Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Så ska isolering i häkte brytas

6 juli 2016

Sverige får återkommande kritik för isolering i häkte. Kriminalvården och Åklagarmyndigheten fördjupar nu samarbetet för att bryta isoleringen. Vi kan göra mer för de mest utsatta, men inte lösa hela problemet, skriver generaldirektör Nils Öberg och riksåklagare Anders Perklev.

Hälsoinspiratör Monica Damberg håller i cirkelträning på häktet Huddinge. Aktiviteten hålls för att bryta isoleringen.

Att vara häktad är för de flesta en stor påfrestning. Risken för fysiska och psykiska skador är stor. En studie från Kriminalvården visar att skadorna tar längre tid att reparera om man sitter långvarigt isolerad. Att brottsmisstänkta riskerar att blir sjuka som en effekt av frihetsberövandet är naturligtvis inte acceptabelt. För detta har Sverige också fått återkommande kritik av Europarådet och FN.

Att sitta häktad är inte ett straff. Det är ett sätt för staten att säkerställa effektiviteten vid en kommande rättegång och ska inte vara mer ingripande än nödvändigt. För att en misstänkt inte ska kunna påverka utredningen får åklagaren begära att den häktade inte får ha kontakt med andra häktade eller familj och vänner och ibland inte ens läsa tidningar eller titta på TV. Cirka 70 procent av de som sitter häktade har någon form av sådana restriktioner under en del av häktningstiden. Den grövre brottsligheten har med tiden blivit mer svårutredd med längre häktningstider som följd. Det innebär stora utmaningar eftersom svenska häkten är byggda för korta vistelsetider.

Anders Perklev, riksåklagare.

Våra två myndigheter arbetar intensivt för att minska riskerna för att människor lider skada. Åklagarmyndigheten tillsatte redan 2013 en arbetsgrupp för att hitta gemensamma lösningar. Förra året presenterade riksåklagaren nya riktlinjer för att minska användningen av restriktioner, och i våras lades gemensamma förslag på hur dialogen på individnivå ska utvecklas för att bryta isoleringen. Ett exempel är häktet Huddinge där en gemensamhetsavdelning för intagna med restriktioner nu testas. Ett annat är häktet Kronoberg där nära samverkan mellan Kriminalvårdens personal och åklagarna i Stockholm har gett goda resultat. Intagna utan koppling till varandra kan i högre grad ges möjlighet att umgås trots restriktioner. Små lättnader, som att baka eller gå sin dagliga promenad tillsammans, kan göra stor skillnad.

Nils Öberg, Kriminalvårdens generaldirektör.

Nu fördjupar vi samarbetet ytterligare med fokus på de som mår allra sämst.

Från Kriminalvårdens sida handlar det om att varje dag systematiskt bedöma hälsotillståndet hos de intagna och identifiera dem med störst behov, sätta in insatser tidigt och föreslå åtgärder till åklagarna. Vi kommer att ha extra vaksamhet på de som haft restriktioner under en längre tid och de som riskerar att sitta häktade länge. Vårt fokus omfattar även de som sitter häktade under en kortare tid men som är extra sårbara, till exempel på grund av befintlig psykisk ohälsa. Från Åklagarmyndighetens sida åtar vi oss att skyndsamt följa upp förslagen från Kriminalvården och arbeta för att möjliggöra lättnader av restriktionerna i varje enskilt fall. Kommunikationen mellan Kriminalvården och ansvarig åklagare ska också utvecklas.

Det bör understrykas att dessa åtgärder inte löser problemet i stort utan riktar in sig på de mest utsatta individerna. För att i grunden förändra användningen av häktning och restriktioner krävs andra lösningar. Då handlar det ytterst om att förändra i centrala delar av vår rättegångsordning från 1948. Det arbetet har påbörjats, men kommer att ta tid. De risker som följer av lång tid i häkte med omfattande restriktioner är – oberoende av den internationella kritiken – ett humanitärt problem. Vi kommer att fortsätta vårt arbete, utifrån våra förutsättningar, för att minska det, med individen i fokus.

Nils Öberg
Generaldirektör Kriminalvården

Anders Perklev
Riksåklagare