Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

bild

Det livsviktiga samtalet

17 november 2017

Sandra Olofsson är expert på bemötande. I sin roll som förhandlare är hennes uppgift att lugna klienter i kris och avvärja hotfulla situationer.

Kaffe eller te? frågar Sandra Olofsson, så fort vi kliver in i ett av personalrummen på ett häkte, som är Sandras arbetsplats. På bordet har hon dukat fram en bullängd. Varje fråga hon får besvaras engagerat och utförligt. Sandra bemödar sig också om att vi ska få till bra reportagebilder, poserar tålmodigt, letar fram kollegor som också kan ställa upp, tänker ut lämpliga miljöer. När vi senare rör oss genom säkerhetshäktets korridorer hejar hon glatt på kollegorna och säger något vänligt till var och en. Det går lätt att föreställa sig att även den mest trängda klient känner sig sedd, hörd och respektfullt bemött av Sandra Olofsson. Efter tolv år i förhandlarrollen är hon en av Kriminalvårdens mest erfarna på området. Hon är även nationell förhandlarinstruktör, vid sidan av sin ordinarie tjänst som häkteskoordinator. Under Sandras år som förhandlare har Kriminalvården varit förskonad från riktigt allvarliga incidenter som 2004 års gisslantagningar, rymningar och beväpnade fritagningar från klass 1-anstalter.

– Vi står väl rustade för den här typen av allvarliga kriser idag tack vare ett förstärkt säkerhetsarbete. Nyckeln till det är att öva – och att göra det ofta, säger hon.

Innan en förhandling förbereder sig Sandra OIofsson både fysiskt och mentalt. En kollega hjälper till att rusta på, Sandra tar fram klientinformation som kan behövas och så går hon på toaletten, för hon kan behöva förhandla upp tll sex timmar utan avbyte. Foto: Anna Rut Fridholm

Identifiera grundkänslan

Även förhandlarrollen har förändrats. Från att tidigare ha använt sig av polisens förhandlare utbildar Kriminalvården numera sina egna. Förhandlarna är därmed snabbare på plats, har klientkännedom samt kan hantera vardagsincidenter innan de urartar. Sandras viktigaste uppgift i en krissituation är att avleda klienter från att våldföra sig på andra eller sig själva.

– Det kan hänga på mig att en gisslantagen kollega slipper få ett hugg, eller att en självmordsbenägen klient väljer att inte ta sitt liv, säger hon.

Förhandlarna kallas in när en incident bedöms vara allvarlig. Det kan röra sig om upplopp, barrikadering, hot om självmord eller självskada, eller i värsta fall klienter som tänker skada eller döda någon, alternativt tar gisslan för att få igenom vissa krav. Oavsett situation är det avgörande att förhandlarna snabbt är på plats, men också att de sedan får gott om tid på sig ihop med den hotfulla klienten.

– Allt börjar i vårt bemötande. Det gäller att etablera kontakt och att se personen bakom gärningen genom att lyssna aktivt och bekräfta att man hört – även det som inte sägs, säger Sandra.

Bakom en klients aggressiva beteende döljer sig i regel en annan känsla, inte sällan rädsla eller sorg. Förhandlaren ska försöka identifiera grundkänslan för att få fram motivet till agerandet.

– För att vinna klientens förtroende har jag mitt kroppsspråk och min röst till hjälp. Jag brukar säga att det inte är vad vi säger, utan hur vi säger det, som spelar roll.

Sandra samlar in information från incidenten, som förmedlas vidare till incidentledningen där det fattas beslut om nästa drag.

Har du ett färdigt recept på hur du ska agera vid ett självmordshot eller en gisslantagning?

– Nej, varje människa och varje situation är unik. Men man kan säga att jag har en verktygslåda med olika verktyg som jag plockar upp och provar, där vissa verktyg är mer användbara än andra beroende på situationen. Rör det sig om en självmordsbenägen klient pratar Sandra långsamt och fokuserar på att vara empatisk. En offer- eller gisslansituation kan istället kräva en dominant framtoning och direkta kommandon från Sandra. Den vanligaste typen av förhandling är dock mindre dramatisk och sker i vardagen, berättar hon.

 – Vi släcker små bränder varje dag, innan de eskalerar och övergår till allvarliga situationer. Någon kan ha fått besked om att flickvännen gjort slut, att den inte får träffa sina barn, att åtal väckts, att domen fallit – eller så har klienten bara en ovanligt tung dag.

– Man får komma ihåg att vi hanterar människor som kan känna sig berövade på allt. Som ibland inte kan gå på toaletten när de vill, som måste ha tillstånd för att prata i telefon, som kan känna sig väldigt stressade och att ingen lyssnar på dem.

Missnöjet kan ta sig uttryck i att klienten vägrar gå in efter promenaden, vägrar inlåsning eller kastar inredning omkring sig. Förhandlarens roll blir att lugna klientens känslor, så att denne själv kan tänka klart igen och agera rationellt.

Du behöver uppenbarligen tålamod. Vad krävs mer av en god förhandlare?

– Du måste ha genomgått grundutbildningen. Sen bör du vara empatisk, en god lyssnare, trygg och prestigelös. Det är också viktigt att vara stresstålig, eftersom du utsätts för en enorm press. Även en dos nyfikenhet på mänskligt beteende underlättar.            

För Sandras del väcktes förhandlarintresset under åren som larmchef på häktet Österåker. Hon kände att hon ville förstå vad som kunde ligga bakom olika incidenter och sökte in på förhandlarutbildning hos polisen och senare även vid nationella insatsstyrkan.

– Jag brinner för förhandlarrollen. Den är så fantastiskt kul och framför allt så ofantligt viktig. Vi pratar om att rädda liv, konstaterar Sandra Olofsson.

Viktig länk i incidenthanteringskedjan

Tre förutsättningar för att en allvarlig incident hanteras på ett lyckat sätt: incidentledning, insatsstyrka, förhandlare. Vid en incident är larmstyrkan först på plats. Larmchefen är operativt ansvarig för incidenten på larmplatsen och rapporterar till vakthavande befäl som fattar beslut.

Vid större händelse kallas incidentledning, insatsstyrka och förhandlare in. Förhandlarorganisationen bör helst bestå av tre personer. Ettan sköter kommunikationen med klienten, Tvåan är coach till Ettan samt dennes säkerhet, Trean antecknar för att kunna föra vidare relevant information till ledningen, som fattar alla beslut. Förhandlare och insatsstyrka jobbar alltid sida vid sida. Insatsstyrkan är redo att gripa in när det behövs och säkrar alltid inblandade klienter efter en incident.

Den här artikeln kommer från det senaste numret av vår personaltidning Omkrim.