Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

"Ha fokus på avvikande beteende"

1 februari 2017

Kriminalvårdens grundutbildning har fått ett nytt moment, att arbeta mot våldsbejakande extremism.

– Vi ska jobba utifrån de arbetssätt och metoder vi redan har. Det är en bra grund, säger verksamhetsanalytiker Linda Edman på säkerhetsavdelningen. Hon varit med och arbetat fram utbildningen mot våldsbejakande extremism.

Det som lärs ut är ingen quickfix. Det finns ingen checklista för att hitta personer i riskgruppen. I grunden handlar det om att fortsätta ett gott och beprövat kriminalvårdsarbete med dynamisk säkerhet.

Vi ska jobba utifrån de arbetssätt och metoder vi redan har. Det är en bra grund, säger verksamhetsanalytiker Linda Edman på säkerhetsavdelningen, som varit med och arbetat fram utbildningen.

Hon konstaterar att det handlar om att möta varje enskild individ och se behov och risker.

Inga etiketter

Att se individen och inte brottet är alltid en utmaning, kanske särskilt i fallet våldsbejakande extremism och terrorism, som är så medialt uppmärksammat.  Men att sätta etiketter på klienter är inte konstruktivt.  Fokus bör istället vara att lägga märke till och reagera på avvikande beteenden.

Ämnet våldsbejakande extremism väcker engagemang och många frågor. Så när erbjudandet om en utbildning för personalutbildare kom,  deltog ett 50-tal personer från utbildningsenheten. De utbildades precis efter nyår och ska nu alltså föra kunskapen vidare till medarbetare i grundutbildningen.

Personalutbildarna fick bland annat med sig kunskaper om begrepp, radikaliseringsprocesser, extremismmiljöerna, kommunernas arbete och kvinnornas roll. De fick också lära sig vad man ska göra om man upptäcker ett avvikande beteende hos en klient.

Men det viktigaste medskicket var att Kriminalvården redan idag har goda förutsättningar, när medarbetarna jobbar enligt värdegrunden och med det dynamiska säkerhetsarbetet.

Det är viktigt att poängtera att klienter får ha vilka politiska åsikter och religioner de vill. Kriminalvården arbetar inte mot ideologier eller religioner, däremot mot våldshandlingar, kriminella handlingar och beteenden, säger Linda Edman.

Rättsäkerhet viktigt

Hon vill också lyfta Sveriges rättssäkra kriminalvård som en viktig faktor.

Personer som ägnar sig åt våldsbejakande extremism söker ofta skäl att känna sig kränkta av myndigheter.

Linda Edman påpekar att Kriminalvården har relativt lång erfarenhet av att arbeta mot våldsbejakande extremism, men att det tidigare mest handlat om vit maktrörelse. Antalet klienter det handlar om är relativt litet, men problemet kommer sannolikt att öka.

 

Fakta:

Kriminalvården har fått två regeringsuppdrag om att arbeta mot våldsbejakande extremism. Det första avslutades i höstas. Det andra ska slutrapporteras till regeringen i maj 2018. Det arbetet leds av Annika Holm. Utbildningen är ett resultat av regeringsuppdragen.

Föreläsare för personalutbildarna var, utöver personal från Kriminalvården, Louisa Tarras Wahlberg, konsult åt Sveriges kommuner och landsting, Yassin Ekdahl, kommittésekreterare på Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och från Lunds universitet Dan-Erik Andersson, universitetslektor Centrum för Mellanösternstudier (CMES) samt Anders Ackfeldt, doktorand i Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap.