Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Krimyoga har god effekt på intagnas beteende

15 september 2016

Yoga får intagna att må bättre och de kan lättare kontrollera sina impulser. Det visar en ny svensk forskningsstudie.

Yogalärare Josefin Wikström är huvudansvarig för Kriminalvårdens nya yogamanual.

Att det psykiska välbefinnandet ökar bland intagna som yogar framgår i Kriminalvårdens nya forskningsstudie Yoga på anstalt - en randomiserad kontrollerad studie. Men det som är nytt och intressant i studien är att även de intagnas uppmärksamhets- och impulsivitetstester visar på positiva effekter.

Det är alltså inte bara de intagnas hälsa som påverkas av yogan - utan även deras beteende. Testpersonerna behåller lättare ett lugn och upplever minskad negativ affekt, såsom ilska och fientlighet.

Nóra Kerekes, en av forskarna bakom studien, konstaterar att intagna som yogar har rapporterat färre konflikter, färre uppförandeproblem och deras beteende får färre konskevenser som tillsägelser, förflyttningar och andra påföljder, än personerna i kontrollgruppen.

– Det är signifikanta förändringar i de intagnas beteende bland dem som har utfört yoga, säger Nóra Kerekes.

Lugnar ner intagna

Studien konstaterar att det finns evidens för att den yoga som bedrivs inom Kriminalvården har goda effekter på intagnas välbefinnande, uppmärksamhetsförmåga samt på riskfaktorerna impulsivitet och antisocialt beteende. Impulsivitet och uppmärksamhetssvårigheter är symptom som återfinns hos personer med ADHD, vilket utgör en stor grupp bland Kriminalvårdens klienter.

– Vår tanke är inte att yoga botar. Utan yoga är ett otroligt bra verktyg för att lugna ner intagna. De upplever mindre stress, sover bättre, och kan bättre kontrollera sina impulser. De blir därmed också mer mottagliga för andra behandlingar, säger Nóra Kerekes.

Yogastudien bygger på en liknande studie från Oxforduniversitetet. Oxfordstudien från 2013 har mätt samma sorts yoga som Krimyoga men inte fått samma tydliga resultat. Kriminalvårdens studie bygger vidare på Oxfordstudiens erfarenheter, men forskarna har ändrat lite på mätinstrumenten. Nóra Kerekes är väldigt nöjd över de tydliga resultaten och pekar på det viktiga att man nu har resultat från en svensk fängelsemiljö.

Stödjer behandlingsinsatserna

Kriminalvårdens enhetschef för behandlingsprogram, Martin Lardén, ger studien en stor eloge.

– Det är en bra randomiserad studie där man verkligen har tänkt till vad yoga kan vara bra för. Man är tydlig med att kommunicera att yoga är ett bra verktyg, med stor tillgänglighet som stödjer visionen Bättre ut och kan stödja våra övriga behandlingsinsatser. Även de begränsningar som finns i studien har man tagit upp på ett bra sätt, som till exempel bortfallen i yogagruppen.

Med tanke på de positiva effekterna yoga har på de intagnas känsloliv och beteende menar Nóra Kerekes att alla anstalter bör erbjuda yoga till de klienter som önskar. Martin Lardén håller med. Som ett första steg bör yogan erbjudas generellt på anstalt. Men Lardén ser även att yoga kan vara till gagn för klienter på häkten, speciellt för dem som sitter med långa restriktioner. Han varnar dock för att bygga upp ett system som är tvingande, allt bör bygga på ett frivilligt deltagande, en slags hjälp till självhjälp. Lardén anser att yogan bör fortsätta organiseras som annan strukturerad verksamhet, under avdelningen för anstalt och häkte.

Yogan har liksom många behandlingsprogram inslag av mindfulness och avslappningsövningar. Bör man knyta ihop behandling och yoga?
– Det går att få dem att växa ihop, men det är ett arbete eftersom yogan har en annan pedagogik. Jag tror att man ska se att yogan har ett värde i sig. Den har jättemånga fördelar: den kan användas i det enskilda rummet, den är lätt att ta till sig, är billig och har en stärkande och viktig stödeffekt. Dessutom behöver de intagna ta en paus från straffet eller från utbildningen. Där kan yogan vara viktig och utövarna kan ta med sig kunskaperna efter straffet.

Så gick studien till:

Frivilliga deltagare på nio anstalter slumpades in i en yoga- eller kontrollgrupp. 152 intagna (133 män och 19 kvinnor) fullföljde. I början av studien och efter tio veckor fyllde deltagarna i självskattningsformulär som mätte stress, aggressivitet, positiva och negativa känslotillstånd, sömnkvalitet och psykiskt välbefinnande. Deltagarna gjorde även ett datoriserat uppmärksamhets- och impulsivitetstest vid bägge mättillfällena. Klienterna deltog i en instruktörsledd yogaklass på en och en halv timme en gång i veckan under tio veckor. Klienterna i kontrollgruppen stod på väntelista till yoga och ägnade sig åt en och en halv timmes valfri fysisk aktivitet en gång i veckan.

Yoga i Kriminalvården:

Sedan 2008 har över 300 yogainspiratörer utbildats inom Kriminalvården, varav ett hundratal fortfarande är aktiva. Ett trettiotal häkten och anstalter erbjuder idag yoga till intagna och uppskattningsvis 5 000-6 000 klienter har medverkat i yogan genom åren. Den nationella yogasamordnaren Eva Seilitz är en starkt drivande kraft bakom Krimyogan.

 

Yogastudien är skriven av: Med dr Nóra Kerekes, leg psykolog Cecilia Fielding och leg psykolog Susanne Apelqvist.