Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.


Frihet är att läsa

27 december 2017

Tre dagar i veckan är Nils Grönlund på anstalten Skänninge. Han drar runt sin bokvagn till de intagna i lärcentrum och i arbetsdrift.

Nils Grönlund är bibliotekarie och har sin tjänst i Mjölby kommun. Halva tiden arbetar han på vanliga folkbiblioteket i stan, andra halvan på fängelset. Anstalten har tecknat ett avtal med kommunen för att få biblioteksservice. - Det fungerar jättebra här. Anstaltsledningen tänker verkligen in biblioteket i verksamheten och jag känner mig som en i gänget.

Olika lösningar

Intagna har rätt till böcker och bibliotek, men verksamheten organiseras inte likadant på alla anstalter och häkten. På några få ställen finns bibliotekarier som är anställda av Kriminalvården. På andra ställen är det kriminalvårdare som sköter utlåningsverksamheten. Men i de flesta fall är det som på Skänninge: kommunens bibliotekarie som kommer på besök.

- Jag vet genom mina kollegor runt om i landet att det fungerar väldigt olika. Jag tror att anstalterna måste anpassa verksamheten efter sina förutsättningar, men det behövs nationella riktlinjer också. Det skulle höja statusen på verksamheten och få fler anstalter att få upp ögonen för hur fantastiska bibliotek kan vara.

För det tycker Nils Grönlund verkligen.
- Det här är det bästa jag har gjort i mitt yrkesliv, säger han, när han svänger in sin bokvagn i lärcentrums lokaler.

Dockteater, hönsuppfödning och filosofi

De intagna flockas runt vagnen och börjar överfalla Nils Grönlund med frågor och beställningar. De kan både låna böcker från vagnen och beställa böcker till senare. - Ofta får jag mina fördomar ifrågasatta. Nyligen var det en intagen som ville lära sig hur man bygger en dockteater. En annan lånade böcker om hönsuppfödning.

Vissa är storläsare och har väldigt sofistikerad smak för litteratur och avancerad filosofi.
- Andra läser en bok för första gången.

Nils Grönlund ser inte som sin roll att uppfostra de intagna med speciellt uppbygglig litteratur.
- Finns böckerna på bibblan är det okej. Jag tycker inte att bibliotekarien ska komma med pekpinnar.

Vilken läsning som helst ger upplevelser och utökat ordförråd.
- Det är också en balansgång hur mycket man ska tränga sig på. Men självklart tipsar jag en hel del. Påfallande ofta tipsar de också varandra. Det kan till exempel varit nån bok de just har hört om på morgonteve som de tycker verkar bra.

En inre resa

Han ser det också som en fördel att han kommer utifrån, och inte har uniform på sig.
- Det är svårt att föreställa sig deras situation. Större delen av dygnet är de inlåsta, och de måste umgås med personer de inte har valt. En bok kan vara en flykt, en inre resa.
- Böcker och bibliotek få de intagna att känna sig "normala" och de har frihet att önska vilka böcker de ska läsa.

Nils tror att biblioteket ibland även hjälper de intagna att få bättre relation med den vanliga anstaltspersonalen. När intagna har beställt böcker är det avdelningspersonalen som delar ut böckerna.
- Då får de en bra anledning att prata om något annat än anstaltsrutiner och beslut som påverkar de intagna.

Ökad inlevelse och bättre ordförråd

De intagna som är på lärcentrum idag plockar åt sig kriminalromaner, böcker om kortspel och om sport.
- Jag läste mycket innan men jag läser ännu mer här, säger en intagen. Gärna om andra som är i min situation.

En annan kille berättar att han inte alls tyckte om att läsa innan.
- Här är det många andra som läser, då gör jag det också. När jag var ute, när jag var liten, var man värsta nörden om man läste. Här inne behöver jag inte skämmas.

Han ser många fördelar med läsningen:
- Jag lever mig in i boken och lär mig grejer. Och får bättre ordförråd. Om jag läser när jag ska sova blir jag lugn och trött och somnar lättare.
- Jag vet inte om jag kommer att fortsätta läsa när jag kommer ut från fängelset. Men jag hoppas det.

 

Det här reportaget är hämtat från personaltidningen Omkrim, nummer 6-2017. Tidningens tema är läsning och språk.