Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Lyckat försök med behandling av borderline

14 juni 2016

Borderline personlighetssyndrom är ett vanligt tillstånd för klienter i kriminalvård. I en nyligen genomförd studie av manliga frivårdsklienter hade 20 procent av deltagarna borderline. Nu har de också erbjudits behandling, med gott resultat.

​Lena Lundholm, sektionschef för Verksamhetsinnehåll i Frivården, ser hoppfullt på borderlinestudien.

 

Dan Wetterborg.

- I vår första studie undersökte vi förekomsten av borderline personlighetssyndrom. Nu har vi gått vidare för att undersöka om en speciell sorts behandling fungerar för män som både har borderline och kriminellt beteende.

Det berättar Dan Wetterborg, psykolog och doktorand i forskningsprojektet. På fredag presenterar han studien vid Kriminalvårdens FoU-dagar.

Extra stort behov av hjälp

Behandlingen kallas dialektisk beteendeterapi. Den som erbjudits att vara med i studien ska vara diagnostiserad med borderline och ha varit dömd till fängelse eller frivård, eller uppvisat brottsligt beteende det senaste året. 30 personer har deltagit.

- Det här är en grupp som har extra stort behov av hjälp. Det är också människor som kan ha svårt att komma in i psykiatrin den vanliga vägen. De går in för något intensivt en kort period, för att sedan lämna det och gå in i något annat. De söker ofta akut när de mår som sämst men kan ha svårt att fortsätta komma när omständigheterna i livet förändras, vilket kan ske plötsligt för dessa personer.

Behandlingen har inneburit en gruppträff per vecka, och individuell terapi en gång per vecka, under ett helt år. Uppföljning har gjorts via självskattning och med frågor till anhöriga.

Aggressiviteten minskade

De preliminära resultaten är lovande: Klienterna har varit nöjda, avhoppen få och aggressiviteten och det normbrytande beteendet har minskat. Självskadebeteende och vissa typer av brottsligt beteende har också minskat.

Men som alla forskare vill Dan Wetterborg lägga in en brasklapp, och inte dra för långtgående slutsatser av studien.

- Vi har ingen jättestor undersökningsgrupp och ingen kontrollgrupp, så vi kan inte utesluta att förbättringen beror på något annat än behandlingen. Men eftersom vi frågat både klienterna själva och deras anhöriga vågar jag ändå påstå att deras aggressivitet har minskat under behandlingens gång.

Dan Wetterborg har en önskan om att fortsätta studien, och göra registerstudier längre fram. Att titta om klienternas förekomst i misstanke- och belastningsregistret minskar efter att de genomgått behandlingen.

Finns det liknande studier från någon annan del av världen?

- Förvånande nog har det inte gjorts. Det har testats i mindre skala på anstalter, med lovande resultat. Men få så pass stora studier, och inte för klienter ute i samhället, som gått behandlingen helt frivilligt, enligt normalitetsprincipen.

Svåra att nå i behandling

Lena Lundholm, sektionschef för Verksamhetsinnehåll i Frivården, ser hoppfullt på studien.  

- Studien visar hur viktigt det är att Kriminalvården och psykiatrin samverkar kring den här gruppen. För vården är det en liten grupp men de orsakar mycket skada både för sig själv och andra och är ofta svåra och nå i behandling. Jag tror att det är viktigt att vi i Kriminalvården bidrar med vår kunskap om klienterna  och bra samordning så ansvarar psykiatrin för sin specialistkompetens. Det är väldigt roligt att se dessa första positiva resultat från behandlingsstudien.

Fotnot: Studien presenteras på Kriminalvårdens FoU-dagar 16-17 juni i Norrköping. Läs mer om dagarna här.

Fakta/Borderline personlighetssyndrom:

Personer som lider av borderline är emotionellt instabila och har svårt att reglera sina känslor. Känslorna är intensiva och växlar väldigt snabbt. Detta leder ofta till relationsproblem och dålig självkänsla. Stor samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser.

Fakta/Studien:

Dialektisk beteendeterapi för män med borderline personlighetssyndrom och antisociala beteenden. Dan Wetterborg, Pia Enebrink, Niklas Långström och Gerhard Andersson.

Vid frågor kontakta: Viveca Hilberts, pressekreterare, 0722-045260.