Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Färre återfall men förändrad brottslighet

26 januari 2017

Antalet klienter i Kriminalvården minskar och allt färre återfaller i brott. Samtidigt framträder bilden av en ny generation klienter, förändrad brottslighet och grövre våld.

Anders Hall, utvecklingschef vid polisen, konstaterar att det kan vara små orsaker som leder till stora konflikter mellan gängkonstellationerna, och som de själva anser bara kan lösas med våld. Foto: Henrik Perälä

 

Det konstaterar Nils Öberg, generaldirektör, på ett seminarium om brottsutveckling i Stockholm på torsdagen.

Minskningen av antalet klienter i kriminalvård är avsevärd de senaste tio åren. I anstalt är det idag 1000 klienter färre än 2006, en minskning med 20 procent.

– Vi har haft en utveckling de senaste åren med en minskning av antalet klienter i fängelse med 5-6 procent per år och det är väldigt mycket, säger Nils Öberg.

Dessutom minskar andelen som återfaller i brott, från 40 till 29 procent de senaste 13 åren.

Grövre våld

– Jag har aldrig haft så här få klienter, bekräftar Ursula Edje, ungdomshandläggare i frivården.

Men en ny generation klienter syns nu i Kriminalvården, med nya typer av brott, förändrade gängstrukturer och grövre våld. På Kriminalvårdens seminarium med panelgäster från polisen, föreningen Unga Kris, Fryshuset och Stockholms universitet, diskuterades vilka de nya klienterna är och vilka utmaningar de för med sig.

Ursula Edje och Khalid Soussy, ungdomshandläggare i frivården, ger en bild av förändrade gängstrukturer där mycket unga personer dras in i kriminalitet. Till skillnad från de etablerade kriminella gängen är gängbildningarna ostrukturerade, det handlar ofta om ungdomar som växt upp i ett område och börjat att begå småbrott tillsammans.

"Unga springpojkar"

Anders Hall, utvecklingschef vid polisen, bekräftar den bilden och säger att det kan vara små orsaker som leder till stora konflikter mellan gängkonstellationerna, och som de själva anser bara kan lösas med våld.

– De gör ofta en snabb brottskarriär, säger Anders Hall och får medhåll av Peppe Boroodjeni, chef för Fryshuset i Husby.

– Vi ser unga i 9-10 årsåldern som rekryteras som springpojkar. De anses både som billiga och lojala, säger Peppe Boroodjeni.

Han är frustrerad över samhällets oförmåga att samordna resurser kring ungdomar i brottslighet. Det är något han delar med Rebecca Svart, förbundsordförande för Unga KRIS.

– Det pratas mycket om samarbete inom myndigheter och kommuner, men det är dags att sluta stå och trampa och börja gå, säger hon.

Hon möter många ungdomar som varit inblandade i brottslighet.

Motsatt trend

– De har lättare för dem att prata med någon som själv har liknande erfarenheter än en myndighetsperson. Jag kan säga att "vad jobbigt det låter med din familj, jag hade det så här med min familj", berättar Rebecca Svart.

Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, berättar om en delvis paradoxal utveckling gällande ungdomsbrottsligheten. Samtidigt som man nu ser unga kriminella som begår grova brott finns också en motsatt trend, en prestationskultur som leder till minskad ungdomsbrottslighet.

– Den är bra eftersom det premierar skötsamhet, samtidigt bidrar det till ökad psykisk ohälsa, säger Felipe Estrada.