Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Organiserad brottslighet - en stor utmaning för Kriminalvården

19 maj 2017

Den organiserade brottsligheten i samhället förändras, vilket innebär utmaningar för Kriminalvården både när det gäller att kartlägga kriminella nätverk och att kunna hantera en annan sorts klienter.

Niklas Bellström, enhetschef på säkerhetsavdelningen, berättar att säkerhetsavdelningen har påbörjat ett uppdrag som handlar om att kartlägga och bedöma vad utvecklingen av den organiserade brottsligheten innebär för utmaningar för Kriminalvården.

Kriminalvården har lång erfarenhet av att arbeta mot den organiserade brottsligheten och med de problem som den för med sig för samhället och för myndigheten. Den stora utmaningen är att ligga steget före när den organiserade brottsligheten förändras. Det kan till exempel handla om nya typer av kriminella nätverk, nya typer av klienter eller nya typer av brott. Kriminalvården måste ständigt ha en uppdaterad bild av vilka typer av klienter som väntas komma in framöver, för att kunna hantera dem på ett säkert sätt.

– Det vi ser är att det finns fler kriminella nätverk idag och i många fall är deras strukturer lösare. De behöver inte alltid ha någon egentlig hierarki och styrning, utan kan vara baserade på vänskapsband snarare än kriminella band i vinstdrivande syfte. Nätverken kan också förändras väldigt snabbt, vilket gör att vi måste titta på individuella relationer snarare än strukturerade nätverk, säger Niklas Bellström, enhetschef på säkerhetsavdelningen.

Fokus på utsatta områden

Sedan 2009 har Kriminalvården varit en del av det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Tolv myndigheter har tillsammans, utifrån uppdrag från regeringen, arbetat för att försvåra för den organiserade brottsligheten att verka i samhället. Arbetet har länge fokuserat på strategiska personer inom den grova organiserade brottsligheten, men i december 2015 fattade regeringen beslut om att utvidga arbetet till att även innefatta en satsning mot organiserad brottslighet i utsatta geografiska områden. Polismyndigheten har identifierat ett antal områden i landet där kriminella nätverk bedöms ha stor negativ påverkan på lokalsamhället. De som bor eller verkar i områdena hotas eller utsätts för våld, narkotikaförsäljning sker öppet och det är svårt för företagare att bedriva sin verksamhet. I vissa fall är det svårt att upprätthålla offentliga funktioner. Områdena utmärks av hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, socioekonomisk segregation och en stor andel ung befolkning.

– Problematiken har funnits i utsatta områden sedan 90-talet men har förvärrats i snabbare takt under de senaste åren. Polisen har uppmärksammat utvecklingen och flaggat för riskerna. BRÅ gör bedömningen att antalet kriminella grupperingar har ökat och att våldet inom och mellan dessa har blivit grövre, säger Niklas Bellström.

Fler svåra klienter

– Tittar vi på utsatta områden så ser vi personer med komplex problematik. Brott begås ofta för att det är en del av gärningspersonens livsstil. Status och makt och att "vara någon" är viktigare än att tjäna pengar. Förtroendet och respekten för myndighetspersoner är ofta lågt, säger Niklas Bellström.

Den samlade bedömningen är att utmaningarna för myndigheterna kommer att bli större i takt med att arbetet mot de strategiska personerna och de kriminella nätverken i utsatta områden fortsätter.

– Vår bedömning är att det kommer komma fler klienter till Kriminalvården som är unga men har en komplex problembild med sig med omfattande grov kriminalitet, tidig kriminell debut och en hög risk för återfall i brott. Vi kommer att utmanas i hanteringen av de här klienterna och deras omfattande och snabbt skiftande kriminella nätverk, säger Niklas Bellström.

Hur snabbt går den här utvecklingen?
– Nu under hösten, vintern och våren har vi börjat se indikationer på att det är ett ökande problem i Kriminalvården. Vi har sett fler incidenter i det här sammanhanget och personal vittnar om att stämningen har förändrats till det sämre på framför allt ungdomsavdelningar. Vi ser tecken på att vi är på väg åt det hållet och vi följer detta väldigt noggrant just nu för att kunna göra bra bedömningar som hjälper oss att ligga i framkant.

Ska resultera i strategi

För att kunna hantera förändringarna har säkerhetsavdelningen under våren påbörjat ett uppdrag som handlar om att kartlägga och bedöma vad utvecklingen av den organiserade brottsligheten innebär för utmaningar för Kriminalvården. Nästa steg är att kartlägga myndighetens arbete mot organiserad brottslighet och bedöma om dagens arbetssätt är tillräckliga för att hantera den framtida utvecklingen. Uppdraget ska mynna ut i en strategi för Kriminalvårdens arbete mot organiserad brottslighet. Deadline är i november. Parallellt med det här uppdraget fortsätter Kriminalvården arbetet tillsammans med de andra myndigheterna enligt regeringsuppdraget.

Vad innebär den organiserade brottsligheten för problem för samhället?
– Organiserad brottslighet skapar otrygghet. Rädsla och otrygghet används ibland uttalat som redskap för att tjäna illegala pengar, till exempel genom att hota, utpressa eller bedriva beskyddarverksamhet. Bedrägerier är också vanligt och skapar många brottsoffer. När den organiserade brottsligheten börjar påverka viktiga samhällssystem hotar den oss i grunden och skapar problem som vi måste ta på allra största allvar, säger Niklas Bellström.

Vad har Kriminalvården för styrkor och svagheter i arbetet mot den organiserade brottsligheten?
– Våra styrkor är bland annat den dynamiska säkerheten där vi arbetar klientnära, skapar goda relationer till intagna och skaffar oss kunskap om intagna på individnivå. Vi har en underrättelseverksamhet och en fungerande samverkan med andra myndigheter. Vi har en bra placeringsprocess med goda möjligheter att differentiera intagna och vi bedömer säkerhetsriskerna noggrant på individnivå, det är en stor styrka. En brist är att vi inte arbetar underrättelsemässigt i frivården, det har vi inte ännu ordentligt lagstöd för.

Uppdraget kommer att använda sig av de erfarenheter kring organiserad brottslighet som finns i hela verksamheten.
– Vi kommer att behöva delaktighet från hela myndigheten och hjälp av våra samverkansparter för att lyckas med uppdraget. Vi ska ta del av den kompetens som finns på alla nivåer, lokalt, regionalt och nationellt. Vi har redan utsett referenspersoner i hela landet och hållit ett uppstartsseminarium i Norrköping. Vi märker att det här arbetet väcker intresse och engagemang, vilket känns väldigt lovande för framtiden, säger Niklas Bellström.