Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

– Vår stora utmaning är att identifiera vilka personer som riskerar att utöva våld på nytt, också grövre våld. Vilka är de som kommer att ha det eskalerade våldet framför sig? Det är otroligt viktigt när vi gör våra hot- och riskbedömningar, säger Emma Ramstedt, verksamhetsutvecklare för Brott i nära relation på Polismyndigheten (till vänster).


Utredning utmanar schablonbilden av förövare

1 december 2017

I förra veckan bjöd Kriminalvården in till ett seminarium om våld mot närstående. Ett 40-tal samhällsaktörer – intresseorganisationer, politiker och tjänstemän – kom för att lyssna.

Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg är utsedd till särskild utredare för återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. På torsdagens seminarium, som är en del i Kriminalvårdens seminarieserie Framtidsseminarier, kunde han presentera några intryck hittills: utredningen konstaterar bland annat att målgruppen är olikartad.

 Här kan du se hela seminariet på film.

Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg.


– Jag märker att det finns en schabloniserad bild av en hyfsat homogen målgrupp. Det är inte min bild. Det här handlar om en extremt heterogen grupp. Huvudsakligen män. Där någonstans måste vi bottna och kunna komma med konkreta förslag, säger han.

Nils Öberg säger vidare att han har en realistisk bild av vad som går att åstadkomma inom ramen för utredningen – att den inte kommer att lösa alla problem på alla områden – men att det gäller att ringa in målgruppen. 

– Är det de som redan är mottagliga för hjälp eller ska vi lägga mer krut på de som kanske inte är så benägna att söka hjälp. Det här är en viktig vägvalsfråga om vi ska lyfta det på nästa nivå. Svaret på den frågan får dessutom väldiga konsekvenser på lång sikt. Där måste vi bestämma: Var ska vi lägga krutet och i vilken ordning ska det ske?

Panelen, med Emma Ramstedt från Polismyndigheten, Mariet Ghadimi som har grundat tjejjouren Tris, Michael  af Geijerstam Ottow  från Utväg Skaraborg och Cristina Diaz från Kriminalvården, fick frågan vad deras bild av målgruppen är.

Är den helt disparat eller finns det likheter?

– Visst finns det generella riskfaktorer på gruppnivå. Men när vi träffar en specifik person då ser vi att orsakerna bakom våldet kan se väldigt olika ut, svarar Cristina Diaz, som är legitimerad psykolog i Kriminalvården.

Mariet Ghadimi är grundare av tjejjouren Tris och är specialiserad på hedersrelaterat våld och förtryck.

– De som utövar hedersrelaterat förtryck och våld är en heterogen målgrupp. Men det som är gemensamt för målgruppen är att bevara familjens heder. Det är grundanledningen till att man utövar våld och det är oftast yngre personer som tvingas bli potentiella gärningsmän. De uppfostras i ett system med utövande av våld, av både kvinnor och män, det får vi inte glömma bort, säger hon.

Förövarperspektiv med fokus på vård

Ett annat intryck som Nils Öberg lyfter är att utredningen har ett förövarfokus, även på de som inte är lagförda. Ett brottsofferperspektiv finns också med, men syftet är inte att utforma insatser för den gruppen.

– Det är inte så att de våldsutsatta inte finns med, men huvudfokus ligger på våldsutövarna. Genom hela utredningsdirektivet återkommer begreppet återfallsförebyggande. Kriminalvården är förstås positivt till det, eftersom det är vårt huvuduppdrag.

Han säger att han är glad att utredningsdirektivet handlar om mycket om stöd och hjälp.

– Det är en av få utredningar som handlar om återfall och stöd. Det tycker jag är väldigt värdefullt. Det är tydligt att tanken inte är att den här utredningen ska hitta på helt nya strukturer och skapa nya myndigheter, utan förväntningen är att utveckla det vi har och se vad vi kan göra för att utnyttja det som redan finns på ett bättre sätt.

Här kan du se hela seminariet på film.

Här kan du läsa utredningsdirektivet "Återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld".