Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Bojan måste ha kontakt med huden hela tiden, annars börjar larmet pipa. ”Jag får inte vara för snäll när jag knäpper åt bandet”, säger Ronald Lundgren.


Först med gps-boja över natt

11 oktober 2017

Nu har den första klienten varit ute på permission över natt med gps-boja. Klienten själv visste inte att han var en tidig användare. – Jag tyckte bara att det verkade bra. Jag kunde röra mig där jag ville och behövde inte anmäla mig hos polisen och passa några tider. Fotbojan skavde lite när jag skulle sova, men annars var det inga problem.

Klienten har just kommit tillbaka till anstalten efter att ha tillbringat tre dagar och tre nätter hemma, i ljuvaste sommartid. Han ser lite ledsen ut.

– Det är bra med permission. Man känner att man är människa igen. Men det är tungt att komma tillbaka hit. Här inne känns det som om man inte existerar.

Permissioner från fängelset används för att underlätta den intagnes anpassning i samhället och för att negativa följder av frihetsberövandet ska motverkas. För att fler fängelsedömda ska kunna få permission har Kriminalvården under flera års tid arbetat för att kunna prova gps-positionering. I korthet innebär det att Kriminalvården kan följa var personen är. Den övervakning som annars används i Kriminalvården visar bara om klienten är hemma eller inte: om klienten inte är på bestämd plats kan Kriminalvården inte se var personen befinner sig.

Personal har varit försökskaniner och testat den nya bojan och nu när tekniken har finjusterats, används metoden i skarpt läge, men i en försöksverksamhet, för klienter. Först ut var anstalten Johannesberg. Nu har även frivården Fridhemsplan kommit med i försöket och använder bojan i utslussningsarbetet.

Relations- och sexualbrottsdömda främst

En av målgrupperna är relations- och sexualbrottsdömda, där brottsoffret är särskilt utsatt.

Anstaltschefen Britt-Marie Johansson är mycket positiv till försöket.

– Vi har inte så mycket permissioner härifrån och det har olika orsaker. Finns det risker för återfall i brott mot målsäganden, vid missbruk, eller om klienterna har väldigt kort strafftid är det inte aktuellt med permission.

– Men med den här nya tekniken är målsättningen att fler ska kunna komma in i permissionsgång. Och så kommer det att bli också. Det är en risksänkande åtgärd.

Anstalten som hon arbetar på har under det senaste halvåret haft en handfull klienter ute med den nya bojan, varav en med övernattning.

Säkerhetshandläggaren Ronald Lundgren som jobbar med gps-bojan visar för Omkrim hur systemet fungerar.

– En klient kom tillbaka igår efter att ha varit ute på sin andra övernattningspermission med gps-boja. Han bor med sin sambo i en storstad och har fått hela staden som ”grön zon”, alltså tillåtet område. Brottsoffret, hans före detta partner, bor i en annan stad.

Gröna och röda zoner

Ronald Lundgren visar bilder över hur den geografiska zonen ser ut. Han visar också att det är möjligt att rita in en mindre grön zon, som skulle kunna vara det tillåtna område som klienten får vistas i under vissa delar av dagen.

– Om han till exempel ska besöka frivården eller Arbetsförmedlingen ett visst klockslag, kan vi ringa in den platsen. Då larmar systemet om han inte är på plats, och vi vet att han har brutit mot villkoret.

Det går också att rita in en röd zon, alltså ringa in ett område där klienten inte får visats, om villkoren anger så. Men det kan finnas nackdelar.

– Om vi är rädda att klienten ska söka upp målsäganden är det ju att ringa in exakt var den personen finns, förklarar Ronald.

De klienter som får gps-boja som villkor för permission behöver inte vara personer som har fått beslut om besöksförbud, utan det är en extra säkerhetsåtgärd från Kriminalvårdens sida. Men metoden innebär inte att klienten inte kan söka upp brottsoffret. Bojan går att klippa av, handenheten kan kastas bort. Eller så har klienten kvar utrustningen men struntar bara i att följa reglerna.

Hittills har det inte varit några incidenter, men om så skulle vara, får centralvakten på anstalten en signal i sitt dataprogram som följer klienten. Vakthavande befäl underrättas, och ska kontakta polisen och målsäganden.

– Det kan även bli tekniska fel eller mindre förseelser. Då ska vi börja med att försöka kontakta klienten för att reda ut vad som hänt, förklarar Ronald Lundgren.

Det kan också börja larma och varna i klientens handenhet. Det hände för klienten som Omkrim talar med.

– Apparaten började pipa och jag blev skärrad. De hade berättat att då kunde polisen komma. Jag såg till att ringa direkt och fråga vad jag skulle göra.

Problemet var att han hade gått för långt ifrån sändarenheten när han skulle gå ner och tvätta i källaren. Inte så kul att bli efterlyst för att man har hängt tvätt.

Behöver inte anmäla sig

Förutom ökad säkerhet och kontroll finns en annan fördel: klienten behöver inte söka upp polisen eller Kriminalvården för att anmäla sig under permissionen.

– Det innebär stora fördelar för klienten. Tänk dig en person som har dagpermission och har fått som villkor att gå två gånger till polisen. Det styckar upp dagen ganska mycket. Och för en klient som bor på landet kan det innebära möjligheten att faktiskt kunna genomföra sin permission hemma och slippa åka långt för att anmäla sig, säger Britt-Marie Johansson.

Men det kan även finnas nackdelar. Skulle Kriminalvården kunna ge permission till klienter med hög återfallsrisk, så att nya brott begås under permission?

– Vi är ganska bra på sådana bedömningar, men permissioner innebär alltid en viss risk. Även nu skulle en sådan sak kunna hända, och även med det här nya systemet, säger Britt-Marie Johansson. 

Den här artikeln kommer från vår personaltidning Omkrim.