Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Kriminalvården bäst på att rapportera otillåten påverkan

8 september 2016

När myndighetsanställda utsätts för påtryckningar påverkas inte tjänsteutövningen i någon större utsträckning, trots trakasserier och hot, men privatlivet kan beröras desto mer. Det visar en ny studie från Brå där Kriminalvården deltagit.

Tillsammans med tretton myndigheter och två arbetslöshetskassor har Brottsförebyggande rådet, Brå, gjort en omfattande enkätundersökning med 45 500 respondenter. Inom Kriminalvården har över 5 000 medarbetare inom alla yrkesgrupper svarat.

Utsattheten varierar mellan organisationerna med ett snitt kring 40 procent. Inom Kriminalvården uppger 44 procent att de varit utsatta för någon form av otillåten påverkan under de 18 senaste månaderna.

Den vanligaste formen av otillåten påverkan är trakasserier. Det förekommer också hot, våld och skadegörelse samt korruption. Avsikten är att påverka en persons tjänsteutövning eller att få information.

Åtgärder viktiga

Ulf Rumar, säkerhetsexpert.

Rapporteringen av händelser varierar mellan arbetsplatserna. Av de undersökta organisationerna är det störst rapporteringsbenägenhet inom Kriminalvården.

– Det är mycket positivt att Kriminalvården ligger absolut bäst till när det gäller att rapportera otillåten påverkan, säger Ulf Rumar, säkerhetsexpert och en av Kriminalvårdens representanter i studien.

Han tror att det bottnar i att alla medarbetare kan rapportera i incidentrapporteringssystemet ISAP, att det finns tydliga och väl beprövade rutiner för allvarliga händelser samt att medarbetarna ofta upplever att rapportering i Kriminalvården kan resultera i konkreta åtgärder. Enligt studien är kopplingen mellan rapport och åtgärd avgörande för benägenheten att rapportera.

Gråzoner vid trakasserier

– Det som man kan se som ett tydligt utvecklingsområde är påverkansformen trakasserier. Liksom de andra svarande myndigheterna har Kriminalvården välutvecklade rutiner för att hantera allvarliga påverkansförsök, men vid trakasserier finns det gråzoner, säger Ulf Rumar.

Inom Kriminalvården pågår ett aktivt arbete mot otillåten påverkan.

– Vi försöker ha löpande koll på säkerhetsläget kring den enskilde påverkaren. Tack vare det förebyggande arbetet har vi bättre förutsättningar att också hantera risker genom riktade åtgärder, säger Ulf Rumar.

Studien visar att påverkansförsöken i allmänhet har liten inverkan på tjänsteutövningen. De flesta som utsätts tvekar inte inför åtgärder eller obekväma beslut, men konsekvenserna för hälsan och privatlivet är mer betydande. Det kan handla om att ta bort personliga uppgifter i sociala medier, att ändra resvanor eller att be familjemedlemmar vara mer vaksamma.

Fakta: Siffror från studien

  • 35 procent av Kriminalvårdens medarbetare har blivit utsatta för trakasserier.
  • 19 procent har varit utsatta för hot.
  • 8 procent har varit utsatta för våld.
  • 60 procent av dem som utsatts för trakasserier har rapporterat det i incidentrapporteringssystemet.
  • 75 av dem som utsatts för hot har rapporterat det i incidentrapporteringssystemet.
  • Samtliga siffror gäller de senaste 18 månaderna före svaret.

 

Läs hela rapporten här.