Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.


Livspondus hade storträff

29 november 2017

Den första nationella storträffen för Livspondus samlade drygt 100 personer.

Under två dagar i november träffades de regionala Livsponduskoordinatorerna och över 70 lokala processledare i en gemensam kick-off i Stockholm. På programmet fanns en rad föreläsningar. Deltagarna fick även tid för att dela upplevelser och erfarenheter med varandra.

Den nationella gruppchefen Cecilia Algelius inledde med att tala om Livspondus resa från projekt till permanent verksamhet. Från att vara ett lokalt projekt i Göteborg år  2011, där syftet var att synliggöra personalens tysta kunnande, har nu metoden successivt spritts till övriga regioner. År 2014 kom gd-beslutet som permanentade Livspondusverksamheten i Kriminalvården och under år 2018 kommer samtliga regioner ha tillsatt ansvarig personal.

– Nu finns ingen projekt-känsla kvar längre, säger Cecilia Algelius nöjt och konstaterar att 1 590 personer har deltagit i någon av de 298 komplabb som hittills har genomförts.

Komplabb ger högt betyg

Livspondus drivs i Kriminalvården i samarbete med Göteborgs universitet. Hans Lindgren från institutionen för sociologi och arbetsvetenskap fanns på plats för att berätta mer om kompetenslaboratorium, eller kort och gott komplabb, som är den metod man använder för att reflektera kring klientarbetet. Där träffas klientnära personal i smågrupper för att synligöra varandras kompetenser.

För att få ett lyckat resultat menar Hans Lindgren att det är viktigt att jobba med kärnfrågor. Likaså bör metoden svara mot ett behov som finns i organsationen. Här får Kriminalvården högsta betyg.

– Kriminalvården har lyckats skapa ett rum som är icke normerande och där man får en förståelse för andra, vilket gör att lärandemiljön förbättras. Det bidrar faktiskt till en tillitsskapande rörelse i hela organisationen.

Fler använder metoden

Även andra verksamheter i offentlig sektor använder sig av metoden. Med på konferensen fanns HR-personal från Sahlgrenska sjukhuset som jobbar med komplabbmetoden i sin verksamhet för att stärka en bra dialog. De utgår från arbetssituationer som exempelvis en rond eller överlämning.

– Vi inom HR är duktiga på att skriva dokument och göra checklistor, men med komplabbsmodellen tror jag vi kan skapa en verklig förändring på arbetsplatsen, sa HR-chefen från Sahlgrenska.

Med på mötet fanns även personal från Kriminalomsorgen i Norge. Kristin Opaas Haugli, som tidigare har samarbetat i programfrågor med region Nord, hade hört Åsa Lundblad från region Nord berätta så entusiastiskt om Livspondus att den norska kriminalvården sökt pengar för ett Livspondusprojekt på fängelset i Kongsvinger.

– Det är ett fängelse som enbart tar emot utländska medborgare. Där finns intagna från 17 olika nationaliteter, få av dem talar engelska. Personalen gör ett fantastiskt jobb – men vad gör de? Här finns mycket kunskap som jag tror Livspondus kan bidra till att formulera, säger Kristin Opaas Haugli.

Om Livspondus:

Kriminalvårdens kompetenslaboratorier är en strukturerad modell för att låta klientnära medarbetare tillsammans få reflektera över vardagliga arbetssituationer.  Syftet med arbetssättet är att synliggöra och sprida medarbetarnas tysta kunnande. Det övergripande målet är att stärka Kriminalvårdens erfarenhetsbaserade kunskap.

Ursprungligen genomfördes Livspondus som ett projekt 2011-13 i region Väst. Ambitionen är att arbetssättet ska vara implementerat i alla Kriminalvårdens sex regioner samt nationella transporttjänst nästa år.