Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Jämställd budget - viktigt mål

24 mars 2017

Kvinnor och män ska få en likvärdig kriminalvård. Fördelning av pengar och resurser ska inte påverkas av vilket kön klienterna har, utan av behov. Kriminalvården ser ut att vara först bland svenska myndigheter att arbeta med jämställdhetsbudgetering.

Får kvinnliga och manliga klienter samma möjligheter i Kriminalvården? Fördelas pengarna så att kvinnors behov tillgodoses i samma utsträckning som mäns?  Och hur kan myndigheten rätta till snedfördelningar i samband med budgetarbetet?

Det är frågor som just nu står i fokus på Kriminalvården. Ett steg är att personal nu utbildas för att se budgetfrågor med jämställdhetsglasögonen på.

Strukturella skillnader

Kajsa Nilsson, chef för beredningsenheten, påpekar att det är lätt att hamna på individnivå i jämställdhetsdiskussioner.

- Jämställdhetsbudgetering handlar om att medvetandegöra strukturella skillnader.

Från och med 2018 ska både verksamhetsplaneringen och budgetarbetet ha tydligare jämställdhetsperspektiv. Det ingår i ett jämställdhetsuppdrag, som Kriminalvården fått av regeringen.

Totalt har myndigheten 29 aktiviteter att genomföra under uppdragsperioden.

- Jämställdhetsbudgetering är ett av de viktigaste, konstaterade Nina Lundqvist, som är samordnare för uppdraget.

Ligger lite före

Hon konstaterar att Kriminalvården har en extra utmaning då man verkar vara först bland svenska myndigheter att arbeta med jämställdhetsbudgetering.

- Jag har inte hittat någon annan myndighet att titta på, så vi kan inte se hur andra gjort. Vi ligger lite före, konstaterar Nina Lundqvist.

Ytterligare en utmaning är att kriminalvård till största delen gäller män, då det är så få kvinnliga klienter.

Fakta/jämställdhetsbudgetering

Kriminalvården arbetar aktivt med jämställdhet utifrån JiM-uppdraget (jämställdhetsintegrering i myndighet) under 2015-2018.

2013 gav regeringen 18 pilotmyndigheter uppdraget att arbeta med jämställdhetsintegrering. Sedan dess har antalet myndigheter utökats till att i dag omfatta 59 myndigheter och en organisation. Kriminalvården var en av pilotmyndigheterna och har varit med i arbetet sedan starten.

Regeringens syfte med JiM-uppdraget är att stärka myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering så att deras verksamhet i högre utsträckning bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.