Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Medicin kan förebygga återfall i våldsbrott

3 november 2016

Återfall i våldsbrottslighet kan förebyggas med medicin. Resultatet av en stor registerstudie visar att återfallen i våldsbrott minskade när personerna använde medicin mot psykos- och beroendesjukdomar samt adhd.

Bland dem som återfaller i våldsbrott är psykiatrisk sjukdom och missbruk vanligt.

Det är forskare från Karolinska institutet och University of Oxford som i en registerstudie undersökt över 22 000 personer som frigivits ur svenska fängelser 2005 till 2010.

– Det här är ny och spännande forskning, som visar att Kriminalvården är på rätt väg.

Så kommenterar Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens enhet för behandlingsprogram.

Han menar att Kriminalvårdens stora satsningar på screening och behandling av adhd, samt möjligheten till läkemedel mot drogberoende, ligger i linje med studien som nu publicerats i den ansedda internationella tidskriften JAMA.

Antalet återfall minskade

Bland dem som återfaller i våldsbrott är psykiatrisk sjukdom och missbruk vanligt. Det studien gör är att undersöka om medicinsk behandling minskar återfall i våldsbrott. Individerna jämfördes med sig själva, under perioder med och utan medicinering.

Studiens resultat var tydliga: när de personer som fått antipsykotisk läkemedelsbehandling tog sina förskrivna läkemedel var återfallen i våldsbrott 42 procent lägre än när de inte tog medicin. Motsvarande siffra var 38 procent för personer som fick psykostimulerande läkemedel mot adhd och 52 procent vid medicinering mot drogberoende.

En kombination av insatser

Forskarna säger att medicin kan fungera bättre än de traditionella psykologiska behandlingsprogrammen som finns i Kriminalvården. Men Kriminalvårdens Martin Lardén vill inte ställa några metoder mot varandra.

– Det finns många studier som visar på bra effekt av psykologiska program av den typ som vi bedriver i Kriminalvården. Andra studier visar att kombinationen av psykofarmaka och psykologisk behandling fungerar bra. Till exempel visar tidigare studier att adhd-medicinering gör att klienterna bättre kan ta till sig annan behandling, samtal och utbildning, vilket bidrar till färre återfall i brott.

– Alla klienter som har nytta av behandlingsprogrammen har inga medicinska indikatorer och är därför inte aktuella för medicinering. Studien talar för att insatser som är riktade mot kriminogena behov är effektiva. Våra RBM-principer går att applicera även på medicinsk behandling. Det är egentligen bara dumt att ställa insatser mot varandra. Varje insats ger i sig små effekter och därför bör vi tillhandahålla alla insatser som påverkar återfall i brott: behandlingsprogram, yrkesutbildning, grundläggande utbildning och medicinering.

Vad bör Kriminalvården fundera vidare på utifrån studien?

– Vi behöver titta vidare på hur den medicinska behandlingen ytterligare kan integreras i vår övriga verksamhet.

– Kriminalvården behöver också ytterligare öka samverkan med andra myndigheter, inte minst landstingen. Eftersom det råder patientsekretess mellan myndigheterna är en aktiv samverkan och medverkan av klienterna av högsta vikt, inför och efter frigivning. 

Vad behöver det forskas mer kring?

– Vi vill se fler randomiserade studier där man jämför grupper med och utan medicinering. Vi vill också veta mer om vilka klienter detta fungerar bäst för, och om det finns klienter som medicinering kan vara skadlig för.

Medicinerar vi för lite i Kriminalvården?

– Vi tror att det finns undermedicinering när det gäller exempelvis adhd. Vi måste också ha med oss att medicinering bygger på frivillighet och att många är obenägna att använda medicinering. Det gäller i hela samhället, men inte minst i den här gruppen.

– Men det vi kan ta med oss är att det inte finns någon anledning att vara extra försiktig med förskrivning av läkemedel, på rätt indikationer.

 

Studien: Association between prescription of major psychotropic medications and violent reoffending after prison release. Zheng Chang, Paul Lichtenstein, Niklas Långström, Henrik Larsson, Seena Fazel.