Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Olika kön – lika bedömning

7 januari 2016

En tilltalad persons kön eller etnicitet har ingen betydelse när personutredningarna görs. Det ger utredarna – frivårdsinspektörerna – gott betyg. Utredarnas eget kön kan dock ha en viss, men mycket liten betydelse.

Jenny Yourstone är forskningsledare på Kriminalvården och har lett studien. Foto: Heinz Angermayr. 

Frivårdsinspektörernas personutredningar har stor betydelse i rättskedjan. Hur mycket spelar kön in när frivårdsinspektören bedömer lämplighet för samhällstjänst eller risk för återfall? Det var den stora frågan i en nyligen genomförd studie.

Fiktiva personhistorier

- Forskare tycker alltid att det är spännande att hitta resultat – tänk om det hade funnits stor skillnad mellan hur män och kvinnor bedöms? Men som forskare inom Kriminalvården vill jag så klart inte hitta någon skillnad alls. Så det var en vinn-vinn-situation kan man säga. Men det resultat som kom fram var självklart det jag helst ville ha.

Det säger Jenny Yourstone, forskningsledare i Kriminalvården, som har lett studien.

Det forskarna gjorde var att i en experimentell situation låta frivårdsinspektörer bedöma olika fiktiva personhistorier. Totalt medverkade 232 frivårdsinspektörer. Kriterier hade valts ut och sedan slumpvis varierats för olika försökspersoner. Exempel på kriterier var ålder, kön, missbruk, sociala förhållanden och antal förekomster i belastningsregistret.

Frivårdsinspektörerna skulle sedan, utifrån informationen bedöma den tilltalades lämplighet för samhällstjänst på en skala från 1 till 10, och deras risk för återfall i brott på samma skala.

Rätt kriterier

Jenny Yourstone förklarar vilka faktorer som ska bedömas i en personutredning:

- Det finns både statiska och dynamiska faktorer som påverkar bedömningen av lämplighet för samhällstjänst och risken för återfall i brott. Statiska är inte föränderliga, exempelvis tidigare brottslighet. De dynamiska är förändringsbara, till exempel kriminella attityder. Fyra kriterier bedöms som särskilt viktiga: Antisocial historik, antisocial personlighet, antisociala attityder/värderingar och antisociala kamrater. Även familjesituation, arbete, fritid och missbruk har stor betydelse.

- Studien visar att personutredarna går på rätt saker. Det som slog igenom mest var droganvändning, kriminella värderingar, tidigare brottslighet och i viss mån ålder hos de tilltalade.

Kön saknade inverkan

Forskarna hittade ingen skillnad vad gäller kön, och inte heller vad gäller etnicitet.

- Så vi har fått de resultaten vi vill ha: frivårdsinspektörerna får gott betyg. Eftersom vi är med väldigt tidigt i rättskedjan är det viktigt att bedömningarna inte är påverkade av stereotypa uppfattningar. Bedömningarna hänger ju med klienten under hela verkställigheten, säger Jenny Yourstone.

Kvinnor "hårdare"

Etnicitet eller kön hos den tilltalade spelade alltså ingen roll i undersökningen. En sak som man dock kunde se, även om det knappt var mätbart, var att det hade viss betydelse vilket kön utredarna hade.

- Ja. Det fanns en liten, liten skillnad. Utredare som var kvinnor ansåg fler personer något mindre lämpliga för samhällstjänst, och såg något högre risker för återfall, än utredare som var män. Kvinnor var kanske något ”hårdare” än män, om man uttrycker sig så.

I studien nämns tidigare forskning som visar att manliga och kvinnliga frivårdsinspektörer blir tilldelade olika typer av personutredningar. Män får oftare manliga tilltalade och det omvända gäller för kvinnorna. Manliga frivårdsinspektorer utreder oftare personer åtalade för rån, inbrott och narkotikabrott medan de kvinnliga i större utsträckning utreder personer åtalade för bedrägeri, förfalskning och trafikförseelser. Detta skulle kunna betyda att manliga och kvinnliga frivårdsinspektörer har olika erfarenheter av olika typer av personutredningar vilket i sin tur skulle kunna påverka utfallet.

- Vi har i den här studien inte alls undersökt vad det här skulle kunna bero på. Men jag tror att det kan vara bra att ha med sig att även jag själv som utredare kan påverka en bedömning.

Behöver en tilltalad person vara orolig för att personutredningen ska påverkas av om utredaren är en man eller kvinna?

- Nej det tycker jag inte. Skillnaden var väldigt liten. Det är mer en tankeväckare och ett intressant område att forska vidare på.

Om studien

Titel: Bedömningsgrunder och kön i Kriminalvårdens frivårdsarbete. 

Av: Jenny Yourstone, Johan Alberth, Marie Gustafsson Sendén. 

Bakgrund

Kriminalvården gjorde studien som en del i regeringsuppdraget för jämställdhetsintegrering (2014). Uppdragets syfte var att myndigheten ska säkerställa att både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och intressen tillvaratas och beaktas i verksamheten.

Personutredning

Kriminalvårdens frivårdsinspektörer gör varje år mellan 25 000 och 30 000 personutredningar. De görs på uppdrag av domstol och har som syfte att utgöra underlag for domstolens påföljdsval och Kriminalvårdens åtgärder vid eventuell verkställighet. Som en del av personutredningen ingår bedömning av lämplighet för samhällstjänst och bedömning av risk för återfall i brott.