Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Intagna får IT-vana på anstalten Borås

2 mars 2016

Intagna behöver kunna hantera en dator för att klara återanpassningen till samhället. Att ha möjlighet att följa sin verkställighetsplan, plugga på kvällen eller videosamtala med sina barn kan också öka motivationen att förändra sitt liv.

Anstalten Borås kommer att testa datorsatsningen InIT 2.0 först. Kablar är dragna och datorer beställda. De intagna ska skriva hemställan, ställa frågor till sjuksköterskan, beställa godis i kiosken och kläder från tvätten från bostadsrummets terminal.

- Vi börjar med fyra funktioner och bygger på fler efter hand. Det är viktigast att komma igång och testa så fort som möjligt. Sen kommer vi att få göra om, anpassa och bygga på.

Det berättar Thomas Lundberg som är ansvarig för InIT 2.0-projektet för hela Kriminalvården. Det har funnits en plattform för intagnas IT (InIT) i nästan tio år, men den har i stort sett bara kunnat användas för studier i utbildningslokalerna. InIT 2.0 är något helt nytt – säkrare och större – som ska ge klienterna större tillgång till Internet och andra funktioner via dator. Borås är pilotanstalt.

- Det här är det mest pedagogiska uppdrag vi har fått, säger anstaltschefen Marita Gustavsson entusiastiskt.

- Det känns som om vi har varit med och påverkat på riktigt, det är inte något som har kokats ihop på huvudkontoret och som vi bara måste använda.

Delaktighet framgångsfaktor

Thomas Lundberg håller med om att delaktighet är en framgångsfaktor. Personalen har jobbat i grupper och lämnat önskemål på vad den nya IT-miljön ska ha för tjänster. Även intagna har kommit med sina synpunkter.

- I startfasen samlade vi in synpunkter från hela Kriminalvården. Vi har en kravlista med 150 punkter. Den innehåller allt från videokommunikation över världen till webbkamera när kossorna på jordbruksanstalten Sörbyn ska kalva. Och däremellan adhd-program, körkortsteori och översättningsfunktioner. Nu har vi tagit fram en grund som med lite utveckling ska klara de flesta av punkterna. Sedan utvecklar vi i den takt och med de önskemål som finns i verksamheten, förklarar han.

Vad finns det för problem? Blir det inte mindre kontakt mellan intagna och personal om klienterna kan göra mer och mer i ensamhet inne i cellen? Konstigt nog verkar alla överens om motsatsen.

- När personalen inte behöver springa med papper och grejer får de mer tid att prata med oss som sitter här. Det är många som behöver det, säger Stefan som är intagen på normalavdelningen.

- Det beror så klart på personalens inställning. Vill de inte prata med oss så går det att strunta i det. Men jag tror att de flesta vill, säger Armin som suttit i fängelse i åtta år, senaste vändan.

Långtidsdömda viktiga att nå

Just långtidsdömda är en viktig grupp att nå med IT-satsningen. De senaste åtta åren har samhället hunnit ändra sig en hel del.

- Det är en digital värld och vi måste förbereda klienten på det. Att beställa en tågbiljett, söka ett jobb, ta reda på information. Allt är via datorn, säger Marita Gustavsson. Armin håller med:

- Jag hade ganska bra koll på datorer innan, men det finns mycket nytt. Man behöver friska upp kunskaperna för att kunna återanpassas till samhället.

På anstalten ser man fram emot det som kommer. Viktigast är kanske att kunna skriva hemställan digitalt. Personal och klienter är överens om vikten av att kunna följa sitt ärende, och kunna se att begäran hamnat där den ska.

- Nu kan saker försvinna på vägen, det blir skönt för oss att det blir digitalt. Då finns bevis på det vi har lämnat in. Det är skönt för personalen också, jag tror att de kommer att slippa ganska mycket tjat, förklarar Stefan.

Sysselsättning efter inlåsning

I förlängningen finns ännu fler fördelar. En viktig del är att ha något vettigt att göra efter inlåsning, strax efter 19 på kvällen.

