Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

"Vräk på med åtgärder"

28 april 2016

Anna Simonsson, projektledare.

Det finns ett samband mellan obehandlad adhd och kriminalitet. Därför har Kriminalvården testat nya sätt att screena och utreda klienter så att fler kan få behandling.

På ett seminarium med inbjudna gäster från viktiga instanser i vårdkedjan diskuterades om Kriminalvården ska permanenta och bygga ut arbetssättet med professionella utredningsteam.

- Kriminalvården har egentligen inte i uppdrag att bedriva kvalificerad sjukvård. Vårt viktigaste uppdrag är att minska återfall i brott. Men med kunskap om sambandet mellan adhd och kriminalitet vill vi diskutera nästa steg. Ska vi bygga vidare på den här kompetensen? Finns det någon som tar över när klientens tid i Kriminalvården är över?

Vill se bättre samarbete

Christina Källgren Pettersson, Kriminalvården, Tom Palmstierna, Beroendecentrum Stockholm, Ing-Marie Wieselgren, SKL, Madelein Larsson Wollnik, Attention, Lena Lundholm, Kriminalvården. I panelen fanns även Astrid Lindstrand, Socialstyrelsen.

Generaldirektör Nils Öberg ställde frågorna till paneldeltagarna på det välbesökta seminariet i Stockholm, den 27 april. I panelen fanns representanter för Kriminalvården, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen, Beroendevården och Attention, en intresseförening för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla var överens om att de ville se ett bättre samarbete, och alla tyckte att det var positivt om Kriminalvården utredde och påbörjade behandling för fler klienter. 

- Det är ett unikt tillfälle för utredning. På anstalt befinner sig klienten i en kontrollerad miljö och är drogfri. Personerna kan ha försökt få hjälp inom öppenvården tidigare, men har haft svårt att passa tider, haft en rörig omgivning och svårt att observera om behandling och medicinering har hjälpt.

Så sa Ing-Marie Wieselgren från SKL, som ville se fler utredningar från Kriminalvården.

"Hjälp att förstå sig själva"

Oron, som enligt Kriminalvårdens utvärderingar hittills varit befogad, är att det i flera fall inte funnits någon fungerande vårdkedja. När klientens straff är slut har inte hemlandsting och hemkommun varit beredda att fortsätta behandlingen. Nils Öberg menade att det kan vara onödigt och kanske till och med oetiskt att utreda och påbörja något som sedan inte kan fortsätta. Ing-Marie Wieselgren (SKL) menade dock att samhället i stort och inte minst Kriminalvården måste våga ha höga ambitioner.

- Det här handlar om människor som har större erfarenhet än vi av att misslyckas. Skulle det vara så att vårdkedjan fallerar i enskilda fall kanske ett fönster för behandling öppnar sig senare i livet. Då är utredningen redan gjord och behandlingen kan starta snabbare. För många kan diagnosen i sig också vara en hjälp att förstå sig själva och sitt liv på ett nytt sätt.

- Så vräk på med åtgärder! Det tjänar även efterkommande instanser på. Ju mer som är gjort när klienten kommer ut, desto bättre är det, både samhällsekonomiskt och mänskligt. Dessutom: ju fler klienter som begär hjälp desto större blir trycket på att landstingen måste prioritera det här. Om färre utredningar görs minskar trycket, och utbyggnaden går inte lika snabbt.

Fler och bättre utredningar

Kriminalvårdens rapport om egna specialiserade utredningsteam för adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser presenterades på seminariet. Anna Simonsson har lett projektet, som varit en del i Kriminalvårdens regeringsuppdrag att jobba särskilt med unga och våldsamma klienter. Hon föreslår att arbetssättet ska permanentas och användas över hela landet.

- Syftet är att fånga upp fler klienter med adhd så att de kan få hjälp. Det kan också ha en effekt på att minska återfall i brott.

Fakta: Adhd i Kriminalvården

Adhd är överrepresenterat bland Kriminalvårdens klienter. Man räknar med minst 25 procent av de intagna, tio gånger fler än i samhället i övrigt. 

Under projekttiden har Kriminalvården tredubblat antalet utredningar. Fler personer med diagnoser fångas upp. 

Utredningarna har högre och mer likvärdig kvalitet än tidigare. Det underlättar för fortsatt vård i landstingens regi. 

Adhd och missbruk hänger ofta ihop. Ungefär 90 procent av dem som diagnosticerades med adhd hade samtidiga missbruksproblem.

Uppföljning inom vårdkedjan. Kriminalvården ska följa upp klienterna under två år, för att se om behandlingen har fortsatt efter frigivning.

Jobba vidare? En pilotstuide för att nå klienter som inte talar svenska ska påbörjas till hösten.