Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Ny forskning om unga våldsbrottslingar

1 juni 2017

Det är välkänt att ett fåtal individer står för majoriteten av våldsbrotten i samhället. På Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsdagar i Stockholm presenterade Märta Wallinius, forskningskoordinator på rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och Lunds universitet, en studie om unga våldsbrottslingar.

Märta Wallinius (till höger) har forskat på unga våldsbrottslingar i Kriminalvården.

Den ursprungliga studien som genomfördes 2010-2012 fokuserade bland annat på att identifiera riskfaktorer som kan vara till hjälp för att fånga upp problematiken hos unga våldsbrottslingar i ett tidigare skede. Forskarna tittade på klienter mellan 18-25 år, som är mitt i en omvälvande fas i livet där ett av vägvalen är att fortsätta på den inslagna kriminella banan. Märta Wallinius kallar detta för "vägvalens tid".

Uppföljande studier på de data som samlades in vid första studien har bland annat kartlagt psykisk hälsa, somatisk hälsa, psykosocial belastning och AAB (aggressivt antisocialt beteende). Studierna har också prövat betydelsen av tidigt debuterande beteendestörningar och försökt identifiera genetiska sårbarhetsfaktorer. Deltagarna i ursprungsstudien är klienter i Kriminalvården mellan 18-25 år och samtliga är dömda för "hands-on-våldsbrott", vilket innebär att de haft direktkontakt med offret. Samtliga deltagare var intagna på anstalt i region väst under tidsperioden mars 2010-juli 2012.

Skolk, mobbning och missbruk

Några av de riskökande faktorerna som fångades upp var att skolka vid tidig ålder, att exponeras för våld i hemmet upprepade gånger, att mobba andra, att vara född i Sverige samt drog- och alkoholmissbruk hos föräldrarna.

Enligt studierna finns en tydlig koppling mellan utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och våldsbrottslighet. ADHD var särskilt vanligt bland deltagarna i ursprungsstudien, men där fanns också ett stort mörkertal som bestod av personer som inte fått någon diagnos och därför inte fått hjälp med sin sjukdom. 84 % av klienterna hade någon typ av missbruk och 52 % hade ångestsyndrom. 93 % hade minst en psykiatrisk diagnos (personlighetssyndrom undantagna), 43 % hade tre eller mer.

Även uppförandestörningar, som Märta Wallinius definierar som "ett norm- och regelbrytande beteende", vid tidig ålder har en tydlig koppling till våldsbrottslighet.

– De tidigt debuterande beteendestörningarna är en tydlig varningssignal, säger Märta Wallinius.

Utsatta för våld i hemmet

Tre av fyra hade gått ut grundskolan, men bara en av fem hade gått ut gymnasiet. Tre av fyra hade fått särskilda stödinsatser i skolan och nio av tio hade skolkat. Nästan varannan person hade mobbat andra, men bara en av fyra hade blivit mobbade själva. Tre av fyra var födda i Sverige och två av fem hade två föräldrar som var födda i Sverige. Två av tre hade en förälder som var frånvarande på ett eller annat sätt. Alkohol- och drogmissbruk hos föräldrarna var väldigt vanligt. Många av klienterna hade blivit exponerade för våld mellan föräldrarna och många hade också själva blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld av sina föräldrar eller annan familjemedlem.

Märta Wallinius nämner också att det pågår ett antal andra studier på samma tema, bland annat om alkohol- och drogmissbruk hos unga våldsbrottslingar, självskadebeteende hos unga våldsbrottslingar och aggressivt antisocialt beteende och kognitiva funktioner.

Fakta/FoU-dagarna 2017

Årets FoU-dagar hålls i Stockholm och har tre övergripande teman. Återfall i brott är temat på onsdagsförmiddagen. Jämställdhet står i fokus onsdag eftermiddag. Kommunikation och tyst kunskap är temat under torsdagen.

Följ FoU-dagarna på Twitter: 

Följ vad som händer på FoU-dagarna via twitterkontot @Kriminalvarden eller hashtaggen #fou2017