- De har ju teve att titta på, men ärligt talat vet jag inte om deckarna som går på kanalerna är den bästa sysselsättningen för våra klienter. Det är också passivt att bara ta emot. Att kunna skräddarsy innehållet på en klientwebb skulle vara perfekt. Lära sig svenska, yoga, spela gitarr är bara några idéer, säger anstaltschef Marita Gustavsson. Hon har fler uppslag:

- En sak som jag har pratat om är att kunna titta på möbelföretagens sidor. Tänk att ladda ner Ikea-katalogen och börja fundera på hur man kan möblera sin lägenhet! Om klienten börjar drömma på en realistisk nivå kanske vi sår ett frö om en möjlig framtid där utanför.

Viktigt kunna titta i enskildhet

Det ska finnas olika nivåer på innehållet. Ett intranät för klienter utvecklas, med gemensam information för hela Kriminalvården. Det blir också lokala sidor för verksamhetsstället som kan ha olika innehåll – matlista, programstarter, särskilda händelser. Behoven kan se olika ut för olika anstalter. Dessutom ska det finnas material som hör till den enskilda individen: att kunna följa sin egen planering, se sina domar, saldo på kontot, var är min hemställan, foton på nära och kära.

- Jag tycker att det är viktigt att det blir datorer på rummet, inte bara på avdelningarna. Man behöver kunna sitta själv och titta, utan press. Jag tror det kan finnas mycket man inte vill dela med sig av, säger Stefan.

- Absolut. På avdelningen finns det en hackordning och den som är svagast kommer aldrig att våga sig fram till datorn. Och alla är inte datakunniga. Det är lätt att känna sig värdelös om man ska prova saker mitt framför alla andra, instämmer Armin.

Detta har man i projektet tänkt mycket på. Information om den enskilda får inte komma i orätta händer. Det är varken bra för integriteten eller säkerheten. I projektet pratar man om "de fyra P:na" – person, plats, pryl och period. Thomas Lundberg förklarar:

- Vi styr informationen och har tänkt mycket kring säkerheten så att den bara går att komma åt av rätt person, på rätt apparat, på rätt ställe och vid rätt tidpunkt. Under dagen kan det vara bra att kunna se momenten som ska göras i arbetsdriften eller studiematerial. Men det är bara på kvällen du kan se din plan för fängelsetiden, eller hur mycket pengar du har på kioskkontot.

 

Projektledare Thomas Lundberg om...

... vad projektet vill uppnå:

- Vi har många syften. Viktigast är klientperspektivet. Ett bättre datastöd ger bättre möjlighet att vara delaktig planeringen av tiden i kriminalvården. Vi tror att det ökar motiveringen och i slutändan leder till färre återfall i brott. Med en säkrare plattform kan bättre möjlighet ges för den intagnas barn att få bild- och ljudkontakt med sin intagna förälder. Vi vill också minska dubbelarbete och minimera risken för felaktig eller för lite information.

... om säkerheten kring att släppa ut intagna på Internet:

- Det här innebär inte att klienter har fri tillgång till Internet. Alla funktioner vi bygger in kommer att vara säkerhetsanpassade. Även interna meddelanden kan bara skickas på ett bestämt sätt. Vi ökar säkerheten när det gäller identifiering av användare och loggning av deras aktiviteter. Det är möjligt att få larm om något ovanligt sker, och att stoppa direkt.

... om framtiden:

- Istället för att ha en helt färdig produkt som alla kan ta del av samtidigt har vi valt att börja i mindre skala. Först testar vi vissa delar på Borås, samtidigt som det förbereds på fler anstalter. Under året vill vi stänga ner InIT 1, och ge alla tillgång till de gamla funktionerna via InIT 2.0. Funktionerna fortsätter vi att utveckla över tid. Ingen kommer att kunna skypa med sin familj första veckan, även om vi tror att en videosamtalsfunktion kommer att kunna byggas in i ett säkert system så småningom.