Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

"Känslan av att vara någon ger mening"

20 juli 2017

Hur kan vägen ut ur ett gäng se ut och hur kan samhället underlätta det? Torbjörn Forkby forskar om hur samhället bättre kan stötta de som vill hoppa av.

Torbjörn Forkby, docent i socialt arbete vid universitetet i Göteborg. 

Livet i ett kriminellt gäng ter sig för vissa personer – inte minst i utsatta bostadsområden – som något positivt. Känslan av social gemenskap – ett brödraskap, en familj – känslan av att vara någon, gärna i kombination med yttre framgång med status och pengar, ger mening i livet. Hur kan då vägen ut ur gänget se ut och hur kan samhället underlätta det? Det är vad Torbjörn Forkby, docent i socialt arbete vid universitetet i Göteborg, undersöker i forskningsprojektet MOVE, som finaniseras av Kriminalvården. 

Hela samhället behöver hjälpa till för att underlätta avhopp från kriminella gäng. Tiden i Kriminalvården ska bara vara en liten del i en längre stödprocess, tycker forskaren Torbjörn Forkby. Hans forskningsresultat är viktiga för att Kriminalvården ska lyckas hjälpa män att lämna kriminella grupperingar. Under Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsdagar berättade han om den pågående forskningen, där han intervjuat bland annat kriminalvårdsklienter som lämnat eller funderar på att lämna gängkriminaliteten. I intervjuerna har Torbjörn Forkby och hans kollegor sett flera motiv till att vilja lämna kriminaliteten.

Att bilda familj är en av de starkare motivationsfaktorerna.

– Viljan att leva ett annat liv, som ansvarsfull förälder, är ett legitimt skäl att vilja lämna, som ofta accepteras även av gänget, menar Torbjörn Forkby.

Posttraumatisk stress

Allmän mognad är ett motiv. En intervjuad beskrev sitt liv som att "man lever ju i någon djävla Daltonvärld". En annan beskrev hur jobbigt det är att leva ständigt på sin vakt: "det är posttraumatisk stress, som i ett krig ungefär". Efter ett tag börjar nackdelarna överväga fördelarna, fängelsevistelser sliter på psyket och gängtillvaron ter sig alltmer som en besvikelse. Men för att viljan att lämna gänget ska få förankring, krävs ett stort stöd från olika aktörer i samhället. Här kan Kriminalvården spela en viktig roll.

– När vi frågar hur det kom sig att de tog steget och lämnade svarar de flesta att det var de själva som bestämde sig, att det inte var någon speciell person eller händelse som fick dem att ta steget, säger Torbjörn Forkby och fortsätter:
– Självklart behövs den egna motivationen.

Behålla ett nytt jobb med lägre inkomst

Men den uppstår inte av sig själv, utan det krävs ofta ett professionellt arbete för att öka motivationen och förstärka den egna viljan. När väl personen fattat ett beslut finns det många svårigheter som samhället måste hjälpa till med. Det kan handla om att komma undan hot, ta itu med ekonomiska problem, missbruk och psykiska problem eller att klara av att behålla ett nytt jobb med en lägre inkomst.

– Min dröm är att anstaltstiden bara ska vara en del i en längre stödprocess.
Att hitta ett nytt socialt sammanhang är grundläggande. Att efter anstaltstiden komma tillbaka till samma bostadsområde fungerar inte. Ofta inte ens att komma tillbaka till samma stad.

– En bra grej skulle vara om någon, exempelvis frivården, hade lägenheter över hela landet. Det skulle vara betydligt enklare än att behöva förhandla med olika kommuner om placeringar, funderar Torbjörn Forkby.