Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Kriminalvården arbetar mot korruption

23 mars 2017

Kriminalvården arbetar förebyggande mot korruption och har kartlagt vilka riskområden som finns i myndigheten. ”Det som till en början kan verka väldigt oskyldigt kan utvecklas till ett brottsligt handlande”, säger Nellie Grenius som jobbat med policyn.

"Vi har överlag en naiv inställning till korruption i Sverige. Man måste ta på sig rätt glasögon för att se riskerna", säger Nellie Grenius, som jobbar med det korruptionsförebyggande arbetet i Kriminalvården.

Generaldirektören har beslutat om en policy för Kriminalvårdens korruptionsförebyggande arbete som gäller för alla anställda från och med 1 mars. Syftet är att klargöra Kriminalvårdens förhållningssätt, vilket är att aldrig acceptera korruption.

– I våras gjordes en fördjupad riskanalys för att undersöka medvetandenivån och för att hitta särskilda riskområden för korruption i Kriminalvården. Riskanalysen visade att medvetandenivån generellt är låg. Jag tror att det beror på att man inte vet vad som räknas som korruption. Vi har överlag en naiv inställning till korruption i Sverige. Man måste ta på sig rätt glasögon för att se riskerna, säger Nellie Grenius, som har tagit fram policyn för det korruptionsförebyggande arbetet.

Fjärde plats i världen

Transparency international kartlägger korruption i världen och Sverige har länge legat på topp tre, men har nu halkat ner till fjärde plats efter Danmark, Finland och Nya Zeeland. I Sverige finns ingen strukturerad korruption även om det förekommer att det ges och tas emot mutor. Det som däremot blir allt vanligare är jäv och nepotism.Jäv är en rätts- eller beslutssituation där en person är partisk eller där det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet för personens opartiskhet. Nepotism är det som kallas ”svågerpolitik” och innebär en favorisering av anhöriga eller vänner utan hänsyn till meriter.

– Det blir allt viktigare att ha kontakter och ett nätverk men det gör också att risken för nepotism ökar. Man får inte fatta beslut om personer som man har en nära relation till, det kan vara en partner, en släkting eller en vän. Som statligt anställd förväntas man vara opartisk, säger Nellie Grenius.

Specifika riskområden

I Riksrevisionens rapport Statliga myndigheters skydd mot korruption 2013:2 presenteras sex områden som identifieras som särskilt utsatta för korruptionsrisker i svenska myndigheter. Riskanalysen som gjordes i våras visar att vissa av dessa områden är mer aktuella i Kriminalvården, till exempel upphandling, brottsutredning och forskning.

– Ett av våra specifika riskområden i Kriminalvården är risken att bli utsatta för otillåten påverkan av våra klienter, för att lämna ut känslig information eller påverka och fatta gynnande beslut, säger Nellie Grenius.

Kriminalvården har tidigare inte haft någon policy för det korruptionsförebyggande arbetet. Värdegrund ingår som en naturlig del i myndighetens utbildningar, men det här området har inte funnits med tidigare. Nu ska det ingå i grundutbildning, nationell fortbildning och som en informationsdel för utlandsplacerad personal.

 

Fakta: Vad är korruption?

Kriminalvården ansluter sig till regeringens definition av korruption: ”att utnyttja en offentlig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra”. Korruption innefattar handlingar som gynnar någon mot ersättning, såsom tagande av muta, givande av muta samt förskingring, men även handlingar som gynnar någon utan ersättning, t ex jäv och nepotism.