Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Vilsna ungdomar eller organiserade brottslingar

5 juli 2017

– Har man inget annat än sin heder så kämpar man för den med alla medel. Det sa Fryshusets Peppe Boroodjeni på Kriminalvårdens seminarium i Almedalen.

I panelen fanns Jonas Öberg, Brå, Mona Frank, frivården Malmö, Peppe Boroodjeni, Fryshuset i Husby och Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården. Här lyssnar de koncentrerat på en fråga från publiken.

Krminalvården är i Visby under Almedalsveckan för att diskutera viktiga kriminalpolitiska frågor. Det första egna seminariet handlade om unga kriminella i utsatta bostadsområden. Generaldirektör Nils Öberg inledde med att lyfta flera positiva trender: ungdomar dricker mindre, deras narkotikaanvändning har planat ut, ungdomsbrottsligheten går ner, arbetslösheten är rekordlåg, inflödet till Kriminalvården minskar och även återfallen i brott minskar.

Samtidigt finns ett annat Sverige.

– Vi har en utveckling i delar av vårt land som går i precis motsatt riktning. Vi har ett samhälle som glider isär, som kontinentalplattor på väg bort från varandra.

Nils Öberg visade en bild där publiken kunde se statistik över dödsskjutningar. Per capita ligger Sverige högst i Europa, tillsammans med södra Italien.

– Nyckeln till att komma åt det här är att vi lär oss mer: vilka är människorna som ligger bakom det här? Med vilka insatser kan vi nå dem? Vi behöver hitta gemensamma strategier för att möta dessa personer.

Lösare nätverk

Myndigheterna vet redan en del om ungdomar som hamnar i kriminalitet, som skiljer sig från tidigare ungdomskullar. Till exempelvis är nätverken lösare sammansatta.

Jonas Öberg från Brottsförebyggande rådet berättade att det inte ser ut som i motorcykelgängen på 1990-talet. Gängen i förorterna har lösare konturer. Killar begår brott tillsammans och blir därmed ett ”gäng”, men har ingen enskild tydlig ledare.

Flera tongivande personer snarare än en stark ledare gör att det är vanligt med konflikter, både inom gruppen och med andra. Till synes bagatellartade saker, som har med en enskild individ att göra, kan eskalera till dödligt våld.

Peppe Boroodjeni får hjälp med mikrofonen inför paneldiskussionen.

Peppe Boroodjeni, som arbetar för Fryshuset i Husby, håller med. Han ser trasiga familjestrukturer, arbetslöshet, trångboddhet och frustration över ett samhälle som inte förmår att satsa och möta individerna tidigt.

– Barnen här lär sig från tidig ålder, sju-åtta år, hur man klarar sig på gatan. I Husby och i andra förorter finns öppen narkotikahandel. Är skolan tråkig eller om barnen misslyckas där ser de andra förebilder bland knarklanagarna på torget varje dag på väg till och från skolan.

Han menar att den som inte har något mer att förlora än sin heder blir väldigt lättkränkt och är beredd att ta till grovt våld. Att det etablerade samhället förfäras spelar ingen roll.

– Myndighetsföraktet är starkt. Det gäller inte just Polisen eller just Kriminalvården – många känner sig svikna av samhället i stort.

Nya arbetssätt behövs

Föraktet för myndighetspersoner och behovet att hävda sig mot andra kriminella har även börjat följa med in i fängelsevärlden. Nils Öberg berättade att personal på anstalterna bekräftar bilden att ungdomars utmanande beteenden innebär att de måste jobba på nya sätt. Underrättelse- och placeringsarbete blir viktigare. Straffverkställigheten måste genomföras på ett säkert sätt, konflikterna får inte importeras till anstalterna.

I panelen fanns även Mona Frank, som arbetar på frivården i Malmö. Hon arbetar med ungdomar en och en, och får ofta möta en annan sida av dem.

– När jag möter de här personerna individuellt är de fortfarande som barn, men i grupp åker masken på. När andra är med har de svårt att säga ifrån. Men i mina individuella möten stöter jag sällan på kaxighet och tuffhet, utan de förstår nånstans att de kan få hjälp inom frivården.

I stort sett alla jag pratar med vill något annat än att fortsätta med sin kriminella livsstil, men att det är svårt att inte falla tillbaka. Med frivårdens nya samtalsmetod Krimstics jobbar vi mycket med värderingar och attityder. Finns de kriminella attityderna kvar är det svårt att inte glida in i kriminaliteten igen.

Samverkan en del av lösningen

Panelen vände och vred på ämnet, och alla delade ungefär samma bild av problemet. Att tidiga åtgärder och samverkan var delar av lösningen var alla medverkande inne på. Vikten av att Fryshuset och liknande organisationer finns med som engagerade aktörer framhölls flera gånger.

– Det är viktigt att samarbeta och samtala över gränserna – och samla in de kunskaper som faktiskt finns. Vi i Kriminalvården träffar ju de här personerna när det gått käpprätt åt skogen, vi kommer in sent i processen. Det behövs tidiga insatser och mer samverkan, sa Nils Öberg.