Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Utfrysningen av dömda gynnar ingen

26 september 2016

Kommersiella söktjänster på nätet som hänger ut dömda människor föreslås inte längre vara skyddade i grundlagen. Det är mycket bra. Återstår gör att sätta stopp för obefogade krav på utdrag ur belastningsregistret, skriver Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg i en debattartikel i Expressen.

En av Kriminalvårdens viktigaste uppgifter är att minska risken för att människor som har begått brott gör det igen. Hos oss motiveras dömda att ta tag i orsakerna bakom sitt kriminella beteende. Kriminella attityder, värderingar och umgänge, antisocialt beteende, missbruk, psykisk ohälsa, bristande utbildning och avsaknad av försörjning är några av de faktorer som Kriminalvårdens personal behöver hantera för att åstadkomma en varaktig förändring i dömda människors liv.

Att det återfallsförebyggande arbetet fungerar vet vi. Under de senaste tio åren har allt färre intagna och klienter kommit tillbaka till Kriminalvården. Av klienterna som frigavs från fängelse eller påbörjade verkställighet i frivård 1999 återföll 42 procent inom tre år i ny brottslighet som gav kriminalvårdspåföljd. För frigivna år 2011 som följdes upp efter tre år hade siffran sjunkit till 31 procent. Hela minskningen är inte Kriminalvårdens förtjänst, men att denna positiva utveckling också har att göra med hur vi bedriver vår verksamhet är jag helt övertygad om.

Inte enkelt att lämna

Att lämna ett kriminellt liv är allt annat än enkelt. Ansvaret är och måste alltid vara individens eget. Stöd utifrån är i många fall helt avgörande för att lyckas. Men vad spelar återfallsförebyggande insatser för roll om dömda ändå inte är välkomna tillbaka in i samhällskontraktet?  Om de hängs ut på nätet och för alltid stämplas som kriminella?

De kriminella handlingar som utförts ska fördömas och brottsoffren få upprättelse och stöd. Men om skuldbeläggningen fortsätter också lång tid efter avtjänat straff riskerar utanförskapet att bli livslångt. Steget tillbaka in i kriminalitet blir då kort.

Sajterna, som uppmärksammade Lexbase, hänger ut dömda människor för att tjäna pengar. Affärsidén bygger på en lika gammal som förlegad tanke: Att bestraffa genom offentlig utskämning. Det lägger hinder i vägen för arbetet med att minska brottsligheten och skapa ett tryggare samhälle. Det späder framförallt på den rädsla, misstänksamhet och fördomar som finns i samhället. I Mediegrundlagskommitténs betänkande, som nu har överlämnats till justitieministern, föreslås att söktjänster på nätet som innehåller känsliga personuppgifter, till exempel om hälsa eller lagöverträdelser, inte ska ingå i grundlagsskyddet. Det är mycket välkommet.

Förödande utveckling

Ett problem som kvarstår är de allt mer frekventa kraven på att man själv ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret när man söker arbete. När det handlar om att skydda barn är denna information högst befogad, men många arbetsgivare kräver numera att få se registerutdrag oavsett vilket slags arbete det handlar om. Att registerutdragen har skjutit i höjden på senare år är en effekt av detta och en för det återfallsförebyggande arbetet förödande utveckling.

Vi vet att arbete är avgörande för att lyckas återinträda i samhället. Att utestänga dömda människor från arbetsmarknaden minskar inte brottsligheten, det driver kriminalitet och därmed också otrygghet. För att komma åt det behövs sannolikt lagstiftning, men till dess har den enskilde arbetsgivaren ett stort ansvar. Den som kräver att människor lämnar ifrån sig oöppnade kuvert med utdrag ur belastningsregistret för att få komma ifråga för en anställning bör tänka sig för mer än en gång. Stigmatisering och utfrysning av dömda människor gynnar ingen. Alla har nämligen rätt att sona sitt brott och ges en ny chans.

Nils Öberg

Generaldirektör Kriminalvården