återfall. De generella reglerna för utslussning är att övervakningen lättar med tiden, för de klienter som sköter sig. Under anstaltstiden flyttar klienter successivt från högre säkerhetsklassade anstalter till anstalter med lägre säkerhetsnivå.

Permissioner är ett annat viktigt instrument som förberedelse för frigivning. Om klienten kan vistas utanför anstalten blir anpassningen till samhället utanför enklare. Permissioner kan också motverka negativa följder av frihetsberövandet.

Inför frigivning är arbetet med de individuellt anpassade verkställighetsplanerna av stor vikt. Christian som senast ansvarat för projekt NyVsp ser arbetet med utslussning som en naturlig fortsättning på Vsp. Han beskriver Vsp som ramverket och utsluss som en av insatserna.

Särskilda utslussningsåtgärder minskar

Antal klienter som får särskilda utslussningsåtgärder har minskat de senaste åren och det pågår ett analysarbete om hur trenden ska vändas. Målet är att samtliga klienter som (utifrån strafftidens längd) tillhör målgruppen för utsluss ska få möjlighet till det om de själva vill och risknivån inte är för hög. Det är ingen kravlös utsluss utan den ska förenas med krav på riskreducerande insatser, exempelvis behandlingsprogram eller utökad kontroll med hjälp av teknik.

De projektansvariga säger sig inte vilja uppfinna hjulet på nytt. Det finns ställen ute i landet där man redan nu arbetar utmärkt med utslussningsåtgärder. Det handlar mer om att fånga upp det som redan fungerar bra.

– Det är alltifrån vårdare till kriminalvårdschefer som driver frågan, säger Christian Karlberg.

Berör samtliga klienter

Arbetet kan liknas vid att vända på de stenar som redan finns. Hellre åstadkommer de något enkelt och välfungerande än att bygga nya strukturer. Arbetet kommer att beröra de flesta klienter, såväl på anstalt som i frivård.

– Med nya Vsp kommer arbetet att bli tydligare. Att det redan finns en struktur underlättar och leder arbetet framåt, säger Mia Smith.

– Ja, även för klienter med korta straff kan man klämma in någon form av utslussåtgärd, säger Christian Karlberg.

Frågor de brottas med är ”Hur modiga kan vi vara?” Och ”Vågar vi misslyckas?”

Det finns en motsägelse i utslussningsarbetet för personalen: För att de ska kunna öka antalet utslussningar måste de släppa på kontrollen något. Samtidigt måste medarbetarna känna sig trygga i att det gör ett bra arbete.

Svår balansgång

Det värsta scenariot vore att ett allvarligt brott skedde under pågående utsluss.

– Det räcker med ett misslyckande, det kan stjälpa tusen goda placeringar, säger Christian Karlberg.

Kanske elektronisk övervakning ska användas i större utsträckning, funderar projektledarna.

Christian Karlberg och Mia Smith har en plan för arbetet. De vill jobba tillsammans i rätt riktning och de vill göra saker som Kriminalvården vet är verkningsfulla. Men uppdraget är stort och de är ödmjuka inför uppgiften som de ser som en gemensam angelägenhet för hela Kriminalvården. För att kunna få del av engagerade medarbetares kunskaper och erfarenheter har de bjudit in till tre arbetande seminarier. Seminarierna sker i april månad och där deltar representanter från samtliga regioner.

Projektledarna tar även gärna emot tips eller frågor från alla andra innovativa och engagerade medarbetare. Mejla mia.smith@kriminalvarden.se eller christian.karlberg@kriminalvarden.se

De särskilda utslussåtgärderna är:

  • Halvvägshus –klienten bor i hus som är öppnare än klass 3 anstalter och under schemalagda tider har sysselsättning, får göra inköp och delta i aktiviteter.
  • Frigång – klienten bor på anstalt och får på dagtid introduktion i arbetslivet eller studerar utanför anstalten.
  • Vårdvistelse – klienten får behandling för missbruk eller beroendeproblem utanför anstalten på särskilda behandlingshem eller familjehem.
  • Utökad frigång – klienten avtjänar sitt straff i hemmet och kontrolleras av fotboja.