Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Tillsammans mot klienters skuldsättning

8 december 2016

Kriminalvården kommer att fortsätta samarbeta med Kronofogdemyndigheten för att motverka onödig skuldsättning hos våra klienter.

Mindre skuldsättning bland klienterna. Det är målet med det projekt som nu utvärderats och Kriminalvårdens medverkan i ett nytt samverkansråd.

Ekonomi- och skuldfrågor är angelägna frågor för Kriminalvården och våra klienter. Under den frihetsberövande tiden i häkte och anstalt ökar många klienter sina skulder. Relativt låga belopp för exempelvis bilskatt, hyra, felparkeringar, Brottsofferfonden och CSN-lån riskerar att växa, för att de inte betalas eller stoppas av klienten.

 

Enligt en tidigare förstudie av Kriminalvården och Kronofogden bland 99 slumpmässigt utvalda personer som dömts till minst ett års fängelse, så ökade åtta av tio sina skulder under anstaltstiden.

Dålig ekonomi vid frisläppandet, i kombination med andra riskfaktorer hos klienterna, kan i sin tur öka risken för återfall i brott.

Enkelt att undvika

Men onödig skuldsättning skulle enkelt kunna undvikas. Det var utgångspunkten för ett regionalt samverkansprojekt mellan Kronofogden och Kriminalvården, som genomförde piloter på fem verksamhetsställen i Stockholm och Skåne förra hösten. Projektet har nu utvärderats och ska tas vidare i någon form.

- Vår samverkan har handlat om att uppmärksamma klienterna på de här mindre skulderna och att bromsa skuldsättningen. Utvärderingen visar att det finns goda möjligheter att ta tag i det här med ganska små insatser, säger Birgitta Nytell, regional verksamhetsexpert i Stockholm.

Frivårdschef Lennart Palmgren, som startade upp projektet under sin tid som regionchef i Stockholm, fyller i:

Nytt arbete drar igång

- Samarbetet har gett goda resultat och kommer att utvecklas i någon form. Vi ser stora möjligheter att se till att klienterna inte drar på sig onödiga skulder, säger han.

Frivårdsdirektör Lennart Palmgren ser goda möjligheter till att förebygga skuldberg hos klienterna.

Oberoende av det nämnda projektet har Konsumentverket fått i uppdrag av regeringen att starta och leda ett myndighetsövergripande råd, som ska samarbeta kring förebyggande insatser mot just överskuldsättning.  Både Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten är fasta rådsmedlemmar. Det första mötet hålls i mitten av december.

- Det tidigare regionala samverkansprojektet kan utgöra ett underlag för samverkan kring skuldfrågor och vara en del i det gemensamma arbete som nu ska startas, säger Christina Källgren Pettersson, chef för Enheten för verksamhetsutveckling i anstalt och häkte.

Christina ska sitta med i det nya samverkansrådet. Även Kriminalvårdens rättsenhet kommer att vara involverad.

Checklistor till hjälp

Vad visade då utvärderingen av det tidigare regionala samverkansprojektet med Kronofogden? Anstalterna Hall och Fosie samt häktena Sollentuna, Malmö och Helsingborg deltog i förra höstens piloter och både personal och klienter har svarat på frågor inför utvärderingen.

Personalen utrustades med checklistor både till sig själva och till klienterna, med frågor om den ekonomiska situationen och hur man kan undvika överskuldsättning . Samtidigt fick personalen budbärarutbildning av Kronofogden, vilket innebär utbildning i hur de kan stödja klienterna kring vardagsekonomi och hur man undviker överskuldsättning.

En majoritet av den personal som intervjuats i utvärderingen anser att checklistorna varit till nytta för dem. De uttrycker att de fått dem att arbeta annorlunda med de intagnas ekonomiska frågor. Checklistorna har också varit till hjälp när det gäller att alls prata ekonomi med de intagna; ett område som ofta upplevs som känsligt.

Viktig klientfråga

Även klienter har intervjuats. 19 av 20 uttryckeratt det är viktigt för dem att inte få nya skulder under tiden i häkte och anstalt. De flesta hade mottagit en checklista av personalen. Sex av dem säger sig ha haft nytta av den. ”Ja, jag har ändrat adress (vem som tar hand om posten)” och ”Ja, så nu är hyran, posten och fordon klart” var två av svaren.

Bland dem som svarat att de inte haft nytta av checklistan, uppger flera att de redan innan tagit hand om det ekonomiska, med hjälp av anhöriga eller advokater.

Intagna uttrycker också behov att få hjälp av personalen kring ekonomifrågor. Som att ta kontakt med Kronofogden och fordringsägare och hjälp med att betala räkningar.

Önskar mer kunskap

Samtidigt upplever personalen att de inte har tid att hjälpa klienterna med ekonomin, när samtal till gäldenärer kan innebära lång väntan i telefonköer. Ett annat hinder är att de tycker sig haft otillräcklig kunskap i ekonomi och skuldhantering. Många efterlyser därför mer utbildning och skriftlig information om Kronofogden och skuldsanering.

Utvärderingen presenterar flera åtgärdsförslag som rör checklistan, utbildning, informationsmaterial och förenklade möjligheter att betala räkningar och kontakta myndigheter och fordringsägare.

Vill arbeta vidare

Huruvida förslagen blir verklighet är alltså för tidigt att svara på. Men kärnverksamheterna har tagit del av dem och har ett uttalat intresse för att arbeta vidare mot överskuldsättning – i Konsumentverkets samverkansråd och i Kriminalvårdens egen verksamhet.

Under tiden fortsätter de fem pilotställena med budbärarutbildningar samt användande av checklistorna.