Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Anstalterna Hall och Tidaholm expanderar

21 mars 2017

Anstalterna Hall och Tidaholm, två av landets sju klass 1-anstalter, har prioriterats i satsningen på Kriminalvårdens infrastruktur. Målet är att de ska vara två moderna och långsiktigt rustade anstalter för manliga intagna i högsta säkerhetsklassen.

På anstalten Tidaholm planeras för ytterligare ett 50-tal platser jämfört med i dag.

 

Hanna Jarl, anstalts- och häktesdirektör.

 

– Både Hall och Tidaholm är anstalter där vi både behöver och kan säkra en långsiktig ekonomisk hållbarhet. Det finns tillräckligt många brukbara platser, en stabil fastighetsägare och ett verksamhetsinnehåll som främjar klienternas återanpassning i samhället. I förhållande till idag behöver anstalterna dock bli större och mer moderna för att vara bärkraftiga på lång sikt, säger Hanna Jarl, anstalts- och häktesdirektör.

I dag har anstalten Hall, som ligger utanför Södertälje, 165 platser och anstalten Tidaholm har 146 platser.

 

Hur stora ska de bli?
– Vi bedömer att båda har expansionsmöjligheter. På Hall planeras för 300 platser totalt, på Tidaholm planeras för 200 platser. Frågan behöver utredas ytterligare och utgångspunkten blir hur många platser i klass 1 vi bedömer att vi behöver totalt, säger Hanna Jarl.

Utveckla lägsta säkerhetsklassen

Besluten om att gå vidare med att utveckla Hall och Tidaholm har sin grund i de infrastrukturstrategier som generaldirektören beslutade om i maj 2016. En av de bärande strategierna är att omklassificera anstalter och utveckla den lägsta säkerhetsklassen. Besluten om Hall och Tidaholm är viktiga första steg i denna strategi.

– I förlängningen ska omklassning tillsammans med utveckling av klass 3-anstalter i fråga om uppdrag och verksamhet stärka den lägsta säkerhetsklassen så att den bättre möter framtida klienters behov av utslussning och frigivningsförberedelser. Frågan om omklassning hanteras i ett särskilt uppdrag, säger Hanna Jarl.

Hög säkerhet kräver resurser

I strategierna framgår det också att klass 1-anstalter kräver stora resurser både personalmässigt och säkerhetsmässigt och därför behöver uppnå en viss volym för att vara kostnadseffektiva.

– Små anstalter med hög säkerhetsnivå kostar enormt mycket och är långsiktigt inte kostnadseffektiva. Vi kan behöva centrera klass 1-klienterna till ett fåtal ställen där vi kan dra stordriftsfördelar. Stora anstalter kan också möjliggöra en differentiering av olika klientgrupper inom anstalten, vilket vi har allt större behov av, säger Hanna Jarl.

Nationellt perspektiv

Hela infrastrukturarbetet har en nationell utgångspunkt där fokus ligger på vad Kriminalvården som helhet behöver för att fungera optimalt.

– Vi jobbar strategiskt med infrastrukturen utifrån ett nationellt perspektiv. Att vi nu har samordnat oss i den här viktiga frågan är stort och en framgångsfaktor i Kriminalvårdens utvecklingsarbete, säger Hanna Jarl.

 

Fakta:

I maj 2016 fattade generaldirektören beslut om infrastrukturplanen, kallad "Strategier för Kriminalvårdens infrastruktur vid anstalter och häkten". Strategierna som tagits fram är: omklassning och utveckling av den lägsta säkerhetsklassen, utveckling av elektronisk övervakning, fokusering av specialplatser, utveckling av anstalter för kvinnor samt utveckling av häkten.

Det beslutades också att det ska tas fram en årlig genomförandeplan som innehåller förslag till prioriterade beslut. I juni 2016 fattade generaldirektören beslut om vilka anstalter och häkten som är prioriterade just nu, och det är anstalterna Sagsjön, Hall och Tidaholm samt häktet Östersund.